Video: Medel i Guds händer
En video visades under Hjälpföreningens allmänna möte där president Gordon B Hinckley berättar om Hjälpföreningens historia. I videon visas hur profeten Joseph Smith, Emma Smith, Lucy Mack Smith och de första systrarna i Hjälpföreningen träffades i den röda tegelbyggnaden.
President Hinckley: Hjälpföreningens tillväxt från arton medlemmar, då den organiserades den 17 mars 1842 i nybyggarstaden Nauvoo, till mer än fem miljoner 160 år senare, med medlemmar i små och stora samhällen över hela världen, är extraordinär och anmärkningsvärd.
De beståndsdelar som fick Hjälpföreningen att växa föregick dess organiserande. I dessa beståndsdelar ingår kvinnans naturliga instinkt att nå ut till och främja det allmännas bästa, att hjälpa de betryckta och att utveckla sitt eget sinne och sina egna talanger. Och vid detta tillfälle organiserade Joseph Smith dem till en förening.
Joseph Smith: Denna ”förening av systrar kan sporra bröderna till att tillgodose de fattigas behov — att söka efter tillfällen att utföra kärleksverk och att tillmötesgå deras behov — att hjälpa till med att förbättra deras moral och att stärka det goda i samhället”.1
President Hinckley: Från denna blygsamma början har vuxit fram det som jag anser vara den största och mest effektiva organisationen i sitt slag i hela världen.
Vid detta första möte, när Emma H Smith valdes till president, sade hon att ”varje medlem bör vara mån om att göra det som är gott”.2 Detta var andan då, och detta är andan nu. Det måste fortsätta att vara den vägledande principen genom alla generationer som ligger framför oss … att ”varje medlem är mån om att göra det som är gott”.
Emma Smith: ”Vi ska göra någonting extraordinärt … Vi förväntar oss enastående möjligheter och angelägna önskemål.”3
Joseph Smith: ”Denna förening ska få instruktioner [genom] den ordning som Gud har upprättat — [genom] dem som utsetts att leda.”4
”Det är naturligt för kvinnor att hysa känslor av barmhärtighet. Ni är nu i den ställningen att ni kan handla enligt de känslor som Gud har inplanterat i er själ. Hur stort och härligt är det inte om ni lever upp till dessa principer! Om ni lever upp till dessa förmåner kan änglarna inte avhållas från att vara i er gemenskap … Det är inte krig, inte kiv, inte motsägelser, utan saktmod, kärlek, renhet, som ska göra oss bättre …
Och himlens välsignelser kommer att flöda …
När ni kommer hem, låt då aldrig ett ovänligt ord uttalas, utan låt vänlighet, barmhärtighet och kärlek kröna era gärningar från och med nu …
När ni tillväxer i oskuldsfullhet och dygd, när ni tillväxer i godhet, låt era hjärtan sträckas ut mot andra — ni måste vara långmodiga och ha fördragsamhet med människors fel och misstag. Hur värdefull är inte människans själ! …
Och nu vrider jag om nyckeln för er i Guds namn, och denna förening ska glädja sig och kunskap och intelligens ska flöda ner från och med denna tidpunkt — detta är början på bättre dagar för denna förening.”5
President Hinckley: Dessa profetiska ord har varit det auktoriserade dokumentet i ett och ett halvt sekel för Hjälpföreningen i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.
Lucy Mack Smith, profetens mor, sade till systrarna i Nauvoo:
Lucy Mack Smith: ”Vi måste ta hand om varandra, vaka över varandra, trösta varandra och ta emot den undervisning som gör att vi alla kan sitta ned i himlen tillsammans.”6
President Hinckley: Organisationens historia har visat att kvinnor i kyrkan inte har behövt vänta på att sitta tillsammans i himlen för att smaka de ljuvliga frukterna av det slags handlingar som hon beskrev.
De har upplevt mycket av himlen på jorden då de i livet har tagit hand om varandra, tröstat varandra och undervisat varandra. Vem kan bedöma de mirakulösa effekterna på miljontals kvinnors liv vars kunskap har utökats, vars vision har vidgats, vars liv har fått ett större innehåll, och vars förståelse av det som hör Gud till har berikats av de otaliga lektioner som effektivt lärts ut på Hjälpföreningens möten?
Vem kan mäta den glädje som kommit in i dessa kvinnors liv då de har kommit samman och umgåtts i församlingens eller grenens atmosfär och berikat varandras liv genom ett kamratskap som har varit ljuvligt och högt uppskattat? Vem, ens i sin vildaste fantasi, kan föreställa sig de otaliga handlingar av godhet som har utförts, den mat som har lagts ut på tomma bord, den tro som har närts under desperata timmar av sjukdom, de sår som har förbundits, den smärta som har lindrats av kärleksfulla händer och lågmälda och trosvissa ord, den tröst som har förmedlats under tider av död och påföljande ensamhet?
President Joseph F Smith sade vid ett tillfälle följande om Hjälpföreningen: ”Denna organisation är gudomligt grundad, gudomligt bemyndigad, gudomligt instiftad, gudomligt förordnad av Gud, till att bidra till kvinnors och mäns frälsning. Därför finns det inte någon annan organisation som kan jämföra sig med denna … som någonsin kan inta den ställning som denna kan …
Gör [Hjälpföreningen] till den främsta, gör den till den förnämsta, gör den till den högsta, den bästa och den mest omfattande av alla organisationer i världen. Ni är kallade genom Guds profets röst att göra detta, att vara de förnämsta, att vara de största och de bästa, de renaste och de mest hängivna i att göra det som är rätt.”7
Må Gud välsigna Hjälpföreningen i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Må kärlekens anda, vilken har motiverat dess medlemmar i mer än ett och ett halvt sekel, fortsätta tillväxa och förnimmas över hela världen. Må deras goda gärningar vidröra otaliga människors liv varhelst de utförs. Och må ljus och förståelse, lärande och kunskap, och evig sanning pryda otaliga framtida generationer av kvinnor, i alla jordens nationer, tack vare denna enastående och gudomligt upprättade institution. Må de alla vara medvetna om sitt stora ansvar och sin förmån att vara ”medel i Guds händer i att utföra detta stora verk”. (Alma 26:3)