Vad jag behövde lära mig
Michael Hendricks, Wyoming, USA
Efter mitt första år på universitetet påbörjade jag ett projekt för att förstå Bibeln bättre. Jag bestämde mig för att studera några få religiösa gruppers läror vilka jag hade hört inte var kristna och sedan jämföra dem med Bibelns lärdomar.
Vid följande terminsstart började jag studera Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. En av mina kurser krävde laboratoriearbete med en partner, och i bön bad jag om en partner med vilken jag skulle kunna lära mig det jag behövde lära mig.
Jag valde ut en bänk och snart kom en elev fram och frågade om jag hade en partner. Han presenterade sig som Lincoln. Jag kunde inte komma ihåg att jag hade sett honom på skolan föregående år och frågade om han hade bytt skola.
”Faktiskt”, sa han, ”har jag just återvänt efter att ha verkat som missionär för Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.”
Jag berättade för Lincoln att jag just hade börjat studera hans kyrka och hade några frågor. Han gick glatt med på att besvara dem.
Under de nästföljande tre månaderna ställde jag frågor om Mormons bok, tempel, nutida profeter och nutida uppenbarelse. Även om jag lärde mig ganska mycket under den här tiden, trodde jag fortfarande att mormoner inte var kristna.
En helg förlorade vår skola en viktig match. En del lärare på labbet diskuterade ivrigt förlusten, och missbrukade Herrens namn upprepade gånger. Lincoln gick fram till lärarna och bad dem vänligt att sluta nämna Jesus Kristus på det sättet.
”Stör det verkligen dig?” frågade de tveksamt.
”Ja”, svarade Lincoln. ”Jesus Kristus är min bäste vän.”
I det ögonblicket förvandlades min undersökning av kyrkan från att vara en intellektuell övning till att vara en fråga om tro. Om denna religion producerade sådana män, var den kristen på alla sätt som betydde något.
När Lincoln och jag gick därifrån den kvällen frågade jag honom om jag fick följa med honom till kyrkan någon gång. Efter att ha varit i kyrkan frågade jag honom om jag kunde få en Mormons bok och om jag kunde få träffa missionärerna.
I två år undersökte jag kyrkan och umgicks med dess medlemmar. Jag såg ett bestående mönster av uppriktiga män och kvinnor som flitigt strävade efter att vara Mästarens lärjungar. Vid flera tillfällen bekräftade den helige Anden för mig att Jesus Kristus, som jag alltid gjort mitt bästa för att tjäna, verkligen hade återställt sin kyrka i vår tid. Den leddes direkt av honom genom profeter och apostlar.
Jag döptes och har kunnat glädja mig åt mer än tolv år av välsignelser från det återställda evangeliet och dess lärdomar. Jag är så tacksam för att min himmelske Fader besvarade min bön om att finna en laborationspartner som kunde hjälpa mig att lära mig det jag behövde lära mig.