Limpor och vittnesbörd
En fastesöndag under hjälp-föreningsmötet ställde sig en syster i församlingen upp för att bära sitt vittnesbörd. När hon berättat om hur hon lärt sig hur mycket Herren älskar och bryr sig om henne återgav hon följande:
Hon hade legat sjuk i lunginflammation och en morgon hade hon det särskilt jobbigt. Hennes aptit hade försämrats märkbart och det enda hon kunde tänka sig att äta var lite hembakat bröd. Hon var missmodig och hade bett Herren om hjälp att härda ut i sina svårigheter.
Samma morgon kom hennes besökslärare till dörren med en limpa hembakat bröd. Systern bar sitt vittnesbörd om kärleken hon hade känt från sin himmelske Fader. Han hade hört hennes böner och gett henne exakt det hon behövde.
När jag lyssnade insåg jag att jag var den besöksläraren. Jag tänkte tillbaka på den morgonen och försökte komma ihåg varför jag hade bestämt mig för att ta med mig en limpa bröd till henne den gången. Jag hade inte hört någon röst eller haft någon brinnande känsla i bröstet. Jag bara vaknade den morgonen och kände för att baka bröd.
Medan jag bakade tänkte jag på en syster i församlingen som var sjuk. Jag hade känt mig vanmäktig under hennes sjukdom för jag visste inte vad jag kunde göra för att mildra hennes lidande. Jag fick tanken att ta med mig en limpa bröd hem till henne. Jag försökte hitta en ursäkt att inte gå för limporna blev ganska oformliga. Men när jag smakade på brödet så var det okej. ”Hon får i alla fall veta att jag tänker på henne”, tänkte jag.
Jag lindade in den varma, konstiga limpan och tog med den hem till henne. När jag överlämnade den till henne log hon och tackade mig men avböjde mitt erbjudande om ytterligare hjälp. Jag gick hem med en god känsla inom mig, men ändå oroade det mig att jag inte hade hjälpt henne så mycket.
Flera månader senare när jag hörde hennes vittnesbörd insåg jag att den Helige Anden hade manat mig som svar på hennes böner. Denna erfarenhet lärde mig mycket om hur viktigt det är att vi följer maningarna från Anden. Om vi får en tanke att vi ska göra något bra, då ska vi göra det. Frälsaren sade: ”Det som övertygar människor att göra gott är av mig, ty det kommer icke från någon utom från mig.” (Ether 4:12)
Varje gång vi får en tanke att vi ska göra något bra så kan vi anta att den kommer från Anden. Vi vet aldrig hur viktiga sådana maningar kan vara. Jag hade ingen aning om att en limpa hembakat bröd skulle vara svaret på en bön som stärkte någons vittnesbörd. Och när systern blev manad att berätta om det i Hjälpföreningen hade hon ingen aning om hur mycket jag lärde mig om att lyssna på Anden.