Hur man undervisar barn med handikapp

Frälsaren sade: ”Alla dina barn skall undervisas av Herren, och stor blir dina barns frid” (3 Nephi 22:13).

Primärledare har ett viktigt ansvar att undervisa alla barn om Jesu Kristi evangelium, även barn med handikapp. Primär är en plats där alla barn ska välkomnas, älskas, vårdas och inkluderas. I en sådan miljö är det lättare för alla barn att förstå vår himmelske Faders och Jesu Kristi kärlek och att känna den Helige Andens inflytande.

Alla barn är dyrbara för Gud. Vart och ett behöver kärlek, respekt och stöd.

Rådgör med andra när du arbetar för att uppfylla behoven hos barnen som har handikapp i din Primär.

Rådgör med barnens föräldrar. Föräldrarna känner vanligtvis sitt barn mycket bättre än någon annan. De kan lära dig hur du kan vara till hjälp när det gäller hans eller hennes behov, koncentrationsförmåga och favoritsätt att lära sig saker på. Vissa barn har särskilt lätt att lära sig genom musik, andra genom berättelser, bilder, skrifterna eller rörelser. Använd olika undervisningsmetoder och se till att ta med de metoder som varje barn lär sig bäst genom.

En del barn med handikapp lär sig bättre med visuella hjälpmedel. Använd bilder liknande dem som visas här för att tala om när det är dags för bön, när de ska vara tysta eller när det är sångstund.

Figurerna finns på sharingtime.lds.org
Rådgör med andra primärledare och lärare. Be och arbeta tillsammans för att hitta sätt att hjälpa alla barn lära sig om Jesu Kristi evangelium och känna sig älskade.

För mer information om hur man hjälper barn med särskilda behov, se Undervisning: Den högsta kallelsen, s. 38–39 och disabilities.lds.org.
Rådgör med församlingsrådet. Prästadöms- och andra biorganisationsledare kan ha förslag på hur man kan hjälpa barn med särskilda behov. I en församling erbjöd sig högprästgruppen att låta en ”primärfarfar” komma varje vecka och sitta med en liten pojke som var autistisk. (Idealiskt sett skulle det vara samma person varje vecka.) Det hjälpte pojken att fokusera på lektionen och känna sig älskad.

Äldste M. Russell Ballard har sagt: ”Det är tydligt att de av oss som fått älskade barn överlämnade i vår vård, har fått ett heligt och ädelt förvaltarskap, ty vi är de som Gud har utvalt att omsluta vår tids barn med kärlek och trons glöd och kunskapen om vilka de är” (”Sen edra små”, Nordstjärnan, okt. 1994, s. 40).