Beseglingsmakten
Beseglingsmakten gör personlig frälsning och familjens upphöjelse allmänt tillgänglig för Guds barn.
Profetior har uttalats sedan Jesajas tid1 om att Herrens forna förbundsfolk, Israels hus, i de sista dagarna skulle ”insamlas från sin långa förskingring, från havets öar och från jordens fyra hörn”2 och återställas till ”sina arveländer”.3 President Russell M. Nelson har talat ofta och kraftfullt om denna insamling och sagt att den ”är det viktigaste som sker på jorden i dag”.4
Vad är syftet med den här insamlingen?
I en uppenbarelse till profeten Joseph Smith nämnde Herren att ett syfte är att skydda förbundsfolket. Han sa: ”Insamlingen till Sions land och till hennes stavar [blir] till försvar och till en tillflykt undan stormen och undan vreden när den oblandad ska utgjutas över hela jorden.”5 ”Vrede” i det här sammanhanget kan tolkas som de naturliga konsekvenserna av utbredd olydnad mot Guds lagar och bud.
Viktigast av allt är att insamlingen ska föra frälsningens och upphöjelsens välsignelser till alla som vill ta emot dem. Det är så de förbundslöften som gavs till Abraham uppfylls. Herren sa till Abraham att genom hans avkomlingar och prästadöme skulle ”jordens alla släkter bli välsignade, ja, med evangeliets välsignelser, vilka är frälsningens välsignelser, det vill säga evigt liv”.6 President Nelson uttryckte det så här: ”När vi tar till oss evangeliet och blir döpta tar vi på oss Jesu Kristi heliga namn. Dopet är porten som leder till att vi blir medarvingar till alla de löften som Herren gav Abraham, Isak, Jakob och deras efterkommande i forna dagar.”7
År 1836 visade sig Mose för profeten Joseph Smith i templet i Kirtland och ”överlämnade … nycklarna till Israels insamling från jordens fyra hörn”.8 Vid samma tillfälle visade sig Elias och ”överlämnade Abrahams evangeliums tidsutdelning och sa att i oss och vår avkomma skulle alla släktled efter oss bli välsignade”.9 Med denna myndighet tar vi nu Jesu Kristi evangelium – den goda nyheten om återlösning genom honom – till alla hörn och folk på jorden och samlar in alla som vill till evangeliets förbund. De blir ”Abrahams avkomlingar och kyrkan och riket och Guds utvalda”.10
Vid samma tillfälle i templet i Kirtland visade sig en tredje himmelsk budbärare för Joseph Smith och Oliver Cowdery. Jag talar om profeten Elia, och det är myndigheten och nycklarna som han återställde som jag vill tala om i dag.11 Makten att stadfästa alla prästadömets förrättningar och göra dem bindande både på jorden och i himlen – beseglingsmakten – är avgörande för insamlingen och förberedelsen av ett förbundsfolk på båda sidorna om slöjan.
Flera år tidigare hade Moroni klargjort för Joseph Smith att Elia skulle komma med viktig prästadömsmyndighet: ”Jag ska uppenbara prästadömet för er genom profeten Elias hand.”12 Joseph Smith förklarade senare: ”Varför sända Elia? Därför att han innehar myndighetens nycklar till att administrera i alla prästadömets förrättningar, och [om inte] myndighet ges så kan inte förrättningar utföras i rättfärdighet”13 med andra ord, förrättningarna skulle inte vara giltiga i både tid och evighet.14
I en undervisning som nu kanoniserats som helig skrift i Läran och förbunden förklarade profeten Joseph Smith: ”För några kan det tyckas som om det är en mycket djärv lära vi talar om – en makt som upptecknar eller binder på jorden och binder i himlen. Men i alla världsåldrar, närhelst Herren genom verklig uppenbarelse har gett en prästadömets tidsutdelning till någon eller några personer, har alltid denna makt getts. Allt vad dessa män gjorde med myndighet i Herrens namn, och om de gjorde det uppriktigt och trofast och förde en rätt och tillförlitlig uppteckning av det, blev därför en lag på jorden och i himlen och kunde inte upphävas enligt den store Jehovas beslut.”15
Vi har en tendens att tänka att beseglingsmyndigheten endast gäller vissa förrättningar i templet, men den myndigheten krävs för att göra alla förrättningar giltiga och bindande bortom döden.16 Beseglingsmakten förlänar ditt dop ett legitimitetens sigill, till exempel, så att det erkänns här och i himlen. I slutändan utförs alla prästadömsförrättningar under kyrkans presidents nycklar, och som president Joseph Fielding Smith förklarade: ”Han [kyrkans president] har givit oss myndigheten. Han har lagt den beseglande makten i vårt prästadöme eftersom han innehar dessa nycklar.”17
Det finns ett annat viktigt syfte med Israels insamling som har en särskild innebörd när vi talar om att besegla på jorden och i himlen – det är byggnationen och användandet av tempel. Som profeten Joseph Smith förklarade: ”Vad var syftet med insamling av … Guds folk under någon tidsålder? … Huvudsyftet var att bygga ett hus åt Herren, vari han kunde uppenbara för sitt folk förrättningarna, som tillhör hans hus och hans rikes härligheter, samt undervisa folket om frälsningens väg, för det finns vissa förrättningar och principer, som, då de lärs ut och tillämpas, måste utföras på en plats eller i ett hus uppfört för det ändamålet.”18
Giltigheten som beseglingsmakten ger prästadömets förrättningar omfattar naturligtvis ställföreträdande förrättningar som utförs på den plats som Herren anvisat – hans tempel. Här ser vi beseglingsmaktens majestät och helighet – den gör frälsningen och familjens upphöjelse allmänt tillgänglig för Guds barn varhelst och närhelst de lever på jorden. Ingen annan teologi, filosofi eller myndighet kan mäta sig med en sådan allomfattande möjlighet. Den här beseglingsmakten är ett perfekt uttryck för Guds rättvisa, barmhärtighet och kärlek.
Med åtkomst till denna beseglingsmakt vänder sig våra hjärtan naturligt till dem som gått före. De sista dagarnas insamling till förbundet sträcker sig genom slöjan. Enligt Guds fullkomliga ordning kan de levande inte erfara evigt liv i dess fullhet utan att skapa varaktiga band till ”fäderna”, våra förfäder. Likaledes är utvecklingen för dem som redan är på andra sidan, eller som kan komma att gå igenom dödens slöja utan tillgång till beseglingar, ofullständig tills ställföreträdande förrättningar binder dem till oss, deras efterkommande, och oss till dem enligt gudomlig ordning.19 Åtagandet att hjälpa dem på andra sidan slöjan kan kallas för ett förbundslöfte, en del av det nya och eviga förbundet. Som Joseph Smith uttryckte det vill vi ”besegla våra döda till att komma fram [med oss] i den första uppståndelsen”.20
Den högsta och heligaste yttringen av beseglingsmakten är den eviga föreningen av en man och en kvinna i äktenskapet och sammanlänkningen av mänskligheten genom alla dess generationer. Eftersom myndigheten att utföra dessa förrättningar är så helig har kyrkans president personligen översikt över dess delegation till andra. President Gordon B. Hinckley sa vid ett tillfälle: ”Jag har ofta sagt att om inget annat kommit fram ur återställelsens sorg och möda och smärta än det heliga prästadömets beseglingsmakt, som binder samman familjer för evigt, så hade det ändå varit värt allt det har kostat.”21
Utan beseglingar som skapar eviga familjer och sammanlänkar generationer här och hädanefter skulle vi i evigheten varken ha rötter eller grenar – det vill säga varken förfäder eller efterkommande. Det är detta fritt svävande, frånkopplade tillstånd hos individer, å ena sidan, eller förbindelser som trotsar de äktenskaps- och familjeförhållanden som Gud har föreskrivit,22 å andra sidan, som skulle omintetgöra själva syftet med jordens skapelse. Om detta skulle bli normen, skulle det vara liktydigt med att jorden slogs av en förbannelse eller blev fullständigt ödelagd vid Herrens ankomst.23
Vi kan se varför ”äktenskapet mellan man och kvinna är instiftat av Gud och att familjen har en central roll i Skaparens plan för sina barns eviga bestämmelse”.24 Samtidigt vet vi att detta inte är verkligheten eller ens en realistisk möjlighet för vissa i den ofullkomliga nutid vi lever i. Men vi har hopp i Kristus. Medan vi väntar på Herren påminner president M. Russell Ballard oss om att ”skrifterna och nutida profeter [bekräftar] att alla som trofast håller evangeliets förbund kommer att kunna nå upphöjelse”.25
En del har erfarit olyckliga och ohälsosamma familjeförhållanden och känner ingen större längtan efter eviga familjeband. Äldste David A. Bednar observerade följande: ”Till er som har upplevt smärtan av en skilsmässa i er familj eller känt våndan av ett brutet förtroende, så kom ihåg att [Guds mönster för familjer] börjar med er! En länk i er generationskedja kan ha brutits, men de andra rättfärdiga länkarna och det som finns kvar av kedjan har ändå evig betydelse. Ni kan ge styrka åt er kedja och kanske till och med reparera de brutna länkarna. Det arbetet utförs en och en.”26
Under begravningen för syster Pat Holland, äldste Jeffrey R. Hollands fru, i juli sa president Russell M. Nelson: ”Med tiden kommer Patricia och Jeffrey att återförenas. De kommer senare att få sällskap av sina barn och sina förbundshållande efterkommande för att uppleva den glädjens fullhet som Gud har i beredskap åt sina trogna barn. Med den kunskapen förstår vi att det viktigaste datumet i Patricias liv inte var hennes födelsedatum eller dödsdatum. Hennes viktigaste datum var den 7 juni 1963 när hon och Jeff beseglades i S:t George tempel … Varför är det så viktigt? För att själva anledningen till att jorden skapades var att familjer skulle kunna bildas och beseglas till varandra. Frälsning är en individuell angelägenhet, men upphöjelse är en familjeangelägenhet. Ingen kan upphöjas på egen hand.”
Nyligen mötte jag och min fru en god vän i ett beseglingsrum i Bountifuls tempel i Utah. Jag träffade den här vännen för första gången när hon var liten i Córdoba, Argentina. Min missionskamrat och jag kontaktade människor i området kring missionskontoret, och hon öppnade dörren när vi kom till hennes hem. I sinom tid gick hon och hennes mamma och syskon med i kyrkan och de har varit trofasta sedan dess. Hon är nu en underbar kvinna och den dagen var vi i templet för att besegla hennes avlidna föräldrar till varandra och sedan henne till dem.
Ett par som under åren hade lärt känna dem väl representerade hennes föräldrar vid altaret. Det var en känslosam stund som blev ännu ljuvare när vår argentinska vän beseglades till sina föräldrar. Vi var bara sex personer där en lugn eftermiddag långt borta från världen, och ändå hände något av det viktigaste som någonsin händer på jorden. Det gladde mig att min roll och vår vänskap hade nått hela vägen fram, från när jag knackade på hennes dörr som ung missionär till att nu, så många år senare, utföra de beseglande förrättningar som skulle binda henne till sina föräldrar och tidigare generationer.
Detta är en scen som ständigt utspelar sig över hela världen i templen. Det är det yttersta steget i att samla förbundsfolket. Det är den högsta förmånen av ditt medlemskap i Jesu Kristi kyrka. Jag lovar att om du trofast söker denna förmån kommer den i tid eller evighet säkerligen att bli din.
Jag vittnar om att den beseglingsmakt och -myndighet som återställdes till jorden genom Joseph Smith är verklig, att det som därmed binds på jorden verkligen är bundet i himlen. Jag vittnar om att president Russell M. Nelson, som kyrkans president, är den ende mannen på jorden i dag som genom sina nycklar leder användningen av denna gudomliga makt. Jag vittnar om att Jesu Kristi försoning har gjort odödligheten till ett faktum och möjligheten till eviga familjerelationer till en verklighet. I Jesu Kristi namn, amen.