Trofast åldrande
Mål för dem som känner sig unga
Författaren bor i Utah, USA.
När jag fick höra talas om det nya programmet för barn och ungdomar så ville jag ta del av det.
Fotoillustration och bilder av ljudvågor från Getty Images
När kyrkan startade det nya programmet för barn och ungdomar så hörde jag våra barn och barnbarn prata om sina planer för mål och lektioner. Jag är nästan 80 år, men jag ville ta del av den här underbara vittnesbördsstärkande möjligheten.
Mina barn och barnbarn är utspridda över hela landet så alla kan inte träffas ansikte mot ansikte. Vi bestämde oss i stället för att ha en onlineträff en gång i månaden. Ett av barnbarnen skulle hålla en lektion och leda oss i ett samtal om evangeliet. Efteråt skulle alla berätta om sina mål och hur långt de hade kommit för att uppnå dem. En del av målen var såklart personliga och vi respekterade varje persons privatliv.
När jag pratade med mina barnbarn om deras mål började jag tänka på mina egna mål. Vad ville jag åstadkomma?
Här är en lista på mål jag kom fram till, som följer de ämnen och mönster som används i programmet för barn och ungdomar. Jag kallar dem gärna mina mål för dem som känner sig unga.
Intellektuellt. Hjälpföreningens presidentskap i vår stav bad systrarna att lära sig ”Den levande Kristus” utantill.1 Den är lång men jag visste att jag ändå kunde lära mig så mycket utantill och det kändes som ett givande mål.
Andligt. När jag tjänar i templet står jag ibland en timme eller längre vid en trappa och visar tempelbesökare till omklädningsrummet. Jag tycker om att hålla tankarna sysselsatta, så jag bestämde mig för att lära mig seminariets gamla nyckelskriftställen för Mormons bok. När templen stängde under covid-19-pandemin fortsatte jag ändå med det här målet. Att lära mig något utantill gör att mitt sinne är sysselsatt och fyller mig med Anden.
Fysiskt. Våra barnbarns fysiska mål baserades på dans, volleyboll, att surfa och liknande. Inga av dessa fungerade för mig så jag valde att promenera några kilometer varje dag. Jag har upptäckt att jag är piggare när jag motionerar. Det är bra för mitt sinne och min kropp.
Socialt. Jag älskar att ha kontakt med mina barn och barnbarn. Vi brukade prata på telefon (och gör det fortfarande), men det nya sättet att kommunicera är via textmeddelanden. Barnen lärde mig om emojin och korta små videor.
Flera av barnbarnen hade satt målet att lära sig laga mat. När de kom på besök lagade vi mat tillsammans. För de som bor längre bort har vi videosamtal tillsammans för att prata om recept och laga mat i realtid.
Jag älskar också att ringa de systrar jag är stödsyster åt. Under den sociala distanseringen som pandemin orsakade har telefonsamtal varit ett underbart sätt att hålla kontakten. Ibland åker jag hem till dem och lämnar förpackade godsaker utanför deras dörr med en lapp där jag uttrycker min kärlek för dem.
Utvecklas i evangeliet
Vilken välsignelse programmet för barn och ungdomar har varit för mig och min familj under pandemin. Trots att jag är ensam hemma varje dag så har jag mina mål. Barnbarnen fortsätter att utveckla sina talanger och utvecklas i evangeliet och jag har möjligheten att stödja dem. Vi ser fram emot våra familjeträffar och berättelsestunder online.
Och tack vare den inspiration som kom när jag hjälpte mina barnbarn arbeta på sina mål så är jag nu mer fokuserad på mina mål, både kortsiktiga och eviga. Jag arbetar och ber varje dag på att ”låta Gud råda” i mitt liv och mina familjemedlemmars liv.2