Kapitel 11
Följ den levande profeten
”Den allra viktigaste profeten, för vårt vidkommande, är den som lever i vår tid.”
Ur Ezra Taft Bensons liv
En kväll när Ezra Taft Benson var femton år, satt han vid middagsbordet med resten av familjen och lyssnade när hans far läste upp ett brev från president Joseph F. Smith och hans rådgivare i första presidentskapet. En del av brevet löd: ”Vi råder och uppmanar till införandet av en ’hemafton’ i hela kyrkan, där fäder och mödrar kan samla sina pojkar och flickor omkring sig i hemmet och undervisa dem om Herrens ord. … Om de heliga lyder detta råd, lovar vi att stora välsignelser följer. Kärleken i hemmet och lydnaden mot föräldrarna kommer att öka. Tron kommer att utvecklas i Israels ungas hjärtan, och de får kraft att bekämpa de onda inflytanden och frestelser som ansätter dem.”1
President Smith erinrade sig senare: ”När min far läst hela brevet, sade han: ’Presidentskapet har talat, och detta är Herrens ord till oss!’ Efter det, höll vi flitigt familjens hemafton i mitt barndomshem.”2
När president Benson fick en egen familj, byggde han och hans hustru vidare på den tradition han lärt sig av sina föräldrar. Han sade: ”Jag vittnar utifrån denna erfarenhet i mitt föräldrahem och min erfarenhet av hemaftnarna i mitt eget hem, att det kan leda till stora andliga välsignelser.”3
1947 uppmanade första presidentskapet kyrkans medlemmar att förnya sina ansträngningar att hålla hemafton. President Benson, som då var medlem i de tolv apostlarnas kvorum, betonade den saken i ett generalkonferenstal. Han vittnade om familjen som en ”gudomlig institution”,4 och han påminde de heliga om de välsignelser som skulle komma om de följde profetens råd att stärka sina familjer och hålla hemafton. Han vittnade: ”Vår lycka nu och hädanefter beror på hur framgångsrikt vi uppfyller detta stora ansvar. Det förtjänar, mina bröder och systrar, att vi planerar och ger akt på det under bön, och jag är i mitt eget hjärta förvissad om att det leder till stor utdelning, att stor glädje och tillfredsställelse följer om vi hörsammar detta, liksom alla andra, råd vi får av kyrkans presidentskap.”5
Eftersom han själv hade upplevt välsignelser som kom av att hörsamma råden från Herrens utvalda tjänare, uppmanade Ezra Taft Benson ofta sista dagars heliga att fästa blicken på den levande profeten. Han vittnade frimodigt om den gudomliga kallelse som var och en av de presidenter han tjänat med haft.6 När president Spencer W. Kimball, som ordinerades till apostel samma dag som president Benson, gav sitt första tal som president för kyrkan till en grupp ledare i kyrkan, reste sig president Benson ”och med en röst fylld av känsla uttryckte han alla de närvarandes känslor och sade ungefär så här: ’President Kimball, under alla de år som dessa möten har hållits, har vi aldrig hört ett sådant tal som du just har hållit. I sanning finns det en profet i Israel.’”7 Och när president Benson mottog denna gudomliga kallelse efter president Kimballs död, tog han emot den med ödmjukhet och beslutsamhet. Han sade: ”Min hustru Flora och jag har haft en ständig bön om att president Kimballs dagar skulle förlängas på den här jorden och att han skulle få åtnjuta ännu ett mirakel. Nu när Herren har talat ska vi göra vårt bästa att under hans vägledning föra verket framåt på jorden.”8
Nu för tiden samlas sista dagars heliga i konferenscentret och över hela världen för att lyssna till den levande profeten.
Ezra Taft Bensons lärdomar
1
Kyrkans president är Herrens språkrör på jorden.
Lär er att fästa blicken på profeten. Han är Herrens språkrör och den ende man som kan tala för Herren idag. Låt hans inspirerade ord få företräde. Låt hans inspirerade ord ligga till grund för utvärderingar av råd från lägre auktoriteter. Lev sedan nära Anden så att ni kan få veta sanningen om allting.9
Herrens språkrör och profet på jorden idag fick sin myndighet genom en rad profeter som går tillbaka till Joseph Smith, som ordinerades av Petrus, Jakob och Johannes, vilka ordinerades av Kristus, som var och är kyrkans överhuvud, jordens skapare, och den Gud inför vilken alla människor måste stå ansvariga.10
Denna kyrka leds inte genom människors visdom. Det vet jag. Den allsmäktige Gudens kraft och inflytande leder hans kyrka.11
2
Den viktigaste profeten för oss är den levande profeten.
Gud vet allting, änden från begynnelsen, och ingen man blir president för Jesu Kristi Kyrka av en slump, och förblir det inte av en tillfällighet, eller kallas hem av en ren händelse.
Den allra viktigaste profeten för vårt vidkommande är den som lever i vår tid. Han är den profet som har dagens undervisning från Gud till oss. Guds uppenbarelser till Adam lät inte Noa veta hur han skulle bygga arken. Varje generation har behov av forntida skrifter och dessutom aktuella skrifter från den levande profeten. Därför är det av största vikt att ni läser och begrundar de senaste inspirerade orden från Herrens språkrör. Det är därför det är så viktigt att ni har tillgång till och noggrant läser hans ord. …
Ja, tack, Gud, att profeter du sänder, som leder oss fram i ditt ljus [se Psalmer nr 10].12
Se upp för dem som framhäver de döda profeterna framför de levande – de levande har alltid företräde.13
Alla presidenter har noggrant utvalts för den tid och situation när världen och kyrkan behöver dem. Alla har de varit ”rätt man på rätt plats”, som vi sett i president Spencer W. Kimball. Begrunda vilket underverk den förutordinationen och förberedelsen var! Fastän han kallades och gavs nycklar många år före den stund när manteln föll på honom, var denne president alltid rätt man på rätt plats i rätt tid. Det här underverket är i sig ett av kännetecknen på kyrkans gudomlighet.14
Låt mig fråga, behöver vi en sann Herrens profet på jorden idag? Behövde människorna på Noas tid en profet som varnade dem andligen och timligen? Om en man hade vägrat följa Noa, hade han då blivit räddad undan syndafloden? Likväl låter Bibeln oss veta att i de sista dagarna som vi lever i, ska människornas ogudaktighet vara jämförbar med folkets ogudaktighet på Noas tid, när Gud renade jorden genom syndafloden [se Matteus 24:37–39]. Tror ni att vi behöver en profet idag som varnar oss och förbereder oss för den rening som Gud har lovat ska komma, denna gång genom eld?15
Om vi vill veta vår ställning inför Herren måste vi fråga oss själva hur vårt förhållande till hans jordiske representant är. Står våra liv i samklang med de ord som Herrens smorde talar – han som är den levande profeten, kyrkans president – och med de ord som första presidentskapets kvorum talar.16
Som president för kyrkan talade Ezra Taft Benson mycket kärleksfullt och enträget.
3
Den levande profeten talar om för oss vad vi behöver veta, inte nödvändigtvis vad vi vill höra.
Det som kännetecknar en sann profet är att han förkunnar ett budskap från Gud. Han ber inte om ursäkt för budskapet, inte heller räds han sociala återverkningar som skulle kunna leda till hån och förföljelse.17
Ibland ser vi sådana som anser att deras världsliga kunskap är överlägsen den himmelska kunskap som Gud ger till sin profet om samma fråga. De anser att profeten måste ha samma världsliga meriter eller utbildning som de har innan de kan acceptera något som profeten säger som måhända går stick i stäv med deras världsliga utbildning. Hur mycket världslig utbildning hade Joseph Smith? Ändå mottog han uppenbarelser om alla slags frågor. Vi uppmuntrar världslig kunskap inom många områden, men kom ihåg att om det någonsin är en konflikt mellan världslig kunskap och profetens ord, ska ni stå på profetens sida och då blir ni välsignade och tiden kommer att ge er rätt.
… Profeten behöver inte säga ”så säger Herren” för att uppenbara helig skrift.
Ibland finns det de som tvistar om ord. De medger kanske att profeten gett oss råd men att vi endast är förpliktigade att följa dessa om han ger dem som befallningar. Men Herren säger om profeten: ”Du [skall] … ge akt på alla hans ord och befallningar som han skall ge dig.” (L&F 21:4.)
Profeten talar om för oss vad vi behöver veta, dock inte alltid vad vi vill veta.
”Du har förkunnat för oss hårda ord, mer än vi kan tåla”, klagade Nephis bröder. Men Nephi svarade med att säga: ”De … skyldiga [finner] sanningen hård eftersom den skär dem rakt i hjärtat.” (1 Nephi 16:1–2.)
President Harold B Lee sade:
”Ni kanske inte tycker om det som kommer från kyrkans auktoriteter. Det kanske motsäger era politiska åsikter. Det kanske motsäger er sociala uppfattning. Det kanske kolliderar med något i ert sällskapsliv. Er och vår trygghet beror på om vi följer dem eller inte. Låt oss hålla ögonen på kyrkans president.” (Conference Report, okt. 1970, s. 152–153.)
Men det är den levande profeten som verkligen upprör världen. ”Även i kyrkan”, sade president Kimball, ”är många benägna att dekorera forna profeters gravar och mentalt stena de levande profeterna.” (Instructor, 95:257.)
Varför? Därför att den levande profeten pekar ut det som vi behöver veta nu, och världen föredrar profeter som antingen är döda eller som sköter sina egna angelägenheter.
Vår reaktion på orden från en levande profet när han talar om för oss vad vi behöver veta, men helst inte vill höra, är ett prov på vår trofasthet.
De lärda kan kanske tycka att profeten bara är inspirerad när han håller med dem, och att han annars bara uttrycker sin åsikt – att han talar som människa. De förmögna kanske tycker att de inte behöver råd från en enkel profet.
Profeten är inte nödvändigtvis omtyckt av världen eller de världsligt sinnade.
När profeten uppenbarar sanning, delar den människorna. De uppriktiga i hjärtat hörsammar hans ord medan de orättfärdiga antingen ignorerar eller motarbetar profeten. När profeten pekar ut världens synder vill de världsligt sinnade antingen tysta ner profeten eller handla som om profeten inte existerade, hellre än att omvända sig. Popularitet är ingen sanningsmätare. Många profeter har blivit dödade eller fördrivna. Nu när vi närmar oss Herrens andra ankomst kan ni räkna med att allteftersom världens människor blir mer orättfärdiga, blir profeten mindre populär hos dem.18
4
Vi välsignas när vi följer den levande profeten.
För att hjälpa er klara av de avgörande prov som ligger framför er, ska jag ge er … en viktig nyckel som, om ni hedrar den, kommer att kröna er med Guds härlighet och komma fram som segrare trots Satans raseri.
Som kyrka sjunger vi psalmen ”Tack, Gud, att profeter du sänder” (Psalmer, nr 10). Här är alltså den viktiga nyckeln – Följ profeten.
Profeten är den ende som i allt talar för Herren.
I kapitel 132 vers 7 i Läran och förbunden talade Herren om profeten – presidenten – och sade:
”Det finns aldrig mer än en i sänder på jorden som har förlänats denna makt och detta prästadömes nycklar.”
Sedan, i kapitel 21 verserna 4–6, sade Herren:
”Därför skall du, det vill säga kyrkan, ge akt på alla hans ord och befallningar som han skall ge dig så som han tar emot dem och vandrar i all helighet inför mig,
ty hans ord skall ni ta emot som från min egen mun, med största tålamod och tro.
Ty om ni gör detta skall helvetets portar inte få överhand över er.”19
Profeten leder aldrig kyrkan vilse.
President Wilford Woodruff sade: ”Jag säger till Israel att Herren aldrig kommer att tillåta att jag eller någon annan man som står som president för denna kyrka leder den vilse. Det är inte enligt planen. Det ingår inte i Guds sinne” (se Kyrkans presidenters lärdomar: Wilford Woodruff [2004], s. 197).
President Marion G. Romney berättade om något som hände honom:
”För många år sedan när jag var biskop talade Heber J. Grant till församlingen. Jag körde honom hem efter mötet. … Han stod bredvid mig och lade armen om mig och sade: ’Min pojke, se till att du alltid håller ögonen på kyrkans president, och om han någonsin ber dig göra något som är orätt, och du gör det, kommer Herren att välsigna dig för det.’ Sedan tillade han med en glimt i ögat: ’Men du behöver inte oroa dig. Herren tillåter aldrig att hans språkrör leder folket vilse.’” (Conference Report, okt. 1960, s. 78.)20
Det berättas om hur Brigham Young, när han åkte genom ett samhälle, såg en man bygga ett hus och helt enkelt sade till honom att dubbla väggarnas tjocklek. Eftersom mannen trodde på att president Young var en profet, ändrade han sina planer och dubblade väggtjockleken. Strax därpå drabbades staden av en översvämning, vilket orsakade stor förödelse, men den här mannens väggar stod kvar. Medan han lade taket på sitt hus, hördes han sjunga ”Tack, Gud, att profeter du sänder!”21
Som medlemmar i kyrkan måste vi ta oss igenom en del närstrider om vi ska komma hem i säkerhet. Vi får möjlighet att välja mellan de motstridande råd som vissa ger. Det är därför vi måste lära oss – och ju förr desto bättre – att fästa blicken på profeten, kyrkans president.22
Förslag till studier och diskussion
Frågor
-
President Benson sade: ”Lär er hålla ögonen på profeten” (stycke 1). Vad innebär det för dig?
-
Varför tror du att den viktigaste profeten för oss är kyrkans nuvarande president? (Se stycke 2.) Vilka råd har vi nyligen fått från den levande profeten?
-
Gå igenom stycke 3 och fundera över ett tillfälle när du har följt profetens råd även om du inte riktigt förstod det. Vad kan vi lära oss av sådana upplevelser?
-
Fundera över den ”viktiga nyckeln” som president Benson pekar ut i stycke 4. Kan du nämna några av de välsignelser du fått när du har hedrat denna viktiga nyckel?
Skriftställen:
2 Krön. 20:20; Amos 3:7; Ef. 2:19–20; 4:11–15; L&F 1:14–16, 37–38; 107:91–92; Trosartiklarna 1:6
Undervisningstips
”Var inte rädd för tystnad. Människor behöver ofta tid till att fundera över och besvara frågor eller uttrycka vad de känner. Du kan göra en paus när du har ställt en fråga, efter det att någon berättat om en andlig upplevelse, eller när en person har svårt för att uttrycka sig” (Undervisning: Den högsta kallelsen [2000], s. 66–67).