Hur man verkligen omvänder sig

Äldste D. Todd Christofferson

i de tolv apostlarnas kvorum

Från ett tal som hölls under generalkonferensen i oktober 2011.

Fotoillustration David Winters

Omvändelse är ett omfattande ämne, men jag vill bara nämna fem aspekter av den här grundläggande evangelieprincipen som jag hoppas ska vara till hjälp.

För det första: inbjudan till omvändelse är ett uttryck för kärlek. När Frälsaren började ”predika och säga: ’Omvänd er, ty himmelriket är nu här’” (Matt. 4:17) så var det ett kärlekens budskap som inbjöd alla som ville att göra sig värdiga att förena sig med honom ”och åtnjuta det eviga livets ord i den här världen och evigt liv i den kommande världen” (Mose 6:59). Om vi inte inbjuder andra att ändra sig eller om vi inte kräver omvändelse av oss själva, då fullgör vi inte en grundläggande plikt som vi är skyldiga oss själva och andra.

För det andra: Omvändelse innebär en strävan att förändras. Det vore ett hån mot Frälsarens lidande i Getsemane och på korset att förvänta sig att han ska förvandla oss till änglavarelser utan verklig ansträngning från vår sida. Snarare söker vi hans nåd, som fullkomnar och lönar vår hängivna strävan (se 2 Nephi 25:23). Verklig omvändelse, verklig förändring, kan kräva upprepade försök, men det finns något ädelt och heligt i sådan strävan.

För det tredje: Omvändelse är inte bara att överge synden utan också ett beslut att lyda. I Bible Dictionary står det: ”Omvändelse innebär att vända sitt hjärta och sin vilja till Gud och att överge synden, som vi har en naturlig böjelse för” (”Repentance”). För att omvändelsen ska vara fullständig måste den omfatta inget mindre än ett förbund att lyda honom.

För det fjärde: Omvändelse kräver att det finns en allvarlig föresats och en vilja att hålla ut, också i smärta. Om vi tar fram en lista över bestämda steg i omvändelseprocessen kan det vara till hjälp för somliga, men det kan också leda till ett mekaniskt avbockande utan verklig känsla eller förändring. Sann omvändelse är inte ytlig. Herren ger oss två övergripande krav: ”Härigenom kan ni veta om en människa omvänder sig från sina synder: Se, hon bekänner dem och överger dem” (L&F 58:43).

För det femte: Oavsett priset som omvändelsen kräver, uppslukas det av förlåtelsens glädje.

Med tacksamhet accepterar och vittnar jag om att vår Herres ofattbara lidande, död och uppståndelse ”åstadkommer omvändelsens villkor” (Helaman 14:18). Omvändelsens gudomliga gåva är nyckeln till lycka här och i livet efter detta. Med Frälsaren ord och i ödmjukhet och kärlek inbjuder jag alla: ”Omvänd er, ty himmelriket är nu här” (Matt. 4:17). Jag vet att om ni tackar ja till denna inbjudan så finner ni glädje både nu och för evigt.