2008
Den gyllene kontakten jag inte kunde komma ihåg
Augusti 2008


Den gyllene kontakten jag inte kunde komma ihåg

När jag gick igenom mina e-postmeddelanden en morgon lade jag märke till ett namn jag inte kunde placera: Enrique Jorge Dias. På ämnesraden stod det: ”Saludos [hälsningar] från en gyllene kontakt.”

Jag hade ingen aning om vad meddelandet kunde handla om och övervägde att trycka på delete-tangenten. Men jag blev alldeles för nyfiken och öppnade det. Det var skrivet på spanska.

Medan jag läste fick jag veta att när Enrique Dias var 18 år så bodde han i Adrogué i Argentina där jag hade verkat som heltidsmissionär för över 30 år sedan. En morgon när han gick genom stadens centrum stoppade jag honom och gav honom en broschyr om den första synen. Min kamrat och jag tillbringade ofta förmiddagarna med att dela ut broschyrer på trottoarerna i Adrogué, enligt instruktionerna från vår missionspresident. Vi pratade förmodligen med hundratals människor men fick sällan några namn. De flesta av samtalen varade inte mer än i 30 sekunder.

Över tre årtionden senare fanns det ingen chans att jag skulle komma ihåg en ung man som jag hade pratat med, men han kom ihåg mig. Några veckor innan jag fick meddelandet hade jag lagt ut mitt namn på Argentinamissionens webbsida där broder Dias hittade det.

I sitt meddelande berättade han att han hade tagit med sig broschyren hem och visat den för sin mor som uppmanade honom att lära sig mer om Joseph Smith. När han försökte hitta missionärerna några månader senare hade jag förflyttats till ett annat område.

Enrique fick lektionerna och döptes och konfirmerades. Jag arbetade i Argentina i ytterligare 20 månader men hörde aldrig något om hans dop.

Det korta samtal vi hade på gatan den morgonen för länge sedan hade förändrat hans liv och många andra människors liv. Två år efter sitt dop kallades han att verka som missionär i norra Argentina. Sedan gifte han sig och fortsatte att vara trofast i kyrkan. Han verkade i olika kallelser, bland annat som biskop, rådgivare till två stavspresidenter och som högrådsmedlem. Han berättade också att hans äldste son hade verkat som missionär i Boliviamissionen La Paz.

Ord kan inte beskriva hur glad jag blev när jag läste det meddelandet. Jag hade många glädjande erfarenheter på missionen, men dessa sedan länge fördröjda nyheter från Enrique Jorge Dias gjorde alla mina minnen från missionstiden så mycket kärare.

Skriv ut