Vilken väg ska jag välja?
Varje dag hade Hannah något elakt att säga.
Det var första dagen i min nya skola. Jag tyckte om att få nya vänner och vara ganska bra på det. Jag kom in i klassrummet och såg alla. Jag trodde att det skulle bli ett jättebra år. När jag skulle äta lunch med mina nya vänner satte vi oss bredvid en tjej från en annan klass. Hon hette Hannah. När jag satte mig ner sa Hannah: ”Fy, dina skor stinker. Jag undrade just om det var soppåsen eller din känsla för mode.”
Jag blev verkligen förvånad när hon sa så, och de andra också. Så jag gick bort till ett annat bord och satte mig bredvid en annan ny vän.
Nästa dag på rasten hade Hannah något annat elakt att säga. Så fortsatte det varje dag, men varje gång lät jag bli att säga något elakt tillbaka eftersom min söndagsskollärare broder Lawson hade sagt att man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad. När jag tänkte på det bad jag Hannah artigt att sluta eller tala om varför hon betedde sig så mot mig.
Sedan gick jag hem och berättade för mamma om allt som Hannah hade sagt. Det kändes som om jag skulle explodera! Mamma sa: ”Abbey, försök bara att inte vara elak tillbaka. Ibland säger andra sådant därför att de har det svårt hemma.”
Så jag gick till skolan och tänkte på vad mamma och broder Lawson hade sagt. Den dagen i skolan berättade Hanna äntligen att hon hade det svårt hemma och att hon sa elaka saker för att hon var arg. Jag förlät henne, och i år är hon i min klass och vi är jättebra vänner!
Jag lärde mig att det bästa man kan göra är att följa Jesus.