Läs- och skrivkunnighet förbättrar liv

Två sista dagars heliga berättar hur liv förändras när någon lär sig läsa och skriva.

I hela världen förbättrar människor sitt och andras liv genom grundläggande läs- och skrivkunnighet.

En kärlek till att lära

Shirley Florence Sainz, som föddes i Mexiko, berättar hur hennes mammas strävan att lära sig läsa och skriva blev till välsignelse för andra:

”När min mamma Anita Valenzuela Mendoza var två år gammal dog min morfar i en gruvolycka, och min mormor lämnades med åtta barn och få möjligheter till att försörja familjen. Mormor kunde varken läsa, skriva eller förstå siffror.

När mamma var sex år fick hon förmånen att gå i skolan, men hon saknade pennor, papper och böcker. Men hon älskade att lära så hon broderade näsdukar, sopade klassrummet och hämtade in ved som ett sätt att tjäna ihop till papper. Hemma fäste mormor ihop dyrbart tidningspapper till en anteckningsbok åt mamma.

Lärarna uppskattade mors iver. De hade överseende med hennes utslitna kläder och ostyriga hår och mättade hennes hunger efter kunskap. I slutet av grundskolan erbjöd en lärarfamilj henne möjlighet att fortsätta studera på annan ort. Men hon kunde inte fortsätta och därmed avslutades hennes skolgång.

Åratal senare när mamma var 27 år träffade hon min pappa som gjorde henne bekant med evangeliet, och därmed fick hon nya möjligheter att bilda sig. Hon älskade att lära sig mer genom att läsa skrifterna. I Hjälpföreningen fick hon också många tillfällen att utöka sin kunskap.

Mamma väckte kärlek till studier hos mig och jag har utexaminerats från college och är nu själv grundskollärare. Två generationer av vår familj har välsignats storligen av att mamma som ung lärde sig läsa och skriva. Hennes läs- och skrivkunnighet gjorde det möjligt för henne att förstå och ta emot Jesu Kristi evangelium. Till följd av det har min mammas alla efterkommande välsignats.”

Kyrkans kurs i läs- och skrivkunnighet

Syster Sainz berättelse är inte unik. När människor lär sig läsa och skriva kan de förstå evangeliet bättre och bli till välsignelse för andra. Grundläggande läs- och skrivkunnighet hjälpte Paul Imietehe från Nigeria, en nyomvänd, att bättre förstå och dela med sig av evangeliet. Han minns:

”Jag blev medlem i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga i Warri i Nigeria. Mitt medlemskap i kyrkan fick mig att inse behovet av att lära sig läsa och skriva. När mina prästadömsledare bad mig hålla tal och be höll jag mig borta från kyrkan. Jag skämdes över att vara analfabet.

När jag flyttade till Abuja såg jag böcker och tidningar som kyrkan gett ut och kände ett starkt behov av att lära mig läsa och skriva. Jag ville läsa det som de andra medlemmarna läste och tyckte om. De flesta av kyrkans medlemmar där var ivriga att uttrycka sig och bära vittnesbörd om evangeliet, och jag ville kunna uttrycka den starka känslan jag har att evangeliet är sant. Jag insåg att jag var tvungen att lära mig läsa och skriva.

En söndag bestämde jag mig för att gå på Söndagsskolans kurs i läs och skrivkunnighet. När jag kom in klassrummet såg jag att de andra eleverna var systrar och pojkar. Jag var den enda vuxna mannen i klassen. Jag kände mig frestad att gå därifrån, men min starka önskan att lära höll mig kvar. Vår lärare uppmanade oss var och en att läsa i elevens lektionsbok för läs- och skrivkunnighet och i skrifterna.

Jag lade ner stor möda på att lära mig läsa. Jag läste skrifterna och kyrkans tidningar. Min förståelse ökade när jag kallades till andre rådgivare i Söndagsskolans presidentskap i Idu gren. Först tvivlade jag på min förmåga. Men när jag avskildes välsignade grenspresidenten mig med att jag skulle kunna ära min kallelse. Under avskiljningen stärktes mitt självförtroende.

Två veckor senare fick jag i uppdrag att undervisa i Söndagsskolan för vuxna. Även om jag var osäker på min förmåga, förberedde jag mig hela veckan efter arbetet och till och med under min lunchrast. När söndagen kom och det var dags att undervisa bad jag en tyst bön om att min himmelske Fader skulle leda mig. Jag öppnade munnen för att tala och överraskades av att orden bara flödade. Jag trodde att jag skulle stamma, men det gjorde jag inte.

De flesta i klassen är bättre utbildade än jag, men deras svar och ansiktsuttryck uppmuntrade mig. Jag kände mig fridfull under hela lektionen.

Min läs- och skrivkunnighet har gett mig en stark önskan att bättra på min officiella utbildning. Den har också hjälpt mig förstå evangeliet bättre och gett mig större förmåga att tjäna andra.

Jag är träsnidare till yrket och arbetar för ett byggföretag där jag kan göra bruk av mina färdigheter. I Nigeria har vi talesättet: ’Den yxa vi använder i träarbetet är så viktig att vi bär den med två händer och vilar den på skuldran.’ Yxan är för viktig för att läggas ner. Det är så jag känner för kyrkan och läs- och skrivkunnighet. Jag bär dem med båda händerna och skuldran och kan inte lägga ner dem.

Jag är tacksam för mina grensledare som uppmuntrat mig att lära, särskilt broder Lawrence Monyei, min lärare i läs- och skrivkunnighetskursen.”

Broder Imietehe lärde sig läsa och skriva i kyrkans kurs för läs- och skrivkunnighet och tack vare det stärktes både hans självförtroende och hans vittnesbörd om evangeliet. Han har sedan dess varit till välsignelse för många medlemmar i sin gren.

Kan du hjälpa till?

Elevens lektionsbok i kyrkans kurs för läs- och skrivkunnighet, Ye Shall Have My Words (artikelnr 34476) finns på engelska, franska, portugisiska och spanska. De som skulle ha störst nytta av den kan inte läsa dessa ord. Kan du hjälpa dem?

Vi kan hjälpa till

”Jag har gjort en liten undersökning av läs- och skrivkunnigheten i världen. En miljard av jordens [sex] miljarder människor kan varken läsa eller skriva … Vilken tragedi — vilken stor, eländig och mörk tragedi. Att inte kunna läsa, förstå eller skriva — vilken tragedi. Vi kan hjälpa till att häva denna förbannelse. Saker och ting kan göras för att ändra denna outhärdliga situation.”

President Gordon B Hinckley, Teachings of Gordon B. Hinckley (1997), s 314.