Tiepene Lap
Wiahla Ehu rehn Krais
Kapokon Lap en Epreil 2024


Wiahla Ehu rehn Krais

Kitail ehupene sang ni limpoak oh pwoson Sises Krais oh Sapwellime Tomwo. Dahme kitail pahn wia pwe kitail en pereperen iei kitail en wiahla ehu rehn Krais.

I kin ahniki pepehm loal me pid duwen Tomw en Sises Krais sangete ni ahi tikitiko, ahpw kamehlel pen Tomw en Sises Krais wet kohdo nimwato ni ansou me I sounpar 25. I ahpwte kesepwil sang Stanford Law School, oh onohnopki California bar exam. Ahi nohno koahl oh nda me ahi pahpa kahlap Crozier Kimball, me kin koukousoan Utahu, pahn melahr. E nda ma I men kilang, I anahne kohla nihmwo. Ahi pahpa kahlapo sounpar [welihsek weneu] 86 oh udahn e luwet. Ahi pwaralao me inenen kaselel. E inenen pereniki ah kilangiehu oh ehukiongie ah kadehde.

Ni ansou me Crozier sounpar sihlu, ah pahpao, David Patten Kimball, mehla ni ah sounpar [pahisek pahieu] 44. Crozier koapworopworki me ah pahpao oh ah pahpa kahlapo, Heber C. Kimball, pahn pwungki ah mour oh pehm me e mehlel ong ah keinek.

Ahn ahi pahpa kahlapo kaweid ohngie ien soikala men lapalap de men ndand pwehki aht keinek loalopwot kan. E ndahiong ie me ahi madamadau pahn ulahngete Sounkomouro oh sapwellimen Sounkomouro Tomwo. E koasoia me kitail koaros wia sapwellimen Sahm Nanleng seri. Mendahte ihs atail keinek en pohn sampa, emen emen kitail pahn repwoht kiong Kauno iawen mwahu en atail kapwaiada Sapwellime kosonned akan.

Ahi pahpa kahlapo koasoia me Sounkomour me kin “sinsile ewen kehlo“ ire wet duwehte 2 Nephi 9:41. E ndahngie me e koapworopworki me e kolulahr mehlel pwe en kak warohng sapwellimen Sounkomour mahko.

Ah koasoio inenen sairiehda. I ese me e wia ohl pwung men. E wia soun kihda kapai en peitriark oh e papah nan misin tohto. E padahkiongie me sohte me kak pwurala rehn Koht ki doadoahk mwahute ma sohte Sapwellimen Sounkomouro Tomwo. I kak tamatamante rahno wen limpoak laud me ahi pahpa kahlapo ahniki oh ia uwen Sounkomouro oh Sapwellime Tomwo ah doadoahk reh.

Nan pahr [riekid eisek duwau]2019kepwukoahieu me I alehdi ong Serusalem, I pwarek nan pereh ieu powe me karaniete wasa Sounkomouro widenie nehn Sapwellime wereko mwohn ah pahn kalopwualao. Palingeniet mwekidkihda oh I medewehla ansou me e ndahng Sapwellime Wahnparonko en poakohng emen emen.

I pilehu katamando ansou me Sounkomouro kapakap pwehki kitail. Kapakap wet wiawi kerenlahngete imwilahn awahn Ah mour me kilkilel nan pwuhk en Rongamwahu en Sohn.

Kapakap wet dokedoke werek en Sises Krais kan, me pil iangahki kitail koaros. Nan Sapwellimen Sounkomouro pekipek ong Semehu, E peki “irail en kak wiahla ehu; me duwehte, Sahmo, en ketket rehi, oh Ngehi reh, oh irail en pil wia ehu reht.“ Sounkomouro pil pousehlahte, “Oh lingan me e ketkiongie I kiong irail; pwe irail en kak wia ehu, duwehte aht wia ehu.“ Ehupene me Krais ketin loulouki mwohn Ah pahn ketin pengpenglao oh kalohpwuhlahu. Ehu ong Krais oh Samatail Nanleng kakete wiawi sang ni Tomw en Sounkomouro.

Sapwellimen Kauno mahk me wie nekinek kaidehn ohngete keinek, pali en kaskuhl, pali en koapworment, de pali teikan. E pahn wiawi ma kitail pahn wiahla ehu rehn Krais oh Sapwellime kosonned akan.

Soukohp Joseph Smith oh Oliver Cowdery alehdi kaudiahl koasoandi en Mwomwohdiso oh koapworment nan 1830, mwurinte Mwomwohdisoh ah koasoandier. Iei met iretikitik 20 me Soukohp Joseph Smith wadek ni tepin kapokon lap en Mwomwohdiso oh pil tepin kaudiahl me kamanamanla sang tohn mwomwohdiso koaros.

Audepen kaudiahl wet me inenen kesempwal. E padahkiong kitail kesempwalpen oh mwomwen sapwellimen Sounkomouro Tomwo oh ia mwomwen atail pahn kak alehda Sapwellime manaman oh kapai kan sang ni kalahngan en Sapwellime tomwo. Soukohp Joseph Smith sounparte 24 [rieisek pahieu] ahpw e alehdi diren kaudiahl oh kanekehla kawewehn Pwuhk en Mormon sang ni kisakis oh manaman en Koht. Soukohp Joseph Smith oh Oliver Cowdery wia Wahnparon me kasarawihla, me ahniki manaman en kaunda Mwomwohdiso.

Ire tikitik 17 lel 36 audaudki ire kesempwal akan en padahk en Mwomwohdiso, iangahki udahn ihs Koht, me ketin kapikada aramas, pwupwilao, oh sapwellimen Sahm Nanleng plahn en komour me sang ni Tomw en Sises Krais. Ire tikitik 37 audaudki kesempwal en wiepen pepdaisla nan Mwomwohdiso en Kauno. Ire tikitik 75 lel 79 iei kapakap en kamadipw sarawi me kin wie doadoahk Rahnsarawih kan.

Padahk mehlel, oaralap akan, kamadipw sarawihkan, kemwekid kan me Koht ketkiong Joseph Smith, Soukohp me kapwurehdo rongamwahu wet, mehlel e wie doadoahk lel rahnwet.

Soahng kan me anahnepen pepdais, ansou me ke men pepdaisehr, me mengei en alasang. Keieu kitail anahne aktikitikla mwohn Koht, mohngiong ohla oh wekdeklahn palingehn, kolukihla dihp koaros, aledahng kitail mwaren Sises Krais, dadaurete lel imwi, oh kasalehda sang ni atail doadoahk kan me kitail aledahr Ngehn en Krais.

E kesempwal ong koaros me kakehr pepdais en kak onopada pali ngehn. Sohte anahnepen doadoahk en mwohni de pweida duwehte mehteikan. Me semwehmwe oh kepwehpwe anahnepen pali ngehno duwepenehte.

Sohte anahne pwihn en aramas, dah men ih, de pwihn en aramas laud ehu. Pwuhk en Mormon kasaledahr ni sansal me koaros luhkong en iang ale kamwahu kan sang rehn Kauno, “pwetepwet oh toantoal, me sensel oh saledek, ohl oh lih, ; … koaros duwepenehte rehn Koht.“ “Aramas koaros arail pwung duwepenehte, oh sohte emen me sohte ahniki mweimwei.“

Kasalehiong Kauno atail “duwepenehte kan“ e wiahda kisin mehkot me kak kasalehda atail wekpeseng kan. Ekei kak kaweid kin kitail mehkot sapwung, “kitail en medewe me aramas teikan weksang kitail ong mehteikan ni mehlel udahn ihs irail. [Ekei] alehda ni mehlel, ahpw kisin wekilahkei, oh pahn laudla nan wasa loal.“

Me patehng met, ekei kin medewe sapwung me dene kitail koaros lukohng en alehda Me mwahu kan sang Reh oh mour soutuk, sohte anahnepen wia mehkot.

Ahpw, pwuhk sarawi masanih me koaros me wiahda dihp pahn udahn koluhla oh kolokol Sapwellime kosonned akan. Kauno kasaledahr ni sansal me aramas koaros mie arail saledek en pilipil oh “saledek en pilada saledekla oh mour soutuk, sang rehn atail Kaun en aramas koaros, … oh rong mwahu Sapwellime kosonned laud akan; oh loalopwoat ong Sapwellime mahsen akan, oh pilada mour soutuk.“ Pwe kitail en alehdi kapai kan en sapwellimen Sounkomouro Tomwo, kitail udahn pahn doadoahngki atail saledek en pilipil en pilada Krais oh peikiong Sapwellime kosonned akan.

Nan ahi mour, wewehn “saledek en pilipil“ oh saledek en an emen emen mehn pilipil“ eh sansaladahr oh pil korongorong ehr. E wiawihier oh pil wiwiawihte me tohto kin wie akahkamaiki oaralap pwukat.

Ni mesen pwuhk en university alumini me kileledi, emen professor en biologist dehde kosoia, “Sohte wasahn an emen emen saledek en pilipil.” Me pil sohte kapwuriamwei, an professoro quote pil kosoia, “Sohte pil Koht, …oh pil sohte saledek en pilipil, …oh met eh inenen laud, oh sohte katepe, sampah sohte audepe.” I sohte douluhl kamehlele met.

Poahsoan en padahk en atail pwoson mie saledek en pilipil, me iangahki an emen emen saledek en pilipil. Saledek en pilipil wia kisakis ehu ken kak pilada oh wia. E kesempwal ong pilahn en komouro. Ma sohte saledek en pilipil, kitail sohte kak esehla mehkot, keirda, de pilada en wiahla ehu rehn Krais. Pwehki saledek en pilipil, kitail “ahniki saledek en pilada saledekla oh mour soutuk.“ Nan mihting lap me wiawi nanlengo, sapwellimen Sahmo koasoandi en saledek en pilpilo wia ehu ire kesempwal. Lucifer uhwong oh “song en kihsang ahn aramas saledek en pilipil.“ Eri, koaros me iangih sehdan soikala saledek en pilipil ih irail kan me idawehnla ih.

Ekei ngehn akan doadoahngki arail saledek en pilipil pwe irail en idahwen sapwellimen Sahm Nanleng koasoandio. Ngehn kan me kapaida ih irail me ipwidi nan mourwet pil popouselahte arail saledek en pilipil. Kitail ahniki saledek en pilada oh wia, ahpw kitail sohte ese dahme pahn pwarada. “Pilipil mwahu oh pwung kahlwaikitail ong peren, meleilei oh mour soutuk, ah pilada dihp oh suwed kahlwaikitail ong insensuwed oh pwunod.“ Alma koasoia, “Me suwed sohte kin wah popohl.“

Nan sampa uhpene laud wet, mie mehkot kitail kak wia kitail en kak pweida. Nantiong pwe kitail en kak wiahla aramas mwahu kei kitail kak pwungila oh warohng wia uwen atail kak. Met wia kisehn sapwellimen Kauno padahk mehlel. Song kan me pahn katikala de irehdi mehteikan de wiahda mehkot me pahn irehdi keirdahn mehteikan e uhwong sapwellimen Kauno padahk. Kitail sohte kak kapwopwohniki mwekid kan de mehteikan ong pilipil kan me re wia me uhwong kosonned en Koht kan.

Nan sampa rahnwet, e mengei en kilengwohngete dipwsou kan oh pweidahn doadoahk. Ekei sohla kak kilang padahk poatopot oh pilipil kesempwal poatopot kan. E pahn mwahu ma kitail idahwen an President Russell M. Nelson kaweid me pid “Medewe wein celestial.“

Me tohto me kin wiahda pilipil sapwung kan kin kak wiawi sang rehn koaros ihte me doadoahngki arail kak, koahiek, pwukoah de mie arail doadoahk. Kesempwal peneinei en wiahda mahs arail pilipil. Met sansal sang nan pwuhk sarawi. Medewe ire me sang 1 Nephi wasa me Lehi “mwesellahng nan sahpwtehno. E kokohsang ni imwehu, oh sapwe sapwen sohso, nah kohl, oh nah silper, oh ah dipwsou kesempwal kan, oh sohte mehkotme e wahda, ihte ah peneinei.“

Ni atail kin kilang wekdeklahn mour soh kesikpe pwukat, ekei mwekid pwukat kin wiawi ansou me atail mehkot tikitik de kitail sohte kak pein wia. Kahpwal en palinwar de mwekid soh kesikpeh kan kak mihmi nan soangen irair wet. Soumwahu en Covid-19 [eisek duwau] me wiawihiero lelohng aramas tohto me kin wiahda mehkot mwahu. Ong pilipil keieu kesempwal, kitail kak pein wia. Kapwurelahng ansou me I misinerio, Elder Marion D. Hanks, aht misin presideno mwahuki kiht koaros en wadlikiala poem me sang Ella Wheeler Wilcox:

Sohte ehu ansou, sohte imwilah, sohte mehkot,

Kak diarkihda, de kapwandehla, de kamwakidada

Iei me pwungilahn ngenen emen me katengedier.

Momourki atail padahk, wiewia, kapwaiada koasondihn atail mwomwohdiso, oh momourki mour pwung, kitail pahn mwamwahu. Atail pwoson oh kaudok ong Koht Sahm oh Sapwellime Iehros, Sises Krais iei pilipil ehu me kitail kin wiahda.

Menlau wewehki dahme I ndinda, I sohte utung pali en school de doadoahk en mwohni. Dahme I ndinda ansou me koahiek kin dokedoke skuhl de doadoahk e kin pwokpwokdahla pohnangin peneinei de emen me ehuong Krais, soangen kemwekid pwukat kin kak karehda uhpene.

Padahk mehlel oh sansal mwahu me mihmi nan Doctrine and Covenant 20 pahn audeikitail oh kainangih ong kitail en kalaudehla keirdahn palingenitail kan. E padahngki me komouro kin kohdo ni ansou me Sises Krais kin kamwakelehda oh kasarawiala ngehn en irail akan me kin koluhla pwehki kalahngan en Sounkomouro. Sapwellime Tomwo me kesempwal oh manaman koasoandier en wiawi pak ehute.

Kitail pahn nantihong kahlwahdo mehteikan pwe irail en iang kitail wia ehu. Ma kitail pahn idawehn sapwellimen President Russell M. Nelson kaweid ong kopwurpwurpenehn mehn Isrehl kan me kamaramarpesengehr koaros me momour oh me melahr akan, kitail anahne kahlwahdo mehteikan rehtail pwe ren iang kitail wiahla ehu. Presiden Nelson padahngki: “Nan wehi koaros oh pil sahpw dekeh kan aramas loalopwot akan kopwurpwurdohr nan Mwomwohdiso en Sises Krais en Souleng en Imwin-rahn akan. Wekpeseng en tiahk kan, lokaiah kan, ohl oh lih, pwihn en aramas, oh tohn wehi kan kin sohrala nan mehkot me sohte katepe, ah me pwoson kan pahn keid nan ahl en inou oh kolahng rehn atail Sounkomouro.”

Kitail ehupene sang ni atail limpoak oh pwoson Sises Krais oh ni atail wia sapwellimen Sahm Nanleng seri. Dahme kitail pahn wia pwe kitail en pereperen iei kitail en wiahla ehu rehn Krais. Tiahk sarawi duen pepdais oh kamadipw sarawi kawewehdi nan Doctrine and Covenant 20, patehngete atail inou kan nan tehnpas sarawi, kih kitail pene nan ahl kesempwal ehu oh mweidohng kitail en kak wiahla ehu nan ahl kesempwal poatopot oh momour nan meleilei oh nsenamwahu.

I kadehde ni mehlel me Sises Krais ieias, oh pwehki Sapwellime Tomwo, kitail kak wiahla ehu rehn Krais. Ni lengileng sarawi en Sises Krais, amen.

Ire kan

  1. David, me sounpar 17,, iang sewese wahla soulengko kotehla pilap Sweetwater me tenpenehr pwehki lemwlemwur ni ahr tengalahr pohn dohl en Wyoming (kilang Saints: The Story of the Church of Jesus Christ in the Latter Days, volume 2, No Unhallowed Hand, 1846–1893 [2020], 237).

  2. Kilang Moronai 7:27-28.

  3. Chief Rabbi en Norway, Rabbi Micheal Melchior, oh ngehi me wia keynote speaker ni lokaiahn Jewish–Latter-day Saint scholar’s me wiawi nan Suhn 5, 2019, BYU Serusalem Center en Isrehl.

  4. Kilang Sohn 17:20

  5. Sohn 17:21–22

  6. Kilang “The Conference Minutes and Record Book of Christ’s Church of Latter Day Saints, 1838–1839, 1844” (commonly known as the Far West Record), June 9, 1830, Church History Library, Salt Lake City; Steven C. Harper, Making Sense of the Doctrine and Covenants (2008), 75.

  7. Doctrine and Covenants 20iei tepin kaudiahl me ntingda nan nuhspaper en Mwomwohdiso oh misinerih kan doadoahngki ni wahu ong padahk oh sewesehki tiahk sarawi en pepdais oh kamadipw sarawi (kilang Harper, Making Sense of the Doctrine and Covenants, 75).

  8. Kilang 2 Nihpai 2:7

  9. Kilang Doctrine and Covenants 20:37

  10. 2 Nihpai 26:33

  11. 2 Nephi 26:28.

  12. Peter Wood, Diversity: The Invention of a Concept (2003), 20.

  13. Nehor alehda pwukoa wet (kilang Alma 1:4).

  14. Kilang Doctrine and Covenants 29:49–50.

  15. 2 Nephi 2:27–28.

  16. Stanford (publication of the Stanford Alumni Association), Dec. 2023, cover.

  17. In Sam Scott, “As If You Had a Choice,” Stanford, Dec. 2023, 44. Irehu kasalehda professoro me iei Robert Sapolsky, me wia professor men nan Stanford nan biology, neurology, oh neurosurgery, oh bestselling author of science books. Irehu audaudkihda uhpene kan, me pil sang rehn Alfred Mele, professor en philosophy nan Florida State University, me kolahng John Templeton Foundation Project ong an emen emen saledek Eh kosoia, “Scientists saikinte kadehdehda duen saledek en pilipil—de pil ngong en saledek en pilipil—eh wia mehkot sohte sansal ehu” (in Scott, “As If You Had a Choice,” 46).

  18. Kilang D. Todd Christofferson, “Moral Agency” (Brigham Young University devotional, Jan. 31, 2006), speeches.byu.edu.

  19. Kilang Doctrine and Covenants 58:27.

  20. 2 Nephi 2:27

  21. Kilang Moses 4:3.

  22. True to the Faith: A Gospel Reference (2004), 12.

  23. Alma 41:10.

  24. Kilang Russell M. Nelson, “Medewe Wehin Koht,” Liahona, Noh. 2023, 117-20.

  25. 1 Nephi 2:4.

  26. Poetical Works of Ella Wheeler Wilcox (1917), 129.

  27. Ih kin udahn mwahuki quote me Elder Neal A. Maxwell ehukieng kitail me kosoia met ni mwotomwot oh sansal: “Ma ke sohte pilada wein Koht mahs, eh pahn sohte wiahda mehkot ni imwilahu dahme ke pilada” (attributed to William Law, an 18th-century English clergyman; quoted in Neal A. Maxwell, “Response to a Call,” Ensign, May 1974, 112).

  28. Kilang Doctrine and Covenants 20:29–31. Calvinism theology kasalehda me pwungila oh kamwakeldahn ngehn akan me pwupwilao pahn sangete kalahngan en Sises Krais. E padahngki me ansou me Koht pahn koasoanedier me emen pahn ale mour, sohte emen kak wekidala. Doctrine and Covenants 20 udihsang padahk likamw akan. E kosoia, “E mengei aramas en dohsang Kalahngano oh kokohwei sang Koht ieiaso” (kilang Doctrine and Covenants 20:32–34; Harper, Making Sense of the Doctrine and Covenants, 74).

  29. Russell M. Nelson, “Building Bridges,” Liahona, Dec. 2018, 51.

Nting