LIAHONAKLASSIKER
Mormons bok och Läran och förbunden
Ezra Taft Benson föddes den 4 augusti 1899 i Whitney i Idaho, och hans föräldrar var Sarah Dunkley och George Taft Benson Jr. Han gifte sig med Flora Smith Amussen den 10 september 1926. Vid 44 års ålder, den 7 oktober 1943, ordinerades han till apostel av president Heber J Grant. Äldste Benson verkade som Förenta staternas jordbruksminister från 1953 till 1961. Den 30 december 1973 ordinerades och avskildes han som president för de tolv apostlarnas kvorum. Han blev kyrkans trettonde president vid 86 års ålder, den 10 november 1985, och verkade i detta ämbete i mer än åtta år. President Benson dog i Salt Lake City den 30 maj 1994. Han var en stor förespråkare för att studera skrifterna och vittnade om Mormons bok och Läran och förbunden.
Jag skulle vilja tala om två nutida heliga skrifter — Mormons bok och Läran och förbunden. Mormons bok och Läran och förbunden är nära förenade med varandra som uppenbarelser från Israels Gud för att samla och bereda hans folk för Herrens andra ankomst.
Framkomsten av dessa heliga böcker ”till den fallna världens frälsning” kostade ”det nittonde seklets ädlaste blod” — Joseph Smiths och hans bror Hyrums. (L&F 135:6)
Båda dessa gudomliga vittnen innehåller en storslagen förkunnelse till hela världen — titelsidan i Mormons bok och kapitel 1, Herrens förord till Läran och förbunden.
”Detta släkte”, sade Herren till Joseph Smith, ”skall hava mitt ord genom dig”. (L&F 5:10) Och så har också skett, genom Mormons bok, Läran och förbunden och andra nutida uppenbarelser.
Mormons bok och Läran och förbunden vittnar om varandra. Man kan inte tro på den ena utan att tro på den andra.
Mormons bok vittnar om nutida heliga skrifter. Där kallas de ”andra böcker” och ”sista urkunder” vilka stadfäster att Bibeln är sann och kungör de ”tydliga och dyrbara ställen som borttagits” från Bibeln. (1 Nephi 13:39–40)
Förutom vittnena till Mormons bok är Läran och förbunden det största yttre vittnet och beviset som vi har från Herren på att Mormons bok är sann. Åtminstone tretton kapitel i Läran och förbunden ger oss bekräftelse och gudomligt vittnesbörd om att Mormons bok är Guds ord. (Se L&F 1, 3, 5, 8, 10–11, 17–18, 20, 27, 42, 84, 135.)
Läran och förbunden är den sammanbindande länken mellan Mormons bok och det pågående arbetet med återställelsen genom profeten Joseph Smith och hans efterträdare.
I Läran och förbunden lär vi oss om tempelarbete, eviga familjer, härlighetsgraderna, kyrkans organisation och många andra stora sanningar som hör samman med återställelsen.
”Rannsaken dessa bud” sade Herren om Läran och förbunden, ”ty de äro sanna och trovärdiga och de profetior och löften, som de innehålla, skola alla gå i fullbordan.
Vad jag, Herren, har talat, det har jag talat, och jag ursäktar mig icke. Och ehuru himlarna och jorden förgås, skola mina ord dock icke förgås utan skola alla fullbordas, vare sig de hava talats med min egen röst eller med mina tjänares, ty det är detsamma.” (L&F 1:37–38)
Mormons bok för människor till Kristus. Läran och förbunden för människor till Kristi rike, ja, till Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, ”den enda sanna och levande kyrka på hela jordens yta” (v 30). Jag vet detta.
Mormons bok är vår religions ”slutsten”, och Läran och förbunden är toppstenen, med fortsatt nutida uppenbarelse. Herren har markerat sitt godkännande av såväl slutsten som toppsten.
Den forntida förberedelsen av Mormons bok, dess bevarande och dess utgivande besannar Nephis ord att ”Herren vet allt från begynnelsen och därför bereder han en väg för att fullborda alla sina verk ibland människornas barn, ty se, han har all makt till att fullgöra alla sina ord”. (1 Nephi 9:6)
Vi behöver inte bevisa att Mormons bok är sann eller är en autentisk uppteckning genom yttre bevis — även om det finns många. Det har aldrig varit fallet, och är det inte heller nu, att de lärdas studier ska bevisa om Mormons bok är sann eller osann. Ursprunget, förberedelsen, översättningen och verifieringen av Mormons boks sanningshalt har alla letts av Herrens hand, och Herren gör inga misstag. Vi kan vara förvissade om det.
Gud har ett eget bevissystem om Mormons bok, vilket återfinns i Moroni kapitel 10, och i de tre och de åtta vittnenas vittnesbörd och i olika kapitel av Läran och förbunden.
Vi behöver alla få vårt eget vittnesbörd om Mormons bok genom den Helige Anden. Därefter bör vi dela med oss av vårt vittnesbörd tillsammans med Mormons bok, så att också andra genom den Helige Anden kan få veta att den är sann.
Nephi vittnar om att Mormons bok innehåller ”Kristi ord” och att om människor ”tror på Kristus” så kommer de också att tro på Mormons bok. (2 Nephi 33:10)
Det är viktigt att vi i vår undervisning använder ord ur de heliga skrifterna. Alma sade: ”Nu befaller jag … eder — för att begagna mig av samma ord, som han, vilken gav mig befallningen, använde.” (Alma 5:61)
Orden, och hur de används i Mormons bok av Herren, bör bli vår källa till insikt och bör användas av oss då vi undervisar om evangeliets principer.
Gud använder kraften i Mormons boks ord som ett redskap för att förändra människors liv: ”Emedan ordets predikan hade den verkan att leda åhörarna till att göra det som var rätt — ja, emedan den gjorde ett mycket kraftigare intryck på människornas sinnen än svärdet eller något annat som hade hänt dem — trodde Alma, att det nu skulle vara rådligt att försöka Guds ords kraft på dem.” (Alma 31:5)
Alma påminde bröderna i kyrkan om hur Gud frälst deras fäders själar från helvetet: ”Se, han förvandlade deras hjärtan, ja, han uppväckte dem ur djup sömn, och de uppvaknade för Gud. De voro omgivna av mörker, men icke desto mindre upplystes deras själar av det eviga ordets ljus.” (Alma 5:7)
Vi behöver använda det eviga ordet för att väcka dem som sover djupt så att de vaknar ”inför Gud”.
Jag är mycket angelägen om det vi gör för att undervisa de heliga på alla nivåer om Jesu Kristi evangelium lika fullständigt och auktoritativt som Mormons bok och Läran och förbunden. Med det menar jag att undervisa om ”den evige Gudens stora plan”, för att använda Amuleks ord. (Alma 34:9)
Använder vi de budskap och det sätt att undervisa som återfinns i Mormons bok och återställelsens övriga skrifter för att undervisa om denna den evige Gudens stora plan?
Det finns många exempel på undervisning om denna stora plan, men jag vill bara citera ett. Det är Mormons sammanfattning av Arons verksamhet som missionär:
”När Aron förnam, att konungen trodde hans ord, började han läsa skrifterna rörande Adams skapelse för konungen, huru Gud skapade människan till sin egen avbild, och att Gud gav henne befallningar, och att människan förmedelst överträdelse hade fallit.
Aron förklarade skrifterna för honom från berättelsen om Adams skapelse och framlade för honom huru människan fallit och kommit i ett köttsligt tillstånd, likaledes återlösningsplanen, vilken var beredd från världens grundläggning genom Kristus för alla, som vill tro på hans namn.
Emedan människan fallit, kunde hon icke av sig själv förtjäna någon belöning, men Kristi lidanden och död försona för människans synder förmedelst tro och omvändelse.” (Alma 22:12–14)
De heliga i Mormons bok visste att återlösningsplanen måste inledas med en redogörelse för Adams fall. Med Moronis ord: ”Medelst Adam kom människans fall. Och för människans falls skull kom Jesus Kristus … och för Jesu Kristi skull kom människans återlösning.” (Mormon 9:12)
Alldeles som en människa egentligen inte önskar mat förrän hon är hungrig, så önskar hon inte heller Kristi frälsning förrän hon vet varför hon behöver Kristus.
Ingen vet egentligen tillräckligt om varför hon behöver Kristus förrän hon förstår och accepterar läran om fallet och dess inverkan på hela människosläktet. Och ingen annan bok i världen förklarar denna viktiga lärosats tillnärmelsevis så bra som Mormons bok.
Bröder och systrar, vi behöver alla göra en noggrann inventering av hur vi, och också hur de som vi presiderar över, går till väga för att förvissa oss om att vi lär de heliga ”den evige Gudens stora plan”.
Accepterar vi och undervisar om vad uppenbarelserna berättar om skapelsen, Adam och människans fall samt återlösningen från det fallet genom Kristi försoning? Går vi ofta igenom de viktiga frågor som Alma ställer till kyrkans medlemmar i Almas femte kapitel i Mormons bok?
Förstår vi och undervisar och predikar vi effektivt om försoningen? Vilken personlig innebörd har Herrens lidande i Getsemane och på Golgata för var och en av oss?
Vad innebär återlösningen från fallet för oss? Sjunger vi, med Almas ord, ”sången om den återlösande kärleken”? (Alma 5:26)
Vad bör nu vara källan till undervisningen om den evige Gudens stora plan? Skrifterna naturligtvis — särskilt Mormons bok. Detta bör också innefatta övriga nutida uppenbarelser. Och de bör användas tillsammans med apostlarnas och profeternas ord samt Andens maningar.
Alma ”befallde dem, att de icke skulle lära något annat än det han hade lärt och som talats genom de heliga profeternas mun”. (Mosiah 18:19)
Läran och förbunden säger: ”Därifrån skola de resa och predika ordet under vägen, och de skola inte tala något annat än det, som profeterna och apostlarna skrivit och det som Hugsvalaren lär dem genom trons bön.” (L&F 52:9)
Efter det att vi undervisat om den evige Gudens stora plan, måste vi personligen bära vårt vittnesbörd om dess sanning.
Sedan Alma givit sitt stora budskap till de heliga om att födas på nytt och om behovet för dem att uppleva en ”mäktig förändring” i sitt hjärta, beseglade han sin undervisning med sitt vittnesbörd genom följande ord:
”Detta är icke allt. Menen I icke, att jag själv fått kännedom om detta? Se, jag betygar för eder, att jag förvisso vet, att de ting om vilka jag talat äro sanna. Och huru tron I, att jag blivit övertygad om sanningen i dessa ting?
Se, jag säger eder, att Guds helige Ande har kungjort dem för mig. Se, jag har fastat och bett många dagar, att jag själv måtte få kunskap om dessa sanningar, och nu vet jag för min egen del, att de äro sanna, ty Herren Gud har uppenbarat dem för mig genom sin Helige Ande och detta är uppenbarelsens ande, som är i mig.” (Alma 5:45–46)
Senare förenade sig Amulek med Alma som hans missionärskamrat. Sedan Alma överlämnat sitt budskap om tro på Kristus till zoramiterna, beseglade Amulek med sitt vittnesbörd sin kamrats budskap med dessa ord:
”Se, nu vill jag av mig själv bevittna för eder, att de äro sanna. Se, jag säger eder, att jag vet, att Kristus skall komma ibland människobarnen för att påtaga sig sitt folks överträdelser och att han skall försona för världens synder, ty Herren Gud har talat det.” (Alma 34:8)
I sitt förord till Läran och förbunden sade Herren att ”den varnande rösten skall ljuda för alla människor från mina lärjungars mun, vilka jag utvalt i dessa sista dagar”. (L&F 1:4)
Det är Abrahams säds ansvar, vårt med andra ord, att vara missionärer för att ”bära detta ämbete och prästadöme till alla folk”. (Abraham 2:9) I templet i Kirtland gav Mose Joseph Smith nycklarna till att samla in Israel. (Se L&F 110:11.)
Vilket är nu det redskap som Gud avsett för denna insamling? Det är samma redskap som är avsett att övertyga världen om att Jesus är Kristus, att Joseph Smith är hans profet och att Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga är sann. Det är den heliga skrift som är vår religions slutsten.
Det är denna, den mest korrekta boken som, om människor vill följa dess föreskrifter, för dem närmare Gud än någon annan bok. Det är Mormons bok. (Se inledningen till Mormons bok.)
Gud välsigne oss alla att använda alla skrifterna, men särskilt det redskap han avsett skall föra oss till Kristus — Mormons bok, vår religions slutsten — tillsammans med dess kompletterande bok, toppstenen, Läran och förbunden, redskapet till att föra oss till Kristi rike, Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga …
Jag lovar er, att då ni mer hängivet studerar nutida uppenbarelser om evangeliet, så kommer er kraft att undervisa och predika att ökas och ni kommer att verka för Sion på ett sådant sätt att ett större antal kommer att inträda i Herrens hus och på missionsfältet.
Jag välsignar er med en större önskan att låta Mormons bok flöda över hela jorden, att från världen insamla Guds utvalda som längtar efter sanningen men inte vet var de skall finna den.
Från ett tal under generalkonferensen i april 1987; stavning och användning av stor bokstav moderniserad.