Ungdomar
Aldrig ensam
Under de senaste tre åren har jag haft tillfälle att prövas. Jag har insett att oavsett vad man går igenom så behöver man inte göra det ensam. Gud är med oss.
En kort tid efter min 16:e födelsedag upptäckte jag att jag hade eksem. Det var svårt varje morgon att titta sig i spegeln och se utslagen som täckte kroppen. Jag gav mig utmaningen att se det här som en möjlighet att prövas. I stället för att tycka synd om mig själv, försökte jag göra det som min lärare i Unga kvinnor hade lärt mig: att räkna mina välsignelser varje dag trots svårigheterna. Trots att jag min hy inte är ren just nu är jag tacksam för min familj och mina vänner och för mina musikaliska talanger. Jag är tacksam över att ha två ben, två händer och fötter, ögon att se med och öron att höra med. Jag vet att sann skönhet finns inom en, inte på utsidan.
Men mitt eksem började gradvis påverka mig negativt. Jag var inte längre så vänlig som jag brukade och jag log inte längre. Alla läkare jag rådfrågade var säkra på att jag skulle vara fri från eksemet före jul. Men det var jag inte. Jag bad varje dag om styrka att övervinna blygheten som min hudsjukdom orsakade.
Alla sade att jag inte skulle tänka på min situation, att jag skulle agera normalt och låtsas som om det inte var något fel på min hud. Men det var inte lätt. Mamma upprepade berättelser i skrifterna om och om igen i hopp om att trösta och uppmuntra mig.
I Läran och förbunden 24:8 står det: ”Var tålmodig i lidanden, ty du skall uppleva många. Men uthärda dem, ty se, jag är med dig, ja, intill dina dagars ände.” Det här skriftstället gav mig ord att leva efter. Jag har dem skrivna på bokmärken, på anteckningsblock och i mitt rum. Det är nu en av mina favoritverser, som uppmuntrar mig att göra mitt bästa trots min prövning.
Att uthärda den här prövningen har varit svårt, men nu är jag mer redo för framtida prövningar. Min himmelske Fader har förberett mig så att jag kan hantera vilka utmaningar som än kommer. Nu vet jag att oavsett vad jag går igenom så behöver jag inte göra det ensam.
Det förlorade lammet, av Del Parson.