Unga vuxna
Lämna inte Frälsaren
Äldste Kevin W. Pearson
i de sjuttios kvorum
Från ”The Lens of Truth”, ett tal som hölls under en andakt vid Brigham Young University–Idaho den 7 mars 2017.
Vi lever i oroliga tider. Men frågan är inte hur det går med kyrkan utan hur det går för dig och mig.
Illustrationer J. Beth Jepson
För några år sedan åt jag lunch med en vän. Vi hade inte sett varandra på många år. Under mina år i high school och i början av college-åren hade han varit en av mina närmaste vänner. Han var en av de starkaste och mest hängivna unga män jag kände.
Vi gick i seminariet tillsammans, idrottade tillsammans, gick på universitetet tillsammans, förberedde oss för en mission tillsammans och gav oss ut på missionsfältet med några månaders mellanrum. Efter våra missioner gifte han sig med en begåvad och underbar kvinna från min stav.
Allt eftersom åren gick tog våra liv olika riktningar. Vi flyttade till olika städer och förlorade så småningom kontakten med varandra. Jag minns fortfarande hur förbluffad jag blev när jag hörde att han och hans fru hade lämnat kyrkan. Av alla jag kände i min ungdom var han den sista jag kunde tänka mig som skulle lämna kyrkan.
Under lunchen pratade vi om vår vänskap som hade betytt så mycket för oss båda. Vi skrattade återigen åt några av de galna upplevelserna vi hade haft i yngre år. Vi pratade om våra familjer och försökte överbrygga tidens klyfta.
Till slut ställde jag den uppenbara frågan: ”Tim, vad hände? Du var så djupt omvänd och hängiven! Varför lämnade du kyrkan? Vad fick dig att vända ryggen åt dina tempelförbund? Har du lämnat Frälsaren också? Vi lovade varandra att vi skulle vara sanna och trofasta hela livet!”
”Kevin”, svarade han, ”jag ser helt enkelt saker och ting på ett annorlunda sätt nu. Min syn på kyrkan och dess lärdomar har förändrats. Jag hatar inte kyrkan – jag behöver den bara inte längre.”
I slutet av lunchen uttryckte jag min uppskattning och min tacksamhet för en vänskap som jag fortfarande sätter stort värde på. Sedan bar jag mitt vittnesbörd från djupet av mitt hjärta: ”Tim, jag vet att allt det här är sant. Och det vet du också. Du har alltid vetat det. Du har bara tappat det fokus som du en gång hade. Men du kan få tillbaka ljuset och känslan för den Helige Anden som du en gång hade. Snälla, kom tillbaka!”
Vi omfamnade varandra när vi tog farväl, och han viskade: ”Jag beundrar din övertygelse och inlevelse. Men hur kan du vara så säker?”
När jag gick därifrån reflekterade jag djupt över valen vi hade gjort och hur de påverkade oss, och våra barn och barnbarn.
Mina unga vänner, låt inte det som hände min vän Tim hända er. Är ni så ståndaktiga, orubbliga och övertygade som ni tror att ni är? När ni ställs inför livets oundvikliga och nödvändiga utmaningar, vart vänder ni er då för att få frid och försäkran? När ni möter sorg och prövning, ber ni då instinktivt och konsekvent till Gud?1
Var står ni när kritiken mot kyrkan, dess historia, dess ledare och dess lärdomar ökar? Vad gör ni när trosuppfattningarna och sederna i en allt mörkare värld kolliderar med det återställda evangeliets principer?
”Inte tänker ni väl också gå?”
Några av Satans mest effektiva vapen är distraktioner, bedrägeri och andlig desensibilisering. De urholkar tron, skymmer sikten och förvrider perspektivet. Tillsammans utgör de vår tids stora utmaning. Satan använder dem inte bara för att underminera Joseph Smith, Mormons bok, kyrkans lära och kyrkans ledare, utan också för att angripa Frälsaren och Faderns plan. Så har det alltid varit.
När de rasande frestelserna och prövningarna närmar sig kategori 5 i fråga om andliga stormar, litar ni då fortfarande på Gud och håller fast vid sanningen? Frälsarens genomträngande fråga till de tolv gäller fortfarande:
”’Inte tänker ni väl också gå?’
Simon Petrus svarade honom: ’Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord,
och vi tror och förstår att du är Guds Helige’” (Joh. 6:67–69).
Jag påminns om ett mäktigt uttalande av president Heber C. Kimball (1801–1868), förste rådgivare i första presidentskapet. De heliga hade anlänt i säkerhet till Saltsjödalen och var ganska nöjda med sig själva. Eftersom de hade övervunnit och uthärdat så mycket var de lite övermodiga och självsäkra. President Kimball sa:
”Låt mig säga er att många av er ska få uppleva tider när ni kommer att få alla de bekymmer, prövningar och förföljelser som ni kan klara av, och mängder av tillfällen att visa att ni är sanna mot Gud och hans verk. … För att kunna möta de svårigheter som kommer är det nödvändigt att ni har kunskap om sanningen i detta verk för egen del. … Om ni inte har detta vittnesbörd, så lev rätt och åkalla Herren och upphör inte förrän ni fått det. Om ni inte gör det kommer ni inte att bestå. …
Tiden kommer då ingen man eller kvinna kan leva på lånat ljus. Var och en måste vägledas av ljuset inom sig. Om du inte har det, hur kan du då bestå?”2
Vi lever i oroliga tider. Men frågan är inte hur det går med kyrkan utan hur det går för dig och mig. ”Sanningens banér har upprests. Ingen gudlös hand kan hindra verkets framgång.”3 Det enda som inte är säkert är om du och jag går framåt med det.
Hur man överlever andligt sett
Jag vill ge sex viktiga förslag på vad var och en av oss måste göra för att överleva andligt sett.
1. Älska och lyd Gud först. Vi måste älska och lyda Gud innan vi kan älska och tjäna andra. Ordningsföljden är viktig. Nephi sa: ”Ty Herren Gud ger förståndet ljus eftersom han talar till människorna på deras språk så att de förstår” (2 Ne. 31:3). Vår himmelske Fader älskar oss och vill alltid hjälpa oss förstå. Men vi måste sätta honom främst i våra liv.
2. Ha personliga böner. Bönen har stor betydelse. Profeten Joseph lärde: ”Det bästa sättet att inhämta sanning och visdom är inte att rådfråga böcker [han skulle kunna ha lagt till bloggar] utan att gå till Gud i bön och erhålla gudomlig undervisning.”4 Du är aldrig ovärdig att be! Om du vill ha fler svar, ställ fler frågor. Sök och be ständigt om den Helige Andens inflytande (se Moro. 10:5). Det här är det ljus Fadern sänder som upplyser förståndet.
3. ”Sök lärdom, ja, genom studier och även genom tro” (L&F 109:7). Att söka lärdom är en gudomlig plikt. Verksamma personer söker lärdom. Passiva personer väntar på att få lärdom. Framstående ledare är framstående elever. Kyrkan behöver framstående ledare – kvinnor och män som söker större ljus och kunskap, djupare insikt och omvändelse (se L&F 93:36). Det kräver beslutsamhet och hängivenhet. Du får inga djupa sanningar genom att bläddra i wiki eller söka på bloggar. Tänk på att tro väcks när vi hör de troendes vittnesbörd, inte när vi hör tvivlen från dem som har förlorat tron.
4. Sök i skrifterna, särskilt Mormons bok – varje dag! Mormons bok skrevs uttryckligen för att skydda och bevara oss när vi navigerar vår tids omständigheter. Nephi vittnade om kraften i ledstången av järn: ”Och jag sade till dem att det var Guds ord och de som hörsammar Guds ord och håller fast vid det, de skall aldrig förgås. Inte heller skall motståndarens frestelser och brinnande pilar slå dem med blindhet för att leda dem till undergång” (1 Ne. 15:24). Om du börjar känna dig förvirrad och vilsen, börja då igen på första sidan och fördjupa dig i Mormons bok.
5. Fokusera på helhetsbilden Du är en del av den största rörelsen på jorden: Israels insamling och förberedelserna för Jesu Kristi andra ankomst. Du har en viktig roll att spela! Du kom till jorden fast besluten att vara ståndaktig i ditt vittnesbörd om Frälsaren. Det är din gudomliga identitet. Fokusera på helhetsbilden: Vår himmelske Faders lycksalighetsplan. Det är sanningens lins. Den har svaret på alla frågor och problem. ”Ty Anden säger sanningen och ljuger inte. Därför talar den om tingen som de verkligen är och om tingen som de verkligen kommer att vara” (Jakob 4:13).
6. Framför allt: Lita på Jesus Kristus. Han är fortfarande ”världens ljus och liv” (3 Ne. 11:11; se även Joh. 8:12). När du är omgiven och överväldigad av tvivel, svårigheter och frestelser, lita då på honom. När livet inte blir som du har tänkt dig och de personer du litade på sviker och bedrar dig, fortsätt då att fullständigt lita på honom. Må du reagera som Nephi gjorde fordom under svåra tider: ”Dock vet jag vem jag har anförtrott mig åt. … O Herre, jag har förtröstat på dig och skall för evigt förtrösta på dig” (2 Ne. 4:19, 34).
Vad du än gör, lämna inte Frälsaren! Tack vare hans försoning kan vi handla av oss själva. Vi är fria att verka i stället för att låta oss påverkas. Var och en av oss kommer att stå inför vår allsmäktige Gud och redogöra för ljuset och sanningen som vi har valt.
Jag lovar dig att om du följder de här principerna och håller fast vid sanningen så tappar du aldrig tron. Må Gud välsigna dig så att du alltid väljer att titta genom sanningens lins, genom den Helige Andens kraft.