Gud anförtror var och en ansvaret att sörja för sina egna timliga behov och sin familjs grundläggande behov. Föräldrar har ett heligt ansvar att timligt ”sörja för” sina barns behov (”Familjen: Ett tillkännagivande för världen”,Liahona, nov. 2010, s. 129). I den här lektionen får eleverna lära sig hur principen för oberoende kan bidra till deras timliga och andliga stabilitet nu och framgent.
Bakgrundsmaterial
M. Russell Ballard, ”Becoming Self-Reliant—Spiritually and Physically”, Ensign, mars 2009, s. 50–55.
Skriv följande fråga på tavlan: ”På vilka sätt förberedde Jesus Kristus sig för sin jordiska verksamhet?” Be eleverna läsa Markus 6:1–3 och Lukas 2:51–52 och se på vilka sätt Frälsaren förberedde sig i sin ungdom för sin kommande verksamhet. Medan eleverna svarar skriver du följande på tavlan:
Arbetade med sin far som snickare (yrkesmässigt)
Växte till i visdom (utbildningsmässigt)
Växte till i ålder (fysiskt)
Växte till i välbehag inför Gud (andligt)
Växte till i välbehag inför människor (socialt)
Hur kan ni genom att följa Frälsarens exempel inom de här fem områdena förbereda er för att tillgodose era egna och er framtida familjs behov?
Läs följande uttalande av president Spencer W. Kimball (1895–1985) och be eleverna vara uppmärksamma på vad president Kimball säger är alla sista dagars heligas ansvar:
”Kyrkan och dess medlemmar är befallda av Herren att vara självständiga och oberoende. (Se L&F 78:13–14.)
Ansvaret för varje persons sociala, känslomässiga, andliga, fysiska eller ekonomiska välfärd vilar först och främst på honom själv, för det andra på hans familj och för det tredje på kyrkan – om han är en trofast medlem.
Ingen sann sista dagars helig vill, så länge han är fysiskt eller känslomässigt i stånd till att försörja sig, frivilligt flytta bördan av sin egen eller sin familjs välfärd på någon annan. Under inspiration från Herren och med sitt eget arbete vill han så länge han kan, försörja sig själv och sin familj med livets andliga och timliga förnödenheter” (Kyrkans presidenters lärdomar: Spencer W. Kimball [2006], s. 117).
Vilka ansvar sa president Kimball att var och en av oss har?
Varför är det viktigt att vi blir ”självständiga och oberoende”? (Eleverna bör förstå följande: När vi blir oberoende kan vi sörja för våra egna och våra familjers andliga och timliga behov.)
Be eleverna berätta vad oberoende innebär för dem. Visa följande uttalande av äldste Robert D. Hales i de tolv apostlarnas kvorum och be en elev läsa det högt:
”Oberoende innebär att vi tar ansvar för vår andliga och timliga välfärd och för dem som vår himmelske Fader anförtrott i vår vård. Det är endast när vi är oberoende som vi verkligen kan efterlikna Frälsaren i att tjäna och välsigna andra.
Det är viktigt att förstå att oberoende är ett medel för att nå ett mål. Vårt yttersta mål är att bli lika Frälsaren, och det målet uppnås bättre när vi osjälviskt tjänar andra. Vår förmåga att tjäna ökar och minskar med nivån av vårt oberoende” (”A Gospel Vision of Welfare: Faith in Action”, Basic principles of Welfare and Self-Reliance [häfte, 2009], s. 1–2).
Vad är det yttersta syftet med oberoende?
Hur minskar vår förmåga att tjäna andra om vi inte är oberoende?
Visa följande uttalande av syster Julie B. Beck, tidigare Hjälpföreningens generalpresident, för att hjälpa eleverna att ännu bättre förstå vad oberoende innebär:
”Hur blir vi oberoende? Vi blir oberoende genom att skaffa oss tillräckligt med kunskap och utbildning och genom att lära oss läsa och skriva tillräckligt bra, genom att hushålla med våra pengar och resurser på ett förnuftigt sätt, förbereda oss för nödsituationer och eventualiteter och genom att sträva efter att ha god fysisk och känslomässig hälsa” (”The Welfare Responsibilities of the Relief Society President”, Basic Principles of Welfare and Self-Reliance,s. 4).
Skriv följande ord på rad längst upp på tavlan: utbildning, ekonomi, andlig styrka, hemproduktion och förråd, hälsa samt anställning. Tala om för eleverna att oberoende innefattar de här sex områdena i ett balanserat liv (se Att sörja för de heliga på Herrens sätt: Översikt över välfärdshandledning för ledare [häfte, s. 2009],s. 1–2). Ta lite tid som klass att samtala om vad ensamstående unga vuxna kan göra för att bli mer oberoende i var och en av de här områdena så att de kan bli bättre på att sörja för sina framtida familjers timliga och andliga behov samt tjäna i kyrkan. Skriv elevernas svar på tavlan. Svaren kan innefatta följande:
Utbildning: Ta examen eller bli diplomerad på universitet eller yrkesskola, förbättra studievanor, lära sig fler färdigheter i arbetet, lära sig att göra grundläggande reparationer i hemmet och i bilen.
Ekonomi: Betala ett ärligt tionde och fasteoffer, lära sig skapa en budget och hålla sig till den, lära sig självdisciplin, undvika onödiga skulder, betala av skulder, lägga undan pengar vid varje löneutbetalning.
Andlig styrka: Be, studera skrifterna, fasta med en avsikt, besöka templet regelbundet.
Hemproduktion och förråd: Skaffa kunskap om att konservera och lagra mat, odla i trädgården (om så bara några få plantor).
Hälsa: Följa Visdomsordet, motionera regelbundet, äta nyttigt, få tillräckligt med sömn, skaffa en sjukförsäkring.
Anställning: Utveckla nya yrkesfärdigheter, utveckla en stark arbetsetik, förkovra sig så mycket man kan i yrket.
Vad har ni gjort för att öka ert oberoende inom något av de här områdena? Hur ökade de här ansträngningarna er känsla av oberoende och egenvärde? Hur ökade de er förmåga att försörja er själva och mer fullständigt tjäna i kyrkan?
Uppmana eleverna att sätta upp ett mål att bli bättre inom ett av de här sex områdena.
Påminn eleverna om att om de inte redan gör det, kommer de en dag att ansvara för sin egen och möjligen sin familjs försörjning. Därför måste de lära sig att hantera sina timliga resurser vist.
Ge varje elev i uppdrag att läsa några av följande skriftställen och söka efter principer om förståndig hantering av pengar.
När det har gått tillräckligt lång tid låter du eleverna berätta för klassen vad de har hittat. Se till att eleverna förstår följande princip: Genom att tillämpa kloka ekonomiska principer kan enskilda och familjer öka sin ekonomiska stabilitet och vara förberedda att hjälpa andra. (Du kan påpeka att Herren i skrifterna ofta lyfter fram ett samband mellan att uppnå rikedomar och plikten att bistå de fattiga och nödställda. Se till exempel Jakobs bok 2:18–19 och Läran och förbunden 104:18.)
Vilka välsignelser har ni upplevt genom att tillämpa kloka ekonomiska principer i ert liv?
Läs Läran och förbunden 104:78. Visa sedan följande uttalande av äldste Joseph B. Wirthlin (1917–2008) i de tolv apostlarnas kvorum och be en elev läsa det för klassen:
”Kom ihåg detta: skulder är ett slags träldom. Ekonomiskt sett är de en termit. Saker som vi köper på kredit skänker oss enbart en illusion av välstånd. Vi tror att vi äger saker men sanningen är att sakerna äger oss.
Somliga skulder – som till exempel för ett anspråkslöst hem, rimliga utgifter för utbildning, kanske för en behövlig första bil – kan vara nödvändiga. Men vi bör aldrig försätta oss i ekonomisk träldom genom konsumtionsskulder utan att noggrant överväga priset (”Jordiska skulder, himmelska skulder”,Liahona, maj 2004, s. 41).
Varför är skulder en form av träldom? (Hjälp eleverna, medan de svarar, att förstå följande princip: Att undvika onödiga skulder bidrar till att hålla enskilda och familjer fria från ekonomiskt träldom.) President Gordon B. Hinckley (1910–2008) sa: ”Oberoende kan inte uppnås när stora skulder hänger över hushållet. Man har varken oberoende eller frihet från slaveri när man står i skuld till någon” (”Till pojkarna och männen”, Liahona, jan. 1999, s. 66).
Be en elev läsa följande råd av president Thomas S. Monson för klassen:
”Undvik filosofin och ursäkten att gårdagens lyx är dagens nödvändigheter. De är inte nödvändiga om vi inte gör dem till det. Många av våra unga par i dag vill börja sitt liv tillsammans med flera bilar och det slags hem som deras föräldrar slet i hela sitt liv för att uppnå. Så drar de på sig långsiktiga skulder baserade på två inkomster. Kanske upptäcker de för sent att när saker och ting ändras, när [de] får barn, sjukdom drabbar familjen, jobbet går om intet, naturkatastrofer eller annat inträffar, så kan de inte längre klara amorteringarna, som är baserade på två inkomster. Det är ytterst viktigt att vi lever inom ramen för vår inkomst” (”Beständiga sanningar i en tid av förändring”,Liahona, maj 2005, s. 20).
Vad kan följderna bli för enskilda och familjer som inte kan skilja mellan det de vill ha och det de behöver?
Hur kan vi skilja på det vi vill ha och det vi behöver?
Uppmana eleverna att begrunda följande frågor och skriva ner svaren i sina dagböcker:
Inom vilka områden i livet kan du bli mer oberoende?
Hur kan du bli bättre på att ta hand om dina timliga resurser?