Oberoende
Lära

”9: Lära”, Finna styrka i Herren: känslomässig motståndskraft (2020)

”9: Lära”, Finna styrka i Herren: känslomässig motståndskraft

Lära – högst 60 minuter

1. Tjäna som Frälsaren

Läs:

Herren har bett oss att tjäna människorna omkring oss. Berättelsen om Alma och Amulek är lärorik. Alma insåg att Amulek verkligen led känslomässigt, och han tog personligen med honom ”till sitt eget hus och hjälpte honom i hans prövningar och styrkte honom i Herren” (Alma 15:18).

Begrunda:

Hur har andra hjälpt dig att bli ”[styrkt] … i Herren”?

Diskutera:

Hur kan vi stärka andra i Herren?

2. Myter om att hjälpa andra

Läs:

Det finns flera vanliga myter som ni kanske tror på om att hjälpa andra. När ni läser igenom följande myter, utvärdera då om ni någon gång har känt på de här sätten eller inte.

Myt nr 1:

Jag är 100% ansvarig för att ge andra den hjälp de behöver.

Verkligheten:

Frälsaren är den enda som verkligen kan hela själar, men du kan vara en del av en helande gemenskap som välsignar andra. Du blir en del av den här helande gemenskapen när du erbjuder dina unika styrkor och perspektiv och ger när du kan.

Myt nr 2:

Jag bör vara expert på att lösa andras problem.

Verkligheten:

Även professionella rådgivare anser att deras roll helt enkelt är att hjälpa en person att göra sina egna förändringar i stället för att ge tillhandahålla en instruktionsbok. Din roll är att älska och tjäna andra, och Frälsaren är den som helar.

Myt nr 3:

Det finns snabba lösningar på livets problem.

Verkligheten:

I vår kultur är det omedelbar tillfredsställelse som gäller, och snabba lösningar utlovas för nästan vad som helst. Men det finns sällan snabba lösningar på livets problem. Att arbeta sig igenom förändringar är en process och det tar nästan alltid längre tid än man tror att det kommer att ta. Verklig förändring är en förädlingsprocess som du eller dina nära och kära måste genomgå.

Myt nr 4:

Jag vet inte vad som är rätt att säga, så det är bättre att jag inte säger något alls.

Verkligheten:

Den goda nyheten är att man ofta inte behöver säga så mycket. Den största gåva du kan ge andra är att visa intresse för dem, ställa frågor, lyssna med kärlek och hjälpa dem känna sig trygga att berätta om sin situation för dig.

Myt nr 5:

Om jag hjälper till alls kommer han eller hon alltid att vara beroende av mig.

Verkligheten:

När du tjänar kan du sätta sunda gränser för att se till att du tar hand om dig själv och din familj. Herren kan vägleda dig så att du tjänar på sätt som stärker den andra personens oberoende. Underskatta aldrig kraften som små och enkla kärleksfulla handlingar kan ha i andras liv, och var inte rädd för att investera tid och kärlek i någon.

Diskutera:

Prata med en partner om en av de här myterna som kan vara svåra för dig och hur du kan övervinna den.

3. Svara andra på ett lämpligt sätt

Läs:

Oavsett dina bästa avsikter är det lätt att säga sådant som inte är till särskilt stor hjälp när du försöker hjälpa någon igenom svåra tider. Men det bör inte skrämma dig från att fortsätta försöka vara till hjälp. Gud vill att du ska älska och hjälpa hans barn. Var lyhörd för känslorna hos dem du försöker hjälpa, och var noga med att inte säga eller göra något som bagatelliserar deras smärta och svårigheter.

Diskutera:

Vilka andra uttryck har ni hört som är till hjälp eller inte är till hjälp?

4. Ge bekräftelse åt andra

Läs:

Syster Reyna I. Aburto har sagt: ”Även om vi inte vet hur vi kan relatera till det andra går igenom kan vi erkänna att deras smärta är verklig, vilket kan vara ett viktigt första steg mot att finna förståelse och läkedom” (”I köld, i sol bliv, Herre, hos mig kvar”, Liahona, nov. 2019, s. 58). Att ge bekräftelse för andras känslor innebär att man först accepterar sina egna känslor och sedan förstår dem.

Nedan följer några steg som hjälper dig att ge bekräftelse åt någon som har en utmaning:

  1. Lyssna. Var närvarande och lyssna uppmärksamt på vad personen säger till dig. Inta inte försvarsställning om du har bidragit till personens problem.

  2. Försök förstå. Du kan behöva ställa medkännande frågor för att bättre förstå vad den här personen känner. Gör ditt bästa för att förstå vad som ledde till personens situation.

  3. Acceptera personens känslor. Försök inte förändra personen eller säga att det är fel att känna så här. När du gör det här, var då noga med att inte uppmuntra till osunda eller skadliga tankemönster.

  4. Uttryck medkänsla. Uttryck att du bryr dig om vad personen känner. Även om du inte kan relatera till situationen eller orsaken till känslan kan du ge bekräftelse åt personens känslor genom att säga sådant som: ”Du känner dig ringaktad [eller orolig, hopplös, värdelös, arg och så vidare]. Det är svårt att känna så.”

  5. Visa kärlek. Berätta för den här personen att du bryr dig om honom eller henne och att du är säker på hans eller hennes förmåga att lösa eller övervinna problemet.

Läs:

Här är ett exempel på hur du kan ge bekräftelse åt någon som går igenom något svårt:

Jill är en ensamstående mamma vars son nyligen dog av en drogöverdos. Hon bor ensam och har ingen familj i närheten. Maria kom förbi för att prata med henne och fråga hur det gick för henne. Maria var frestad att avbryta Jill, men det gjorde hon inte. Hon bara lyssnade. När hon kände att det var lämpligt ställde hon frågor som ”hur känns det just nu?” och ”vad är det som är svårast för dig?” I stället för att säga ”han är i alla fall hos Gud nu”, förstod hon att Jill bara saknade sin son. Maria bestämde sig för att uttrycka empati genom att säga: ”Jag ser att du saknar honom väldigt mycket, och jag är så ledsen för din skull.” Sedan visade hon kärlek genom att sitta och gråta med henne.

Tips:

Kyrkans webbplats om stödverksamheten innehåller fler förslag som kan hjälpa dig förstå hur du kan visa medkänsla. Se ministering.ChurchofJesusChrist.org.

5. Respektera andras handlingsfrihet

Läs:

Vår himmelske Fader har gett alla handlingsfrihetens gåva, och var och en är ansvarig för sina egna val oavsett vilken hjälp du erbjuder. När du hjälper andra, kom då ihåg att du inte är ansvarig för att lösa deras problem eller kontrollera valen de gör. Det är viktigt att du sätter egna sunda gränser medan du hjälper andra.

Frälsaren vill att du ska respektera dina närståendes handlingsfrihet, men det betyder inte nödvändigtvis att du står passivt bredvid. Sök Andens hjälp för att förstå hur du kan tjäna andra på sätt som visar respekt för deras handlingsfrihet och som inte får andra att känna sig ohörda.

Här är några förslag på vad du kan göra förutom att ge bekräftelse åt känslor och lyssna:

  • Fasta och be för dem.

  • Helga din tid i templet å deras vägnar.

  • Sök professionell hjälp och råd.

  • Läs om känslomässig hälsa.

  • Skicka uppmuntrande meddelanden eller dela humoristiska inlägg för att få dem att le.

  • Be om prästadömsvälsignelser och råd.

  • Gå med i en stödgrupp för familj och vänner.

  • Gör dig tillgänglig för dem samtidigt som du upprätthåller sunda gränser.

  • Tjäna dem på sätt som de ber om eller samtycker till – sätt som inte inkräktar på deras handlingsfrihet eller får dem att känna sig ohörda.

Diskutera:

Berätta om en upplyftande upplevelse när ni blev stärkta eller när ni gav andra styrka.

6. Uthärda tålmodigt med andra

Läs:

Det kan vara svårt och överväldigande att ta hand om närstående. När du vill ta hand om behövande, försök då att vara förstående och att undvika att döma. Du kan ta råd från skrifterna och ”be till Fadern av allt [ditt] hjärta att [du] må vara [fylld] av denna kärlek”, som är Kristi sanna kärlek (Moroni 7:48).

Om du har en närstående med känslomässiga hälsoproblem kan du ofta vara så fokuserad på att ta hand om den personen att du glömmer att ta hand om dig själv. Det finns hjälp och stöd att få. Stödgrupper kan hjälpa familjemedlemmar att lära sig om hälsoproblem, sätt att hjälpa och strategier för att hantera symptom. Kontakta pålitliga vänner och sjukvårdspersonal för att du och dina närstående ska kunna få hjälp. Stöd från familj och vänner kan ha en positiv inverkan på behandling av allvarliga sociala och känslomässiga hälsoproblem.

Äldste Jeffrey R. Holland har sagt: ”Ni vårdgivare ska inte i arbetet med att hjälpa andra förstöra er egen hälsa. I allt det här bör ni vara visa. Löp inte fortare än ni har krafter till [Mosiah 4:27]. Oavsett vad mer ni kan eller inte kan ge, så kan ni be era böner och ni kan ge ’uppriktig kärlek’ [Läran och förbunden 121:41]” (se ”Som ett krossat kärl”, Liahona, nov. 2013, s. 41).

Diskutera:

Vad har hjälpt er att få balans när det gäller att ta hand om andra och er själva?