Kapitel 5
Principer för sann omvändelse
De som betalar priset för sann omvändelse har ett löfte. Ni kan bli rena igen. Förtvivlan kan lyftas bort. Förlåtelsens ljuva frid kan flöda in i ert liv.
Ur Ezra Taft Bensons liv
I sitt första generalkonferenstal som kyrkans president, sade president Ezra Taft Benson: ”När jag har sökt Herrens vägledning har jag åter fått bekräftat i mitt sinne och mitt hjärta Herrens uppmaning om att inte ’tala … om något annat än omvändelse till detta släktled’. (L&F 6:9; 11:9.) Detta har varit ett tema för varje sista dagars profet.”1
Även innan han kallades som kyrkans president, var omvändelse ett viktigt tema för president Benson i hans verksamhet. Han hade fått det rådet av George Albert Smith, dåvarande president för de tolv apostlarnas kvorum. I ett brev som skrivits strax efter president Bensons kallelse till apostlaskapet, sade president Smith: ”Din mission hädanefter är att finna sätt att sprida sanningen och varna de människor du kommer i kontakt med på vänligast möjliga sätt för att omvändelse är det enda universalmedlet mot denna världens ondska.”2
President Benson var sitt uppdrag trogen och undervisade om evangeliet i hela världen. Han lärde att ”det är bättre att förbereda och förebygga än att återställa och ångra”.3 Men han sade också att ”vi [alla] har behov av omvändelse”.4 Han betonade den hjärtats ”[mäktiga] förändring” som är förenad med omvändelse (se Alma 5:12–14) och förklarade Frälsarens roll i att åstadkomma en sådan förändring:
”Herren arbetar inifrån och ut. Världen arbetar utifrån och in. Världen vill ta bort människorna ur slummen. Kristus tar bort slummen ur människorna, och sedan tar de sig själva ur slummen. Världen vill forma människorna genom att förändra deras omgivning. Kristus förändrar människorna, som sedan förändrar sin omgivning. Världen vill forma det mänskliga beteendet, men Kristus kan förändra människans natur. …
Ja, Kristus förändrar människan och förändrade människor kan förändra världen.”5
Herren sade: ”Min nåd är tillräcklig för alla människor som ödmjukar sig inför mig” (Ether 12:27).
Ezra Taft Bensons lärdomar
1
Om vi verkligen vill omvända oss, måste vi först och främst komma till insikt om att evangeliets plan är lycksalighetens plan.
Medlemskap i kyrkan brukar vanligtvis innebära att en persons namn finns officiellt uppfört i kyrkans medlemsförteckning. …
Herren ger emellertid en helt annorlunda beskrivning av en medlem i hans rike. År 1828 sade han genom profeten Joseph Smith ”Se, detta är min lära: Den som omvänder sig och kommer till mig, han är min kyrka.” (L&F 10:67; kursivering tillagd.) För honom vars kyrka detta är, innebär medlemskapet mycket mer än att bara ha namnet infört i matrikeln.
Jag skulle därför vilja utveckla några viktiga begrepp som vi måste känna till och tillämpa om vi på allvar ska kunna omvända oss och komma till Herren.
En list, som Satan mycket ofta använder sig av, är att få oss att tro att Guds bud är avsedda att inskränka vår frihet och hindra oss från att bli lyckliga. Särskilt ungdomar tänker ibland att Herrens normer är som stängsel eller kedjor som hindrar dem från att delta i de aktiviteter som verkar angenämast i livet. Det är emellertid precis tvärtom. Evangeliets plan är planen genom vilken människan kan erhålla fullständig glädje. Detta är det första begreppet som jag vill betona. Evangeliets principer utgör de steg och riktlinjer som hjälper oss finna verklig lycka och glädje.
Kunskapen om det här fick psalmisten att utbrista: ”Hur kär har jag inte din undervisning! … Dina bud gör mig visare än mina fiender. … Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig. … Jag har dina vittnesbörd till min eviga arvedel, de är mitt hjärtas fröjd.” (Ps. 119:97–98, 105, 111.)
Om vi verkligen vill omvända oss och komma till honom så att vi kan kallas medlemmar i hans kyrka, måste vi först och främst komma till insikt om denna eviga sanning – evangeliets plan är lycksalighetens plan. Ogudaktighet har aldrig gjort, gör aldrig och kommer aldrig att göra en människa lycklig [se Alma 41:10]. Att bryta mot Guds lagar för endast med sig förtvivlan, träldom och mörker.6
2
Tro på Jesus Kristus föregår sann omvändelse.
Ett annat begrepp som är viktigt för oss att förstå är förhållandet mellan omvändelsens och trons princip. Omvändelse är den näst viktigaste av evangeliets principer. Den första är att vi måste ha tro på Herren Jesus Kristus. Varför är det så? Varför måste tro på Herren föregå sann omvändelse?
För att besvara den frågan finns det något vi måste känna till om Mästarens försoningsoffer. Lehi lärde att ”intet kött kan vistas i Guds närhet utom genom den helige Messias förtjänster och barmhärtighet och nåd”. (2 Nephi 2:8.) Inte ens den mest rättfärdiga och uppriktiga person kan frälsa sig själv endast på egna förtjänster, för, som aposteln Paulus sade till oss: ”Alla har syndat och saknar härligheten från Gud.” (Rom. 3:23.)
Om det inte vore för Frälsarens fullkomliga, syndfria liv, vilket han villigt gav för oss, kunde det inte finnas någon återlösning från synd.
Omvändelse innebär därför mer än att bara ändra sitt beteende. Många män och kvinnor i världen uppvisar stor viljestyrka och självdisciplin när det gäller att övervinna dåliga vanor och köttets svagheter. Samtidigt skänker de inte Mästaren en tanke. Ibland förkastar de honom till och med öppet. Att ändra sitt beteende på det sättet är inte detsamma som sann omvändelse.
Tro på Herren Jesus Kristus är grunden att bygga uppriktig och meningsfull omvändelse på. Om vi verkligen söker efter att utplåna synden, måste vi först se till honom som är upphovet till vår frälsning.7
3
Omvändelse innebär en mäktig förändring i hjärtat.
Det tredje viktiga principen som vi måste förstå om vi ska kunna vara sanna medlemmar i kyrkan är att omvändelse inte bara innebär en förändring av våra handlingar, utan en förändring i hjärtat.
När kung Benjamin avslutade sitt enastående tal i Zarahemlas land, ropade folket med en röst att de trodde hans ord. De visste med säkerhet att hans löften om återlösning var sanna, eftersom, sade de: ”Herren den Allsmäktiges Ande… har åstadkommit en mäktig förändring inom oss, eller i våra hjärtan, [och lägg märke till det här] så att vi inte längre har någon benägenhet att göra ont, utan att ständigt göra gott.” (Mosiah 5:2.)8
Kan människornas hjärtan förändras? Ja, naturligtvis! Det sker varje dag i kyrkans storslagna missionärsarbete. Det är ett av de vanligaste Kristi underverk i vår tid. Om det inte har hänt dig, borde det hända dig.
Herren sade till Nikodemus att ”den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike”. (Joh. 3:3.) …
Alma sade: ”Och Herren sade till mig: Förundras inte över att hela människosläktet, ja, män och kvinnor, alla nationer, släkter, tungomål och folk, måste födas på nytt. Ja, födas av Gud, förändras från sitt köttsliga och fallna tillstånd till ett tillstånd av rättfärdighet, genom att de återlöses av Gud och blir hans söner och döttrar.
Och på så sätt blir de nya skapelser, och om de inte gör det, kan de på intet sätt ärva Guds rike.” (Mosiah 27:25–26.) …
Almas fjärde kapitel beskriver en period i nephiternas historia då ”kyrkans tillväxt [hämmades]”. (Alma 4:10.) Alma bemötte detta problem genom att avstå från sitt ämbete som överdomare ”och ägnade sig själv helt åt det höga prästadömet”, vilket var hans ansvar. (Alma 4:20.)
Han bar ett ”oförfalskat vittnesbörd” mot folket (Alma 4:19), och i Almas femte kapitlet ställde han drygt 40 väsentliga frågor. Han talade öppet till kyrkans medlemmar och sade ”nu frågar jag er, mina bröder i kyrkan: Har ni blivit andligen födda av Gud? Har ni fått hans bild i ert ansikte? Har ni upplevt denna mäktiga förändring i era hjärtan?” (Alma 5:14.)
Han fortsatte: ”Om ni har upplevt en hjärtats förändring, och om ni har känt er manade att sjunga sången om den återlösande kärleken, så vill jag fråga: Har ni den känslan nu?” (Alma 5:26.)
Skulle inte kyrkan dramatiskt tillväxa idag, med ett ökande antal människor som är födda på nytt? Kan ni föreställa er vad som skulle kunna hända i våra hem? Kan ni föreställa er vad som skulle hända med ett allt större antal exemplar av Mormons bok i händerna på ett ökande antal missionärer, som vet hur man ska använda den och som var födda av Gud? När det händer får vi den rikliga skörd av själar som Herren utlovat. Det var den Alma som var ”född av Gud” som i egenskap av missionär hade en sådan förmåga att dela med sig av ordet att många andra också föddes av Gud. (Se Alma 36:23–26.)9
Genom omvändelse upplevde Alma den yngre en mäktig förändring i hjärtat
När vi genomgått denna mäktiga förändring, som endast kan frambringas genom tro på Jesus Kristus och genom Andens inverkan på oss, är det som om vi har blivit en ny människa. Således liknas förändringen vid en pånyttfödelse. Tusentals av er har upplevt den förändringen. Ni har övergett ett liv i synd, ibland djupa och allvarliga synder, och genom att låta Kristi blod verka i ert liv har ni blivit rena. Ni är inte längre benägna att återgå till ert gamla leverne. Ni är i själva verket en ny människa. Det är det som menas med en hjärtats förändring.10
4
Sorg efter Guds vilja leder till sann omvändelse.
Det fjärde begreppet som jag skulle vilja betona är det som skrifterna kallar en ”sorg efter Guds vilja” över våra synder. Det är inte ovanligt att män och kvinnor i världen känner samvetskval över sådant som de gör fel. Ibland beror det på att deras handlande orsakat dem eller deras nära och kära stor sorg och förtvivlan. Ibland beror deras sorg på att de har upptäckts och blivit straffade för sina gärningar. Sådana världsliga känslor utgör inte ”sorg efter Guds vilja”.
… Under den nephitiska nationens sista dagar, sade Mormon om sitt folk: ”ty deras sorg förde dem inte till omvändelse på grund av Guds godhet, utan det var snarare de fördömdas sorg över att Herren inte alltid ville låta dem finna glädje i synd.
Och de kom inte till Jesus med förkrossat hjärta och botfärdig ande, utan de förbannade Gud och önskade sig döden.” (Mormon 2:13–14.)
På det östra halvklotet var Paulus verksam bland invånarna i Korint. Efter att ha blivit underrättad om allvarliga problem bland de heliga, till och med omoral (se 1 Kor. 5:1), skrev Paulus ett skarpt tillrättavisande brev. De heliga tog emot det i rätt anda, och tydligen rättades problemen till, för i sitt andra brev till dem skrev Paulus: ”Men nu gläder jag mig, inte därför att ni blev sorgsna utan därför att er sorg ledde till att ni ångrade er. Det var ju efter Guds vilja som ni blev bedrövade. …
Ty en sorg efter Guds vilja för med sig en ånger som man inte ångrar och som leder till frälsning. Men världens sorg leder till död.” (2 Kor. 7:9–10.)
I båda dessa skriftställen beskrivs sorg efter Guds vilja som en sorg som leder oss till omvändelse.
Sorg efter Guds vilja är en Andens gåva. Det är en djup insikt om att våra handlingar har sårat vår Fader och Gud. Det är en tydlig och stark medvetenhet om att vårt uppträdande har fått Frälsaren, som inte begick någon synd, den störste av alla, att utstå ångest och lidande. Våra synder fick honom att blöda ur varje por. Det är denna mycket påtagliga mentala och andliga smärta som i skrifterna kallas ”ett förkrossat hjärta och en botfärdig ande”. (Se 3 Nephi 9:20; Moroni 6:2; L&F 20:37; 59:8; Ps. 34:18; 51:17; Jes. 57:15.) En sådan anda är en grundförutsättning för sann omvändelse.11
5
Vår himmelske Fader och Jesus Kristus är angelägna om att se oss förändra våra liv, och de hjälper oss.
Nästa princip som jag vill ta upp är denna: Ingen är mer angelägen om att se oss förändra våra liv än Fadern och Frälsaren. I Uppenbarelseboken finns en kraftfull och storslagen inbjudan från Frälsaren. Han säger: ”Se, jag står vid dörren och klappar på. Om någon hör min röst och öppnar dörren, skall jag gå in till honom.” (Upp. 3:20.) Lägg märke till att han inte säger: ”Jag står vid dörren och väntar på att ni ska klappa på.” Han kallar på oss, inbjuder oss vädjande, ber oss att helt enkelt öppna vårt hjärta och släppa in honom.
I Moronis stora predikan om tro, undervisas den här principen ännu tydligare. Herren sade till honom: ”Och om människorna kommer till mig skall jag visa dem deras svaghet. Jag ger människorna svaghet för att de skall kunna bli ödmjuka, och min nåd är tillräcklig för alla människor.” Det spelar ingen roll vilken brist, svaghet eller begränsning vi har. Hans gåvor och krafter räcker för att övervinna dem alla.
Moroni fortsätter med Herrens ord: ”Min nåd är tillräcklig för alla människor som ödmjukar sig inför mig. Ty om de ödmjukar sig inför mig och har tro på mig, då skall jag göra så att det svaga blir starkt för dem.” (Ether 12:27; kursivering tillagd.)
Vilket löfte från Herren! Själva källan till våra svårigheter kan förändras, omskapas och formas till en styrka och källa till kraft. Det här löftet upprepas i en eller annan form i många andra skriftställen. Jesaja sade: ”Han ger den trötte kraft och ökar den maktlöses styrka.” (Jes. 40:29.) Herren sade till Paulus: ”Min nåd är nog för dig, ty kraften fullkomnas i svaghet.” (2 Kor. 12:9.) I Läran och förbunden läser vi: ”Den som skälver under min kraft skall göras stark, och skall bära lovprisningens och visdomens frukter.” (L&F 52:17; se även 1 Nephi 17:3; 2 Nephi 3:13; L&F 1:28; 133:58–59.)12
En av Satans mest effektiva strategier med dem som han lockat in i synden är att viska i deras öron att de inte är värdiga att be. Han säger till dem att de misshagat sin himmelske Fader så mycket att han aldrig mer vill höra deras böner. Det är en lögn, och han säger så för att vilseleda oss. Syndens makt är stor. Om vi ska kunna frigöra oss från den, speciellt från allvarlig synd, måste vi ha en kraft som är större än oss själva.
Ingen är mer angelägen om att hjälpa er undfly synden än vår himmelske Fader. Vänd er till honom. Bekänn era synder, bekänn er skuld och skam och vädja sedan till honom om hjälp. Han har makt att hjälpa er segra.13
Bröder och systrar, vi måste ta våra synder till Herren i ödmjuk och ångerfull omvändelse. Vi måste vädja till honom om kraft att övervinna dem. Löftet är säkert. Han kommer till vår hjälp. Vi får kraft att förändra våra liv.14
6
Vi får inte förlora hoppet i vår strävan att bli kristuslika.
Den sjätte och sista punkten jag vill ta upp i omvändelseprocessen är att vi måste vara försiktiga i vår strävan att bli mer och mer lika Gud, så att vi inte blir modfällda och förlorar hoppet. Att bli kristuslik är en livslång strävan som mycket ofta innefattar långsam, nästan omärklig tillväxt och förändring. I skrifterna finns anmärkningsvärda redogörelser för människor vilkas liv förändrades drastiskt, i ett ögonblick, som till exempel: Alma den yngre, Paulus på vägen till Damaskus, Enos som bad långt inpå natten och kung Lamoni. Sådana häpnadsväckande exempel på kraften att förändra även dem som nedsjunkit i synd hjälper oss att tro att försoningen kan nå ut även till de mest förtvivlade.
Men vi måste vara försiktiga när vi talar om dessa anmärkningsvärda exempel. Även om de är verkliga och kraftfulla, hör de snarare till undantagen än regeln. För varje Paulus, för varje Enos och för varje kung Lamoni finns det hundratals och tusentals som finner omvändelseprocessen mycket mer finstämd, mycket mer omärkbar. Dag efter dag kommer de närmare Herren, utan att knappt inse att de bygger upp ett gudalikt liv. De lever stillsamma liv i godhet, tjänande och förpliktelse. De är som lamaniterna, vilka Herren sade ”döptes med eld och med den Helige Anden, och de visste det inte”. (3 Nephi 9:20; kursivering tillagd.)
Vi får inte förlora hoppet. Hoppet är ett ankare för människornas själar. Satan önskar att vi skulle kasta bort detta ankare. Då skulle han kunna framkalla modlöshet och kapitulation. Men vi får inte förlora hoppet. Herren har behag i varje ansträngning, även de små vardagliga, att bli mer lik honom. Även om vi kanske ser att vi har långt att gå på vägen mot fullkomlighet, får vi inte ge upp hoppet.15
För dem som betalar det pris som krävs genom sann omvändelse, är löftet säkert. Ni kan bli rena igen. Förtvivlan kan försvinna. Förlåtelsens ljuvliga frid flödar då in i ert liv.
Herrens ord genom Jesaja är säkra: ”Kom, låt oss gå till rätta med varandra, säger herren. Om era synder än är blodröda, skall de bli snövita, om de än är röda som scharlakan, skall de bli vita som ull” (Jes. 1:18).
Och i denna tidsutdelning talade Herren lika tydligt när han sade: ”Se, den som har omvänt sig från sina synder, han är förlåten och jag, Herren, kommer inte längre ihåg dem” (L&F 58:42).16
”Sann omvändelse är grundad på och kommer av tro på Herren Jesus Kristus. Det finns inget annat sätt.”
Jag hoppas att vi inte lever i det förflutna. Människor som lever i det förflutna har inte så mycket framtid. Vi är starkt benägna att klaga över våra förluster, över beslut som vi fattat som vi tycker kan ha varit felaktiga, när vi ser oss tillbaka. Vi är starkt benägna att känna obehag inför de omständigheter som omger oss, i tron att de kunde ha varit bättre om vi hade fattat andra beslut. Vi kan dra nytta av det vi upplevt i det förflutna. Men låt oss inte lägga tid på att oroa oss över beslut som redan fattats och misstag som redan begåtts. Låt oss leva i nuet och i framtiden.17
Mina kära bröder och systrar, i vår strävan att kvalificera oss som medlemmar i Kristi kyrka – medlemmar enligt hans egen definition, medlemmar som har omvänt sig och kommer till honom – låt oss då komma ihåg dessa sex principer. För det första är evangeliet Herrens lycksalighetsplan, och omvändelsen är utformad för att ge oss glädje. För det andra är sann omvändelse grundad på, och kommer av tro på Herren Jesus Kristus. Det finns inget annat sätt. För det tredje innebär sann omvändelse en hjärtats förändring och inte bara en förändring av beteende. För det fjärde innebär en del av denna mäktiga förändring i hjärtat att känna sorg efter Guds vilja för våra synder. Detta är vad det betyder att ha ett förkrossat hjärta och en botfärdig ande. För det femte räcker Guds gåvor till för att hjälpa oss övervinna alla synder och svagheter om vi bara vänder oss till honom för att få hjälp. Slutligen måste vi komma ihåg att omvändelse för det mesta inte innebär sensationella eller dramatiska förändringar utan innebär att steg för steg, stadigt och konsekvent, närma sig gudaktighet.
Om vi strävar efter att införliva dessa principer i våra liv och dagligen sätta dem i verket, innebär vårt medlemskap mer än att finnas på medlemslistan i Jesu Kristi Kyrka. Som sanna medlemmar kan vi göra anspråk på hans löfte: ”Alla som är av min kyrka och som är ståndaktiga i min kyrka intill änden, dem skall jag grunda på min klippa, och helvetets portar skall inte få överhand över dem.” (L&F 10:69.)
Det är min bön att vi alla själva kan känna att löftet är vårt.18
Förslag till studier och diskussion
Frågor
-
President Benson sade att om vi verkligen vill omvända oss, måste vi först inse att ”evangeliets plan är lycksalighetens plan” och att ogudaktighet ”aldrig … [ger] oss lycka” (avsnitt 1). Varför tror du att det är viktigt för omvändelseprocessen att vi förstår detta?
-
Varför räcker det inte att ändra vårt beteende i vår strävan att omvända oss? (Se avsnitt 2.) Varför tror du att vi måste se till Jesus Kristus för att verkligen kunna omvända oss?
-
På vilka sätt har du upplevt en ”mäktig förändring i hjärtat”, som det förklaras i avsnitt 3? Vad kan vi göra för att hjälpa andra uppleva denna förändring?
-
På vilka sätt skiljer sig ”sorg efter Guds vilja” från den ånger en del människor känner efter att ha gjort något fel? (Se avsnitt 4.) Hur kan en förälder eller en biskop tillämpa lärdomarna i avsnitt 4 för att hjälpa någon som behöver omvända sig?
-
Gå igenom avsnitt 5 igen. Vilka lärdomar tycker du är särskilt tröstande? Hur får du tröst av dessa lärdomar?
-
President Benson sade, när han vittnade om Frälsarens försoning, att ”vi [inte] får förlora hoppet” (avsnitt 6). Gå igenom avsnitt 6. Vilka sanningar om försoningen känner du är hoppingivande?
Skriftställen som hör till detta ämne:
Luk. 15:11–32; Mosiah 4:10–12; 26:30–31; Alma 34:17–18; 3 Nephi 27:19–20; L&F 18:10–16; 19:15–19
Undervisningstips
”Ditt största intresse bör vara att hjälpa andra att lära sig evangeliet, inte att göra ett beundransvärt framförande. Detta innebär att ge eleverna möjlighet att undervisa varandra” (Undervisning: Den högsta kallelsen [2000], 64).