Från kris till vänskap
Illustration Allen Garns
En söndag under sakramentsmötet fick jag en känsla som störde mig. Jag visste inte vad det var, men känslan försvann inte. Jag tittade nervöst på klockan och önskade att mötet skulle vara slut. Det var ovanligt för att vara jag.
Efter avslutningsbönen var känslan fortfarande kvar. Jag tittade mig omkring i sakramentssalen och lade märke till en man som höll sig för bröstet. Jag gick fram till honom och han frågade mig om jag kunde ta honom till tågstationen. Jag sa att jag skulle ta honom till akuten i stället. Han sa att han hade medicin hemma som skulle hjälpa. Jag sa att jag skulle köra honom hem, för det skulle vara för farligt för honom i det tillståndet att ta tåget.
Jag hjälpte honom in i min bil och frågade återigen om jag inte skulle ta honom till en läkare. Han sa att det inte behövdes och att jag bara kunde köra hem till honom. Jag bad tyst till min Fader i himlen att han skulle hjälpa honom och hjälpa mig att köra honom säkert hem! Jag körde försiktigt, öppnade bilfönstren och försökte få honom att lugna ner sig. Efter en stund lutade han sig tillbaka på sätet och började långsamt slappna av.
När vi hade kommit till hans hus bjöd han in mig. Jag var glad för jag ville se till att han tog medicinen och att den verkade. Han tog medicinen och började känna sig bättre. Han sa att han fortfarande hade lite ont i bröstet men att han kände sig trygg hemma.
Han bad mig att stanna och äta middag, och sedan den eftermiddagen har vi blivit goda vänner. Vi åker ofta på utflykter tillsammans och hjälper varandra. Före den här händelsen hade jag många vänner som inte hade så gott inflytande på mig. Men vänskapen med den här mannen har välsignat mitt liv.
Ibland kan en fin vänskap uppstå ur en kris. Om jag bara hade satt honom på tåget undrar jag om han hade klarat sig ända hem. Jag skulle aldrig ha förlåtit mig själv om något hade hänt honom. Jag är tacksam mot min Fader i himlen för att den Helige Anden ledde mig in i den här situationen och att följden blev att jag fick en sann och kär vän!