Sverige har fått sin första servicemissionär
Verket går framåt i Sverige och nya tjänandemöjligheter öppnas upp. Alexander Cisternas, numera äldste Cisternas, kallades nyligen att verka som servicemissionär i Norden och tjänar främst i Stockholms södra stav. Han blev därmed Sveriges första servicemissionär och påbörjade sin mission den 23 mars 2022. Han kommer under två års tid att tjäna på olika sätt i ett flertal uppdrag. Jag träffade honom en kall eftermiddag i mars och möttes av en entusiastisk och glad missionär som öppet delade med sig av sina tankar och känslor kring missionen.
Det var ingen självklarhet för äldste Cisternas att åka på mission. En undervisande mission var inte aktuellt då han kände att det inte var för honom. Han upplever att människor har svårt att förstå honom när han talar då han stammar mycket och att det inte skulle fungera med en mission där han behöver kunna undervisa andra och berätta om evangeliet. Våren 2021 kontaktades han av sin biskop som frågade om han kunde tänka sig att gå ut på en servicemission. Äldste Cisternas kände att det var ett mycket bra alternativ och en känsla av att vilja tjäna Herren växte fram.
Förberedelserna satte i gång i augusti samma år. Processen med läkarundersökningar, intervjuer och blanketter som ska fyllas i är densamma för en servicemissionär som för en undervisande missionär. Äldste Cisternas berättade att just läkar- och tandläkarundersökningarna var jobbigast och tog mest tid att få klart. I flera månader fick han tillsammans med sina föräldrar kämpa med att hitta läkare och tandläkare som kunde hjälpa dem med undersökningarna och intygen som behövdes. Förutom de praktiska förberedelserna har han även förberett sig andligt genom att samtala med Gud i bön och fundera kring vad en mission kommer att innebära. Han är väl förberedd och delade glatt och frikostigt med sig av sina känslor kring sin mission. Både det som är utmanande, men även det som är roligt och givande. Redan nu kan han se hur tiden som missionär välsignar honom i det att han lär sig mer om sig själv och lär sig studera skrifterna bättre.
Äldste Cisternas följer dagligen ett schema där han vaknar tidigt på morgonen för att förbereda sig inför dagens aktiviteter. Dagarna skiljer sig åt och han har olika uppdrag där han tjänar på olika sätt. Han hjälper till i trädgården vid templet i Västerhaninge och får där bland annat kratta gräsmattor och ta hand om planteringar. En dag i veckan är han på institutcentret i Stockholm. Han är bland de första på plats och ansvarar för att släppa in och välkomna de som kommer dit samt hjälpa till med att ställa i ordning inför kvällens institutlektion. Han stannar även kvar på lektionen och umgås under kvällen. Utöver det hjälper äldste Cisternas till på Kryckan, en mötesplats för utsatta i samhället som drivs av Svenska kyrkan i Haninge kommun. Där får han möjlighet att hjälpa till med maten som serveras, ta hand om disk samt prata och umgås med de människor som söker sig dit för trygghet och samvaro.
Just Kryckan är ett av de uppdrag som äldste Cisternas känt mycket gott för. Han kan göra skillnad för dem som kommer dit och han möter samma värderingar som vi har i vår kyrka. En mission har ofta utmaningar och det har även äldste Cisternas upptäckt. Det han tycker är svårast är att komma ihåg alla tider. Som missionär har han dessutom inte lika mycket fritid som han hade innan. Intresset för film och tv-spel får inte lika mycket utrymme i vardagen längre. Men han ser ändå välsignelserna som kommer av att verka som missionär. Han lär sig mer om sig själv och blir bättre på att studera skrifterna. Äldste Cisternas har tagit fasta på de ord som Rolf Hägglund uppmuntrat honom med om att missionen kommer att hjälpa honom att bli en bättre person och få bättre självförtroende. Rolf verkar tillsammans med sin fru Annya som servicemissionsledare i Norden och ansvarar bland annat för att hjälpa äldste Cisternas med givande och lämpliga tjänandeuppdrag samt stötta honom som missionär.
En servicemission har inte samma krav på att man ska verka på heltid som en undervisande mission har. För äldste Cisternas innebär det att han har möjlighet att arbetsträna på en närliggande ICA-butik ett par dagar i veckan. Han bor hemma under sin mission och i det dagliga schemat finns det tid inlagt för bland annat träning, personlig tid, skriftstudier och middag tillsammans med familjen.
Äldste Cisternas förhoppning för sin tid som missionär är att kunna göra ett bra jobb och att kunna hjälpa många som behöver hjälp. Han rekommenderar andra som är i samma situation, som känner att en undervisande mission inte är rätt, att i stället överväga en servicemission och säger entusiastiskt: ”En servicemission är fantastiskt! Det är suveränt!” Jag önskar äldste Cisternas ett stort lycka till och är övertygad om att han kommer att vara till stor välsignelse för de människor han möter. Han har en fin förmåga att sprida glädje omkring sig och få människor att känna sig välkomna.