2008
Hennes livs svåraste prov … hittills
Augusti 2008


Hennes livs svåraste prov … hittills

Medan Andrea förberedde sig för sitt svåra prov upptäckte hon nyckeln till att klara det yttersta provet.

Som tonåring i Santiago i Chile hade Andrea González inte så mycket mer än en dröm — en dröm om en universitetsexamen som skulle göra det möjligt för henne att vid behov försörja familjen.

För att komma dit hoppades hon kunna ta examen från seminariet, få bra betyg i skolan och få tillräckligt höga poäng på inträdesprovet så att hon kunde studera ingenjörsvetenskap på universitetet.

När hon hade börjat sista året på gymnasiet som förberedelse inför provet började hon undra om något av det där var möjligt. ”Alla mina mål verkade omöjliga att uppnå”, säger hon.

Inga lätta mål

Andrea ville försöka bryta sig in i ett tävlingsinriktat och mansdominerat studieområde. På grund av konkurrensen krävde de bästa universiteten mycket höga poäng i matematikdelen av provet, poäng som oftast bara de som hade råd att gå på privatskola kunde få.

För att försöka uppnå detta arbetade Andrea efter ett oerhört krävande schema under det sista året. Hon var uppe tidigt och studerade efter skolan till sent. Hon åt när det fanns en minut över och lyckades klämma in seminariet fyra kvällar i veckan.

”Det kändes svårt ibland”, säger hon. ”Jag fick göra många uppoffringar. Jag vet inte hur många gånger mina vänner hörde mig säga: ’Nej, jag måste plugga’ eller hur ofta jag blev retad för att jag var smart.”

Men hon visste att hon inte kunde ge upp om hon ville ha en säkrad framtid.

Klarade provet

Hon fick lön för mödan. På matematikdelen av provet var Andrea en av 200 elever i landet som fick alla 850 poäng, och en av de enda två tjejerna från allmänna skolor som fick det.

Hon tog också examen från seminariet, fick de bra betyg som hon hade studerat så intensivt för och utnämndes av klasskamraterna till årets ”Bästa vän” för all den tid hon hade tillbringat med att hjälpa andra med deras studier.

Men Andrea tror att hennes framgång har mindre att göra med hur mycket hon vet och mer att göra med vad hon vet att hon måste göra. Med andra ord får vi välsignelser när vi följer Herrens råd, inte våra egna. (Se 2 Nephi 9:28–29.) ”Det har ingen betydelse om vi är smarta om vi ignorerar Gud”, säger hon. ”Man måste alltid sätta Gud först.”

Det andra provet

Denna princip, som hon lärde sig när hon studerade för inträdesprovet, var av största vikt för det andra provet Andrea håller på att ta — livets prov som vi alla måste genomgå.

Herren själv förklarar vad provet innebär i skrifterna: ”Vi vilja pröva dem med detta för att se, om de vilja göra allt vad Herren, deras Gud, befaller dem.” (Abraham 3:25)

”Vår himmelske Fader prövar oss för att se vad vi ska göra”, säger Andrea och tänker tillbaka på det hektiska schemat hon var tvungen att ha, och de gliringar som hon ibland fick utstå. ”För att klara livets prov måste vi vara lydiga”, säger Andrea.

Och inte bara när saker och ting går bra utan också i svåra tider.

”Livets stora prov”, sade president Henry B Eyring, förste rådgivare i första presidentskapet, ”består i att se om vi vill höra och lyda Guds bud mitt i livets stormar”.1

Inget prov är för svårt tillsammans med Herren

Ofta kolliderade hennes två prov. Det var då Andrea lärde sig att hemligheten med hur man klarar båda proven är att sätta Gud främst.

Många gånger var hon tvungen att välja mellan aktiviteter i kyrkan och i skolan, mellan att studera evangeliet och studera för sitt prov. Hon säger att hon tidigt lärde sig att hon kände sig bättre till mods när hon satte kyrkan främst. Det stärkte hennes vittnesbörd om att hennes himmelske Fader hjälper henne med hennes angelägenheter när hennes främsta angelägenhet är honom.

Denna erfarenhet lärde också Andrea något annat mycket viktigt. ”Han har förmågan att hjälpa mig med de prov han ger mig”, säger hon.

Eller som en av hennes hjältar, Nephi, sade: ”Jag vet, att Herren icke giver människornas barn några befallningar utan att bereda en utväg för dem att utföra det som han befaller dem.” (1 Nephi 3:7)

Andrea vet att även fast hon har klarat sitt första prov så är det mycket hon måste lära sig innan hon känner sig redo att klara av nästa prov.

Men hon vet att om hon sätter Herren främst så hjälper han henne att klara det provet också.

Slutnot

  1. ”Andlig förberedelse: Börja tidigt och var ihärdig”, Liahona, nov 2005, s 38.

Skriv ut