Kapitel 3

Valfrihet, en evig princip

”Handlingsfriheten har getts till oss alla så att vi kan fatta viktiga beslut som påverkar vår frälsning. Dessa beslut påverkar vår lycka i evigheten.”

Ur Ezra Taft Bensons liv

Ezra Taft Benson levde och arbetade på en gård, och lärde sig därför konsekvenserna av goda beslut. Han berättade: ”Jag växte upp med tron att viljan och förmågan att arbeta är grundläggande för ett framgångsrikt jordbruk. Hårt, intelligent arbete är nyckeln. Använd den, så har du goda chanser att nå framgång.”¹ Som mycket liten lärde sig Ezra att han och hans familj skulle ha mer att äta om de valde att ta hand om sin trädgård. Han insåg att om han ville att det skulle gå bra för familjens mjölkproduktion, måste han besluta sig för att stiga upp tidigt varje dag för att mjölka korna.² Han såg att när han valde att arbeta hårt, anlitade lokala bönder honom till att gallra betor och räfsa hö.³ Han såg att även de trofasta får prövningar, men han såg också att enskilda och familjer kunde bestämma sig för att bemöta prövningarna på ett sätt som hjälpte dem vara lyckliga och framgångsrika.⁴

För den unge Ezra Taft Benson kunde en del konsekvenser av goda beslut mätas i mjölkhinkar, lastbilar med hö, och i generös betalning för ett hårt dagsverke. Andra var svårare att mäta men var mer varaktiga. Till exempel såg han hos sina föräldrar den glädje, frid och styrka som kommer när familjemedlemmar väljer att vara trofasta mot varandra och Herren.⁵ Han lärde sig att skördelagen – ”det människan sår skall hon också skörda” (Gal. 6:7) – gäller andliga ting så väl som fysiskt arbete.

Med den upplevelsen erfarenhet som grund, påminde president Ezra Taft Benson ofta de sista dagars heliga och andra om vikten av handlingsfrihet – friheten ”att välja den riktning de skulle följa.”⁶ Hans lärdomar om handlingsfrihetens princip innefattade mer än bara en påminnelse om att ”välja mellan rätt och fel”.⁷ Han sade att handlingsfriheten är förmågan att ”fatta viktiga beslut som är av betydelse för vår frälsning” och som ”påverkar vår lycka i evigheten”.⁸ Han uppmanade sista dagars heliga och andra att använda sin handlingsfrihet till att ”handla av sig själva”, utan att vänta på att bli befallda i allt.⁹ ”Handlingsfrihetens princip”, sade han, ”löper som en gyllene tråd genom Herrens hela evangelieplan till välsignelse för hans barn.”¹⁰

Seminary and Institute — I föruttillvaron följde Jesus Kristus vår himmelske Faders frälsningsplan, vilken bevarade vår handlingsfrihet.

Ezra Taft Bensons lärdomar

Handlingsfrihet – valfrihet – är en gudagiven evig princip.

Jag vittnar om att vi är andebarn till en kärleksfull Gud, vår himmelske Fader. (se Apg. 17:29; 1 Nephi 17:36). Han har en storslagen frälsningsplan varigenom hans barn kan fullkomnas, som han är fullkomlig, och få uppleva glädjens fullhet, så som han upplever den. (Se 1 Nephi 10:18; 2 Nephi 2:25; Alma 24:14; 34:9; 3 Nephi 12:48; 28:10.)

Jag vittnar om att vår äldre broder i anden, ja, Jesus Kristus, i vår förjordiska tillvaro blev vår förutordinerade Frälsare i Faderns frälsningsplan. (Se Mosiah 4:6–7; Alma 34:9.) Han är Herre över vår frälsning och den ende varigenom vi kan återvända till vår Fader i himlen för att uppleva denna glädjens fullhet. (Se Hebr. 2:10; Mosiah 3:17; Alma 38:9.)

Jag vittnar om att Lucifer också fanns med i rådet i himlen. Han försökte tillintetgöra människans handlingsfrihet. Han gjorde uppror. (Se Mose 4:3.) Det uppstod en strid i himlen och en tredjedel av härskarorna kastades ned till jorden och nekades att få en kropp. (Se Upp. 12:7–9; L&F 29:36–37.) Lucifer är fiende till all rättfärdighet och strävar efter att göra alla människor olyckliga. (Se 2 Nephi 2:18, 27; Mosiah 4:14.)¹¹

Huvudfrågan i detta förjordiska råd var: Ska Guds barn ha obegränsad handlingsfrihet att välja den väg de ska följa, vare sig god eller ond, eller ska de tvingas till lydnad? Kristus och alla som följde honom stod för det första förslaget – handlingsfrihet. Satan stod för det senare – förtyck och tvång.¹²

Skrifterna visar tydligt att en stor strid uppstod i himlen, en strid om frihetens princip – rätten att välja. (Se Mose 4:1–4; L&F 29:36–38; 76:25–27; Upp. 12:7–9.)¹³

Den strid som påbörjades i himlen om denna fråga är fortfarande inte över. Konflikten fortsätter på dödlighetens slagfält.¹⁴

Handlingsfriheten är en gudagiven, evig princip. Den stora frihetsplanen är evangeliets plan. Den innebär inga påtryckningar, inget tvång, ingen skrämsel. Människan är fri att ta emot eller förkasta evangeliet. Hon kan ta emot det och sedan vägra efterleva det, eller så kan hon ta emot det och efterleva det fullt ut. Men Gud tvingar oss aldrig att leva efter evangeliet. Han använder sig av övertygelse genom sina tjänare. Han kallar oss och visar oss vägen och han övertygar oss och uppmuntrar oss och han välsignar oss när vi svarar på detta, men han betvingar aldrig det mänskliga sinnet. (Se Hymns, 1985, nr. 240.)¹⁵

Det här livet är en prövotid under vilken vi är fria att välja mellan gott och ont.

Abraham fick se vår himmelske Faders andebarn innan de kom till jorden. Även han fick se jordens skapelse, och Herren sade till honom: ”Och vi skall pröva dem med detta för att se om de kommer att göra allt vad Herren deras Gud befaller dem.” (Abraham 3:25.) I dessa gudomliga ord ges även uttryck för rätten att välja.¹⁶

Det här livet är ett prov – ett prov i vilket ni och jag måste visa vad vi går för, ett prov som medför eviga konsekvenser för oss var och en. Och vår tid är nu – såsom varje generation haft sin – att lära oss våra plikter och utföra dem.¹⁷

Att Herren misshagas av ogudaktighet är sant. Att han föredrar att den inte uppträder är också sant. Att han hjälper dem som bekämpar den är sant. Men att han över huvud taget tillåter den att uppträda genom sina barn här i dödligheten är ett bevis på att han har gett dem frihet att välja. Deras val ligger dock till grund för deras yttersta dom.¹⁸

Det finns ingen ondska som Jesus Kristus inte kan hindra. Allt är i hans händer. Den här jorden är hans rättmätiga herravälde. Trots det tillåter han ondska så att vi kan välja mellan gott och ont.¹⁹

Livet är en prövotid i människans eviga existens, under vilken hon ges … rätten att välja mellan rätt och fel. … Dessa val leder till stora konsekvenser, inte endast i det här livet, utan, ännu viktigare, i det kommande livet. Det finns gränser som Satan inte kan passera. Innanför de gränserna tillåts han för närvarande att komma med orättfärdiga alternativ till Guds rättfärdiga principer och människan tillåts på så sätt att välja mellan gott och ont och därigenom avgöra vilken plats hon kommer till i nästa liv.²⁰

Vi använder vår handlingsfrihet till att fatta beslut som är avgörande för vår lycka nu och för evigt.

Gud älskar er liksom han älskar vart och ett av sina barn, och hans önskan och avsikt och härlighet är att ni skall återvända till honom, rena och obefläckade, sedan ni visat er värdiga en glädjefylld evighet i hans närhet.

Er Fader i himlen tänker på er. Han har gett er bud som leder er, som tuktar er. Han har också skänkt er den fria viljan – handlingsfriheten – ”om [ni] kommer att göra allt vad [han] befaller”. (Abraham 3:25.) Hans rike här på jorden är väl organiserat, och era ledare är måna om att hjälpa er. Ni ska veta att ni ständigt är föremål för vår kärlek, vår omtanke och våra böner.

Satan tänker också på er. Han har bestämt sig för att förgöra er. Han tuktar er inte med bud, utan erbjuder er istället frihet att ”göra som ni vill”. … Satans program är: ”lek nu och betala senare”. Han strävar efter att göra alla människor lika olyckliga som han själv är [se 2 Nephi 2:27]. Herrens program är lycka nu och glädje för alltid genom att leva efter evangeliet.²¹

Vi är fria att välja, men vi är inte fria att ändra på följderna av våra val.²²

Vår tro skulle helt klart inte prövas särskilt mycket om vi omedelbart fick hela belöningen för varje god gärning, eller omedelbar bestraffning för varje synd. Men en räkenskap måste till sist avläggas för dem alla, det finns inget tvivel om det.²³

Även om en människa kan finna tillfälligt nöje i synden, är slutresultatet olycka. ”Ogudaktighet har aldrig inneburit lycka.” (Alma 41:10.) Synden skapar disharmoni med Gud och är nedslående för anden. Därför gör en människa klokt i att granska sig själv för att se om hon lever i harmoni med alla Guds lagar. Varje lag vi håller medför en särskild välsignelse. Varje lag vi bryter medför ett visst straff. De som är nedtyngda av förtvivlan bör komma till Herren, för hans ok är milt och hans börda lätt. (Se Matt. 11:28, 18–30.)²⁴

Vår största uppgift här i livet är att fatta beslut. En av de största gåvorna Gud har gett människan är … rätten att välja, men han har också gett människan ansvaret för dessa val. … Vi styr våra egna liv mot framgång eller misslyckande. Vi väljer inte bara våra slutliga mål, utan vi bestämmer också själva många gånger hur vi ska nå dessa mål och, genom vår flit eller brist på den, hur fort vi uppnår dem. Detta kräver personlig ansträngning och energi och sker inte utan motstånd eller konflikter.²⁵

Mänsklighetens och civilisationens öde hänger på om människan ska använda sin … handlingsfrihet till att gå i rätt riktning eller ignorera eviga lagar på egen risk och skörda konsekvenserna. Dagens verkliga problem är därför inte ekonomiska eller politiska. De är andliga i den bemärkelsen att människan måste lära sig att rätta sig efter de lagar som Gud har givit till människan.²⁶

Handlingsfriheten har givits till oss alla så att vi kan fatta viktiga beslut som påverkar vår frälsning. Dessa beslut påverkar vår lycka i evigheten.²⁷

Våra beslut har format oss till dem vi är. Vår eviga bestämmelse avgörs av de beslut som vi ännu måste fatta.²⁸

Beslut som är av avgörande betydelse kräver ansträngningar under bön.

Om vi ska kunna fatta riktiga, kristuslika beslut, måste vi för det första leva så att vi kan vända oss till och använda den osynliga kraft utan vilken ingen människa bäst kan fatta beslut.

Ett av de mest betydelsefulla besluten i denna tid fattades när pojken Joseph Smith beslutade sig för att följa Jakobs uppmaning: ”Om någon av er brister i visdom skall han be till Gud, som ger åt alla villigt och utan förebråelser, och han skall få den. Men han skall be i tro utan att tvivla. Ty den som tvivlar liknar havets våg, som drivs och piskas av vinden.” (Jak. 1:5–6.)

Miljontals mäns och kvinnors frälsning i denna tidernas fullhets utdelning står och faller med detta beslut! Vi måste komma ihåg att enskilda individer är betydelsefulla och att de beslut de fattar kan påverka andra djupt.²⁹

Herren har sagt: ”Bulta, och det skall öppnas för er” (3 Nephi 14:7; Matt. 7:7). Med andra ord krävs det att vi anstränger oss.³⁰

Kloka beslut fattas vanligen efter arbete, kamp och ansträngning under bön. Herrens reaktion på Oliver Cowderys svaga ansträngning gör detta klart för oss: ”Men se, jag säger dig, att du måste utforska det i ditt eget sinne. Sedan måste du fråga mig om det är rätt, och om det är rätt skall jag få ditt hjärta att brinna inom dig, därför skall du känna att det är rätt.” (L&F 9:8.)

Låt oss därför börja med att säga att ett uppriktigt sökande efter vår Fader i himlen, med tro på att han besvarar våra böner, är en säker grund att utgå från. … Herren hämtar [inte] vatten från en uttorkad brunn, så vi måste göra vår del. Ibland kräver försöken att fatta rätt beslut en hel del energi, studier och långmodighet.³¹

När det gäller mycket viktiga beslut kan fasta tillsammans med bön ge stor andlig insikt.³²

Vi handlar av oss själva och Herren förväntar sig att vi gör gott av egen fri vilja.

År 1831 sade Herren till sin kyrka:

”Ty se, det är inte lämpligt att jag skall befalla i allt, ty den som är tvingad till allt, han är en lat och oförståndig tjänare. Därför får han ingen lön.

Sannerligen säger jag: Människorna skall verka med iver för en god sak och göra mycket av egen fri vilja och åstadkomma mycket rättfärdighet.

Ty inom dem finns kraften varigenom de kan handla av sig själva. Och i den mån som människor gör gott skall de på intet sätt mista sin lön.

Men den som inte gör något förrän han blir befalld och tar emot en befallning med tveksamt hjärta och utför den med lättja, han är fördömd.” (L&F 58:26–29.)

Shingling Service Project — Herren vill att vi använder vår handlingsfrihet till att ”verka med iver för en god sak” (L&F 58:27).

Herrens avsikter – det stora målet – förblir detsamma: Hans barns frälsning och upphöjelse.

Vanligtvis ger Herren oss de huvudsakliga mål som ska uppnås och vissa riktlinjer att följa, men han förväntar sig att vi ska utarbeta de flesta detaljerna och metoderna. Metoder och procedurer utvecklas vanligen genom studier och bön och genom att leva så att vi kan erhålla och följa Andens maningar. Mindre andligt utvecklade människor, som de under Moses tid, behövde befallas i många ting. Idag blickar de andligt vakna mot målet, undersöker de riktlinjer som framlagts av Herren och hans profeter, och handlar sedan med en bön i hjärtat – utan att behöva befallas ”i allt”. Denna inställning förbereder människan för gudaskap. …

Ibland väntar Herren hoppfullt på att hans barn ska handla av sig själva. När de inte gör det, går de miste om den större belöningen, och antingen låter Herren det hela vara och låter dem lida följderna, eller så måste han uttrycka sig tydligare. Oftast, är jag rädd, blir belöningen mindre ju fler anvisningar han måste ge oss.³³

Vi bör ”verka med iver” för goda saker och göra världen till bättre plats för att vi levt i den.³⁴

Förslag till studier och diskussion

Frågor

På vilka sätt har du kunnat se att ”den strid som påbörjades i himlen … [ännu inte] är över”? (Se avsnitt 1.) Vad kan vi göra för att fortsätta stå för handlingsfrihetens princip?
Människor undrar ofta varför Gud tillåter ondska att existera i världen. Hur hjälper oss president Bensons undervisning i avsnitt 2 att besvara den frågan?
Vad kan vi göra för att hjälpa barn och ungdomar förstå sanningarna i avsnitt 3? Vad kan vi göra för att hjälpa barn och ungdomar förstå vilken inverkan deras beslut har på dem?
Begrunda president Bensons råd om att fatta ”riktiga, kristuslika beslut” (avsnitt 4). Vad har du lärt dig om att kombinera bön med ihärdiga ansträngningar?
Vad innebär det för dig att ”verka med iver för en god sak”? Hur förändras ditt liv när du gör bra saker ”av egen fri vilja” istället för att vänta på att bli befalld? (Se avsnitt 5.)

Skriftställen som hör till detta ämne:

5 Mos. 11:26–28; Jos. 24:15; 2 Nephi 2:14–16; Alma 42:2–4; Helaman 14:30–31; L&F 29:39–45; 101:78

Undervisningstips

Diskussioner i små grupper ”ger ett stort antal personer möjlighet att delta i en lektion. Personer som vanligtvis är tveksamma till att delta kanske kommer med idéer i en liten grupp som de inte skulle gjort framför hela gruppen” (Undervisning: Den högsta kallelsen [2000], s. 167).