2021
Fyra sätt att få tillgång till kraften i positiv kommunikation
Augusti 2021


Endast digitalt: Unga vuxna

Fyra sätt att få tillgång till kraften i positiv kommunikation

Det handlar om mer än att bara le eller säga snälla saker – det handlar om att hjälpa andra att känna Guds kärlek.

två flickor som skrattar tillsammans

Även om personer som inte känner mig så väl ofta uppfattar mig som en gladlynt person har jag aldrig sett mig själv som en skinande solstråle. Faktum är att det finns en ganska stor påminnelse om mitt ibland inte så glada humör, som hänger på väggen i mina föräldrars vardagsrum.

En sommar när jag var liten kom mina mor- och farföräldrar på besök, och vi tog tillvara tillfället att boka tid för familjefoton. Jag var väl förberedd i min rosa rutiga bomullsklänning och matchande hatt med brätte, men saker tog en tråkig vändning när jag inte fick någon pall att sitta på som flera av mina familjemedlemmar fick.

Frustrerad rynkade jag pannan så mycket jag bara kunde under hela fotograferingen, och besudlade det som kunde ha varit en trevlig upplevelse tillsammans med min familj och gav upphov till årtionden av skämtande om ”surpuppe-klänningen”.

Även om jag kan skratta åt det nu, är det familjeporträttet en konstant påminnelse för mig om positivitetens kraft. Att vara positiv gör naturligtvis livet mycket trevligare – för vem finner uppriktigt nöje i att vara arg hela tiden? Dessutom har positivitet länge kopplats samman med olika hälsomässiga fördelar som minskad stress, lägre risk för hjärt-kärlsjukdomar och till och med ett längre liv.1

Men att vara positiv påverkar inte bara oss själva. Vår positivitet (eller brist därpå) kan påverka alla människor som vi kommer i kontakt med. Vi har fått befallningen att ”vara vid gott mod” (se L&F 61:36; 78.18), och om vi är det när vi kommunicerar med andra, kan vi – och de omkring oss – i rikare mått känna vår himmelske Faders och Frälsarens kärlek.

Här följer några sätt att få tillgång till kraften i positiv kommunikation.

1. Följ Frälsarens kommunikationsmönster.

För det största exemplet på positiv kommunikation kan vi se till Frälsaren, som visade sin kärlek till andra genom att vara vänlig och visa medkänsla och förståelse.

Äldste L. Lionel Kendrick, en generalauktoritetssjuttio emeritus, lärde: ”I kristuslik kommunikation ges uttryck åt tillgivenhet och inte vrede, sanning och inte lögn, medkänsla och inte tvist, respekt men inte löje, råd men inte kritik, tillrättavisning men inte fördömande. Sådant uttrycks klart och inte förvirrande. Det kan sägas mjukt eller rakt på sak, men det måste alltid vara milt.”2

Helt klart är hur vi säger något lika viktigt som vad vi säger,3 något som jag lärde mig som pianoelev. Eftersom jag har studerat piano under större delen av mitt liv har jag erfarenhet av många olika undervisningsstilar. Även om det kunde vara nedslående att få ändlösa listor med musikaliska passager att förbättra var jag lyckligt lottad att ha lärare som var exceptionellt bra på att tillrättavisa på ett motiverande och omtänksamt sätt, och jag lärde mig om den enorma kraften i ett vänligt ord.

2. Sträva efter att ha en positiv inställning.

Oavsett om vi inser det eller inte så påverkar vår attityd hur vi kommunicerar med andra – och många andra aspekter av våra liv. President Thomas S. Monson (1927–2018) sa: ”Så mycket i vårt liv beror på vår inställning. Hur vi väljer att se saker och ting och hur vi agerar mot andra har stor betydelse. Genom att göra vårt bästa och sedan välja att vara glada över våra omständigheter, vilka de än är, kan vi känna frid och tillfredsställelse.”4

Ett sätt att utveckla en positiv attityd är att bjuda in Anden i våra liv. Vi kan göra det genom att ersätta tvivel och rädsla med tro (se L&F 6:36), ta till vara på omvändelsens gåva, aktivt sträva efter att stärka våra vittnesbörd och försöka att se Herrens hand i våra liv. Jag har också märkt att om jag planerar in (och sedan fullföljer) skriftstudier känner jag mig mer positiv under hela dagen. Allt detta hjälper oss att känna Anden i rikare mått, vilket gör att vi känner mer hopp.

Men självklart betyder inte att vara positiv att vi ska hålla tillbaka alla negativa känslor heller. Jag har ibland gått i fällan att tro att jag saknar tro om jag uttrycker oro eller känner mig ledsen. Men som syster Sharon Eubank, första rådgivare i Hjälpföreningens generalpresidentskap, förklarade: ”Att vara glad betyder inte att man klistrar på ett konstlat leende vad som än händer. Men det betyder att man lyder Guds lagar och bygger upp och lyfter andra. När vi bygger upp, när vi lyfter andras bördor, välsignar det oss på sätt som våra prövningar inte kan ta ifrån oss.”5 Även om vi alla upplever negativa känslor i livet kan vi känna större glädje om vi undviker att älta våra sorger och försöker att lyfta andra.

3. Begrunda relationens relationstal.

Optimism kanske inte är mätbart, men olika riktmärken kan hjälpa oss att bedöma hur positiva vi egentligen är i vårt umgänge med andra. I årtionden har psykologen John Gottman studerat vad som är nyckeln till en hälsosam relation. Efter att ha observerat tusentals par fastställde han en formel som kan hjälpa till att förutsäga om ett par kommer att hålla ihop eller gå isär under de kommande åren med en tillförlitlighet på över 90 procent.6

Hans största upptäckt? I stunder av konflikt följde lyckliga par vanligtvis ett relationstal av minst fem positiva interaktioner för varje negativ interaktion. Positiva kan vara att ge en komplimang, visa medkänsla, eller erkänna den andra personens perspektiv, medan negativa interaktioner kan vara att himla med ögonen, inta försvarsställning, vara avfärdande eller kritisera.7

Även om Gottmans forskning fokuserar på kärleksrelationer kan hans slutsatser tillämpas på alla typer av relationer och understryka de skadliga effekterna av negativitet.

Skrifterna lär oss: ”Låt inga smutsiga ord komma över era läppar, utan bara det som är gott och bygger upp där det behövs, så att det blir till glädje för dem som hör det.”(Ef. 4:29). Vi kanske inte alltid kommer överens med varandra, men vi kan tycka olika utan att vara otrevliga. Och när vi försöker att vara upplyftande – även under konflikter – kan vi lätta bördor och ge plats för större lycka.

4. Var ”ett föredöme för de troende”.

Nuförtiden ler jag på familjefoton (även om jag måste stå), och jag har börjat förstå att min egen attityd kan påverka dem omkring mig, antingen positivt eller negativt.

Även om jag är långt ifrån fullkomlig försöker jag anstränga mig lite extra att vara engagerad när jag samtalar med någon, att uttrycka min uppskattning för min man och andra närstående, och att i slutändan vara ”ett föredöme för de troende, i ord”, i konversation och kärlek (1 Tim. 4:12).

Det är kombinationen av de här små sakerna – ett lyssnande öra, en positiv bekräftelse, en uppriktig ursäkt – som ofta betyder mest. De här små sakerna, som hjälper oss att efterlikna Frälsaren, gör det möjligt för oss att sprida Guds kärlek.

Och när vi sprider hans kärlek får vi själva också känna den.

Slutnoter

  1. Se ”Positive thinking: Stop negative self-talk to reduce stress”, Mayo Clinic, 21 jan. 2020, mayoclinic.org/healthy-lifestyle/stress-management/in-depth/positive-thinking/art-20043950; se även Jane E. Brody, ”A Positive Outlook May Be Good for Your Health”, New York Times, 27 mar. 2017, nytimes.com.

  2. L. Lionel Kendrick, ”Kristuslikt tal och vandel”, Nordstjärnan, jan. 1989, s. 20.

  3. Se L. Lionel Kendrick, ”Kristuslikt tal och vandel”, Nordstjärnan, jan. 1989, s. 19.

  4. Se Thomas S. Monson, ”Lev ett överflödande liv”, Liahona, jan. 2012, s. 4.

  5. Sharon Eubank, ”Tänd ert ljus”, Liahona, nov. 2017, s. 8.

  6. Se Emily Esfahani Smith, ”Masters of Love”, The Atlantic, 12 juni 2014, theatlantic.com/health/archive/2014/06/happily-ever-after/372573.

  7. Se Kyle Benson, ”The Magic Relationship Ratio, According to Science”, The Gottman Institute, 4 okt. 2017, gottman.com/blog/the-magic-relationship-ratio-according-science.

  8. Se Stärk familjen: Lärarhandledning (2006), s. 26–28.

  9. Dieter F Uchtdorf, ”Glädje, vår arvedel”, Liahona, nov. 2008, s. 120.

  10. Se Stärk äktenskapet: Lärarhandledning (2006), s. 14–15.