Vid talarstolen
Beslut och underverk: Och nu ser jag
En gång berördes jag av kärlek och Kristi ljus. Det förändrade mitt liv för evigt.
Jag vet hur det är att leva utan evangeliet. Jag levde så i 30 år. Jag föddes i Ryssland av goda föräldrar. När jag hade vuxit upp gifte jag mig och födde en underbar liten flicka. Efter en tid tog jag examen från ett universitet och fick ett jobb som jag verkligen gillade. Och ändå … var jag långt ifrån lycklig. …
Mitt äktenskap föll gradvis sönder. … Jag kunde knappt ordna med enkel mat till min dotter och mig. Jag syndade. Jag gjorde det ena felaktiga valet efter det andra. Hunger, depression och dåliga beslut gjorde mitt liv till ett elände. Jag [skyllde på] att jag hade haft otur och insåg inte att jag på många sätt led de naturliga konsekvenserna av mina synder. Men hur skulle jag kunna veta det? Synd fanns inte enligt det som jag hade lärt mig. …
Religion i Sovjetunionen förbjöds efter den kommunistiska revolutionen 1917. Jag fick lära mig ända från förskolan att det inte finns något sådant som Gud och att det enbart var kommunistpartiet och farfar Lenin som kunde ge lycka åt det ryska folket. Religiösa människor blev illa förföljda i vårt samhälle. Troende förlorade sina jobb, fick inte gå i skolan och stämplades som ”galna”. Det krävdes att alla tog kurser i ateism vid universitetet, där vi bevisade att Gud inte finns. … Jag tänkte bara inte på Gud. Ändå led jag på grund av mina dåliga val. Senare fick jag veta att smärtan jag kände var Kristi ljus som gav mig en känsla av samvete som gjorde att jag kunde skilja mellan rätt och fel. …
För mig kändes livet som en mörk tunnel med bara en grav vid slutet. Det kändes som om jag långsamt höll på att dö. … Jag visste inte hur man bad, så jag drömde. … Jag drömde att jag en dag skulle rymma från allt hemskt i livet och börja om från början – lycklig och strålande. Jag ville så gärna att min dotter skulle få ett bättre liv än vad jag hade. …
Fotografi från Getty Images
[Sedan] kom Mormons bok in i mitt liv. Jag läste ett kapitel varje morgon innan jag åkte till jobbet. När jag läste boken lärde jag mig att Gud lever och att Jesus är hans Son [som] kom till jorden för att hjälpa syndare som jag. Ju mer jag läste i boken desto mer såg jag klyftan mellan Kristi lärdomar och sättet jag levde på. Jag insåg att det var därför mitt liv var så eländigt. …
Jag var redo för en dramatisk förändring. Jag ska alltid minnas natten … när jag grät hela natten igenom och insåg att mitt liv inte var bra, att mina dåliga beslut hade skadat de personer som jag älskar mest. Det var den smärtsammaste upplevelsen i hela mitt liv. Jag grät och bad hela natten. … När natten var över var jag helt utmattad och hade inga tårar kvar. När det första morgonljuset kom kände jag frid och lättnad. Jag hörde orden: ”Här är min hand. Jag är med dig och leder dig. Men du måste lova att du ska ändra dig.” Och det gjorde jag. Jag lovade. Jag ville ha den här vägledningen och hjälpen mer än någonting annat. …
Jag visste inte, den där smärtsamma och glädjefyllda natten i Ryssland, hur stora Kristi löften är. Jag visste inte att jag bara efter en liten tid skulle resa till Amerika och lära mig mer om evangeliet, och att jag snart skulle döpas. … Jag visste inte att min dotter skulle komma till Amerika och förenas med oss i glädje. …
[Herren] gav mig så många underverk att det inte fanns den minsta chans att tvivla på hans gudomliga hand i mitt liv. …
Vandra med Kristus! Håll fast vid hans hand! Mätta er med hans ord. Låt hans ljus tränga in i varje por, i hela er själ. När livet är svårt lämnas ni inte kvar i en mörk tunnel utan får vara i hans kärleks ljus, och med mer strålande ljus framför er.