Lokala Nyheter

Apostel talade till oss på svenska för första gången

Sophia Olsson

Den 29 april hade vi möjligheten och förmånen att lyssna till en av Herrens apostlar. Äldste Dale Gunnar Renlund, med rötter och förflutet i Sverige, kom för att undervisa oss. Kyrkan i Gubbängen fylldes snabbt med cirka 650 medlemmar från när och fjärran som ville lyssna och lära. Mötet direktsändes även till samtliga församlingar och grenar i Sverige.

Det var ett unikt och historiskt tillfälle, så man kunde känna en viss förväntan och uppspelthet bland de närvarande.

”Jag ser mycket fram emot att få lyssna till en Herrens apostel, och att det dessutom blir på svenska känns väldigt spännande”, sa Kristina Magnusson från Jönköpings församling. Även Daniel Österlund från Handens församling tyckte att det var speciellt: ”Det här är en historisk händelse och jag är väldigt glad att få vara med.”

Det var en skojfrisk, rörd och nostalgisk äldste Renlund som mötte oss. Han uttryckte upprepade gånger att det kändes som att han hade kommit hem. På imponerande svenska berättade äldste Renlund om när han tillbringade drygt två år av sin barndom i Sverige med sin svenska mor och finlandssvenske far och senare tjänade som heltidsmissionär för kyrkan i den svenska missionen. Dagen till ära bar han en blå och gul-randig slips.

Han och hans fru hade länge hoppats få tillfälle att besöka Sverige, men han var väldigt tydlig med att han besökte oss i egenskap av en Herrens apostel och inte på grund av sina svenska rötter.

Äldste Renlund vittnade kraftfullt om Kristus: ”Jag bär vittne om Kristus enastående medkänsla och omsorg om alla jordens barn.”

Ett återkommande tema i hans undervisning var tvivel och tro samt deras samband. Han uttryckte om och om igen vikten av att söka sanning i stället för att bekräfta eller söka upp tvivel. ”Tvivel är inte en föregångare till tro. Det är inga problem att ha frågor, att välja att vara en ständig tvivlare är dock ett problem”.

Göteborg kommer alltid att vara en speciell stad för äldste Renlund. Han berättade att det var där han lärde känna Jesus Kristus. Det var där han för första gången läste Mormons bok. Det var där han välsignade sakramentet för första gången. Det var där han lärde sig be och kommunicera med sin Fader i himlen. Alla dessa upplevelser skedde på svenska och därför är Göteborg en speciell plats, och det svenska språket har en betydelsefull roll i hans vittnesbörd. Efter att ha delat dessa upplevelser bad han oss tänka efter och komma ihåg för egen del var någonstans och hur vi lärde känna Frälsaren. Vi uppmanades att tänka på de här upplevelserna ofta och länge, ha dem nära oss konstant för att komma ihåg vad Herren redan givit oss.

Det har många gånger under åren talats om den andra skörden i Sverige och även äldste Renlund nämnde den: ”Det finns orsak till optimism för kyrkan i Sverige. Det finns många medlemmar med stor tro, erfarenhet och djup lojalitet. Den andra skörden är inte beroende av kyrkans ledare, den beror på de svenska medlemmarnas trofasthet och villighet att hjälpa och tjäna, deras villighet att be om missionsupplevelser”. Äldste Dale Renlund betonade att den andra skörden också omfattar de många medlemmar som inte kommer längre eller som lämnat kyrkan. Att betjäna dem är en del av missionsarbetet.

Avslutningsvis gav han oss en apostolisk välsignelse att vi ska komma ihåg det som Frälsaren har gjort för oss. Svåra familjesituationer kommer att lösas, det som är jobbigt kommer att vända. Vi kommer att kunna se Guds hand i våra liv.

Efter mötets slut ställde sig äldste och syster Renlund vid utgången och tog alla som ville i hand. I korridorerna hördes upprymda medlemmar som delade känslor och tankar kring det som de precis hade undervisats om.

Marcus och Heidi Brändh från Vendelsö församling ansåg sig ha varit med om något stort: ”Helt fantastiskt att få vara med om en apostel som talar till oss på svenska, det trodde vi inte att vi skulle få uppleva faktiskt. Det var så härligt att höra honom berätta om sina föräldrar och sin uppväxt, man kan relatera till både det svenska och finländska arvet. Det känns gott i hjärtat. Vi går härifrån med många goda känslor.”

Gabriella Häger Hahne från Gubbängens församling kunde knappt sätta ord på sina känslor. ”Jag vet inte vad jag kan säga förutom att det var helt fantastiskt, verkligen balsam för själen!”