Små och enkla medel
President Dallin H. Oaks
förste rådgivare i första presidentskapet
Vi behöver påminnas om att totalt sett och i det långa loppet får till synes små medel stora ting att ske.
I.
Mina kära bröder och systrar, liksom er har jag blivit djupt rörd och upplyft och inspirerad av budskapen och musiken och känslan av att få vara tillsammans. Jag är säker på att jag talar för oss alla när jag nu tackar våra bröder och systrar som, som redskap i Herrens hand, har stärk oss under vår stund tillsammans.
Jag är glad att få tala till den här lyssnarskaran på påsksöndagen. I dag firar vi tillsammans med andra kristna vår Herre Jesu Kristi uppståndelse. För medlemmar i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga är Jesu Kristi bokstavliga uppståndelse en grundpelare i vår tro.
Eftersom vi tror på redogörelserna i både Bibeln och Mormons bok om Jesu Kristi bokstavliga uppståndelse, tror vi också på det stora antal lärdomar i skrifterna om att en liknande uppståndelse väntar alla dödliga som någonsin har levt på den här jorden. Den uppståndelsen ger oss det som aposteln Petrus kallade ”ett levande hopp” (1 Petr. 1:3). Detta levande hopp är vår övertygelse om att döden inte är slutet på vår identitet utan bara ett nödvändigt steg i vår himmelske Faders barmhärtiga plan för sina barn. Den planen erfordrar en övergång från dödlighet till odödlighet. En grundläggande del av den övergången är dödens solnedgång och den underbara morgon som möjliggörs av vår Herre och Frälsares uppståndelse, vilken vi firar den här påsksöndagen.
II.
I en underbar psalm vars ord skrevs av Eliza R. Snow, sjunger vi:
O visdom stor, o kärleks nåd:
Vår Gud oss frälsning bjöd,
och Herren kom från himlens råd
att lida korsets död.1
Som ett steg i denna gudomliga plan och endräkt, samlas vi till möten, som den här konferensen, för att undervisa och stödja varandra.
Jag har känt mig manad att den här morgonen använda mig av Almas ord när han undervisade sin son Helaman, vilka är nedtecknade i Mormons bok: ”Med små och enkla medel uträttas mycket stort” (Alma 37:6).
Vi undervisas om många små och enkla medel i Jesu Kristi evangelium. Vi behöver påminnas om att totalt sett och i det långa loppet får dessa till synes små medel stora ting att ske. Många tal om det här ämnet har hållits av generalauktoriteter och andra respekterade lärare. Ämnet är så viktigt att jag vill tala om det igen.
Jag påmindes om kraften i små och enkla medel i det långa loppet genom något som jag såg på en morgonpromenad. Här är bilden jag tog. Den tjocka och starka betongtrottoaren spricker. Är det följden av stora och kraftfulla stötar? Nej, den här sprickbildningen orsakas av den långsamma tillväxten av en av rötterna som löper ut från trädet i närheten. Här är ett liknande exempel jag såg på en annan gata.
Den påtryckande kraften som fick de här tunga betongtrottoarerna att spricka var för liten för att mätas dagligen eller ens månatligen, men dess inverkan i det långa loppet var otroligt kraftfull.
Så är också den kraftfulla inverkan av de små och enkla medel som vi undervisas om i skrifterna och av levande profeter. Tänk bara på skriftstudierna som vi har fått lära oss att införliva i våra dagliga liv. Eller tänk på de personliga böner och de familjeböner på knä som ingår i trofasta sista dagars heligas regelbundna trosutövning. Tänk på ungdomarnas deltagande i seminariet eller institutklasserna för unga vuxna. Även om dessa verksamheter kan tyckas små och enkla, blir resultatet i det långa loppet andlig uppbyggelse och tillväxt. Det sker eftersom var och en av dessa små och enkla medel inbjuder till den Helige Andens sällskap, Vittnet som upplyser oss och leder oss till sanning, precis som president Eyring förklarade.
Ännu en källa till andlig uppbyggelse är ständig omvändelse, även efter till synes små överträdelser. Vår egen inspirerade självbedömning kan hjälpa oss förstå var vi brustit och hur vi kan förbättra oss. Sådan omvändelse bör föregå vårt deltagande av sakramentet varje vecka. Några saker att fundera över i den här omvändelseprocessen föreslås i psalmen ”Har jag gjort något gott?”
Har jag gjort något gott på vår jord i dag?
Har jag tröstat den som fällt en tår?
Har jag glatt någon vän, visat kärlek till den,
och gjort allt vad jag förmår?
Har jag lättat någons börda i dag?
Har jag fyllt den sjukes begär?
Har jag gett av min styrka till den som är svag?
När de bad om hjälp, var jag där?2
Visst handlar det här om små medel, men de är sannerligen bra exempel på det som Alma lärde sin son Helaman: ”Och Herren Gud använder sig av medel för att genomföra sina stora och eviga avsikter, och med mycket små medel … åstadkommer [Herren] många själars frälsning” (Alma 37:7).
President Steven C. Wheelwright gav en lyssnarskara på Brigham Young University–Hawaii den här inspirerade beskrivningen av Almas undervisning: ”Alma bekräftade för sin son att förvisso är det mönster som Herren följer när vi utövar tro på honom och följer hans föreskrifter i det som är smått och enkelt, att han välsignar oss med små dagliga underverk, och i det långa loppet med förunderliga verk.”3
President Howard W. Hunter lärde: ”Ofta är det de alldagliga sysslorna vi utför som har störst positiv inverkan på andras liv, jämfört med sådant som världen så ofta anser har med storhet att göra.”4
En tilltalande sekulär lära om just den här principen kommer från den före detta senatorn Dan Coats från Indiana, som skrev: ”Den enda förberedelsen för just det djupgående beslut som kan förändra ett liv eller till och med en nation, är de hundratals och tusentals halvmedvetna, självdefinierande, till synes obetydliga beslut som fattas enskilt.”5
Dessa ”till synes obetydliga” personliga beslut innefattar hur vi använder vår tid, vad vi ser på teve och på internet, vad vi läser, den konst och musik vi omger oss med på jobbet och hemma, vilken underhållning vi söker och hur vi tillämpar vår förpliktelse att vara ärliga och sannfärdiga. Ytterligare ett till synes litet och enkelt medel är att vara hövlig och gladlynt i vår personliga kontakt med andra.
Inga av de här önskvärda små och enkla medlen lyfter oss till storhet om de inte utövas konsekvent och kontinuerligt. President Brigham Young sägs ha sagt: ”Våra liv består av små, enkla förhållanden som sammantagna blir något storartat och summerar hela den mannens eller kvinnans liv.”6
Vi omges av medias inflytande och kulturellt förfall som drar oss nedströms i våra värderingar om vi inte ständigt gör motstånd. För att ta oss uppströms mot vårt eviga mål, måste vi ständigt fortsätta paddla. Det hjälper om vi ingår i ett lag som paddlar tillsammans, som ett roddarlag i full fart. För att bygga vidare på det exemplet är de kulturella strömmarna så starka att vi, om vi så för en stund slutar paddla, förs nedströms mot en destination som vi inte eftertraktar men som blir oundviklig om vi inte ständigt försöker ta oss framåt.
Efter att Nephi redogjort för en till synes liten händelse som fick stora följder, skrev han: ”Och sålunda ser vi att Herren med små medel kan åstadkomma stora ting” (1 Ne. 16:29). I Gamla testamentet finns ett minnesvärt exempel på detta. Där läser vi om hur israeliterna hemsöktes av giftiga ormar. Många människor dog av deras bett (se 4 Mos. 21:6). När Moses bad om hjälp blev han inspirerad att göra ”en kopparorm och [sätta] upp den på en påle”. Och ”om någon blev biten av en orm, fäste han blicken på kopparormen och fick leva” (v. 9). Vilken liten sak för ett sådant mirakulöst resultat! Och ändå, som Nephi förklarade när han tog upp det här exemplet för dem som gjorde uppror mot Herren, även när Herren hade förberett ett enkelt sätt genom vilket de kunde bli botade, ”eftersom detta sätt var så enkelt eller så lätt, var det många som omkom” (1 Ne. 17:41).
Det exemplet och den lärdomen påminner oss om att tillvägagångssättets enkelhet eller det befallda uppdragets lätthet inte betyder att det inte är viktigt för att vi ska kunna uppnå vår rättfärdiga önskan.
På liknande sätt kan även små olydiga gärningar eller mindre misslyckanden med att leva rättfärdigt dra oss ner mot det resultat som vi blivit varnade för. Visdomsordet ger ett exempel på det. Troligen kan inte en enda cigarett, en enda alkoholhaltig drink eller en enda dos av någon annan drog ge en mätbar inverkan på kroppen. Men i det långa loppet ger de en kraftfull och möjligen oåterkallelig inverkan. Kom ihåg sprickorna i trottoaren av de gradvisa små utvidgningarna av trädets rötter. En sak är säker, de hemska följderna av att ta del av något som är beroendeframkallande, som droger som attackerar våra kroppar eller pornografiskt material som bryter ner våra tankar, går helt och hållet att undvika om vi aldrig tar del av dem en första gång – inte en enda gång.
För många år sedan beskrev president M. Russell Ballard för besökarna på en generalkonferens hur ”små och enkla saker kan vara negativa och destruktiva för en persons frälsning”. Han lärde: ”Som tunna fibrer som man kan göra ett garn av, sedan ett snöre och till sist ett rep, kan en kombination av dessa småsaker bli så stark att den inte kan brytas. Vi måste alltid vara medvetna om den kraft små och enkla saker kan ha när andligheten byggs”, sa han. ”Samtidigt måste vi vara medvetna om att Satan använder små och enkla medel för att leda oss in i hopplöshet och förtvivlan.”7
President Wheelwright gav en liknande varning till sina åhörare på BYU–Hawaii: ”Det är genom försummelse av de små och enkla medlen som tron sviktar, underverk upphör och framåtskridande mot Herren och hans rike först hejdas och sedan börjar lösas upp i och med att en strävan efter Guds rike ersätts med mer timliga strävanden och världsliga ambitioner.”8
Som ett skydd mot de ökande inflytanden som är destruktiva för vårt andliga framåtskridande behöver vi följa det andliga mönstret av små och enkla medel. Äldste David A. Bednar beskrev den här principen under BYU:s kvinnokonferens: ”Vi kan lära oss mycket om det här andliga mönstrets natur och vikt av tekniken att … droppa vatten på jord i mycket långsam takt”, till skillnad mot att ösa eller spruta stora mängder vatten där det kanske inte behövs.
Han förklarade: ”Dropparna som i jämn takt sjunker djupt ner i marken ger en hög fuktighetsgrad i jorden där plantor kan frodas. Om du och jag på liknande sätt fokuserar på och ofta tar emot regelbundna droppar av andlig näring, kan evangeliets rötter gräva sig djupt in i vår själ, bli fast förankrade och grundade och producera utsökt och välsmakande frukt.”
Han fortsatte: ”Det andliga mönstret av små och enkla medel som frambringar stora ting leder till orubblighet och ståndaktighet, fördjupat engagemang och mer fullständig omvändelse till Herren Jesus Kristus och hans evangelium.”9
Profeten Joseph Smith undervisade om den här principen i ord som nu finns med i Läran och förbunden: ”Låt ingen betrakta detta som något obetydligt, ty det finns mycket … vad beträffar de heliga som är beroende av detta” (L&F 123:15).
I samband med de tidigaste försöken att etablera kyrkan i Missouri, manade Herren till tålamod, för ”allt måste ske i sin tid” (L&F 64:32). Sedan gav han den här stora lärdomen: ”Bli därför inte trötta av att göra gott, ty ni lägger grundvalen till ett stort verk. Och av det ringa kommer det som är stort” (L&F 64:33).
Jag tror att vi alla önskar följa president Russell M. Nelsons uppmaning att sträva framåt ”på förbundsstigen”.10 Vår beslutsamhet att göra det stärks genom att vi konsekvent följer ”det ringa” som vi lär oss genom Jesu Kristi evangelium och ledarna för hans kyrka. Jag vittnar om honom och nedkallar hans välsignelser över alla som strävar efter att hålla sig på hans förbundsstig, i Jesus Kristi namn, amen.