”Frid, var lugn: Han stillar våra stormar”, Liahona, feb. 2023.
Jesu underverk
Markus 4:35–41; Matteus 14:22–33
Frid, var lugn: Han stillar våra stormar
Herrens underverk visade att han ibland stillar stormen, och ibland lugnar han sjömannen.
Stormen på Galileiska sjön, av Rembrandt Van Rijn, © Isabella Stewart Gardner Museum / Bridgeman Images
Vi påverkas alla av stormar eller prövningar under olika stadier i livet. Typen av storm och hur länge den varar varierar och är unik för våra omständigheter. Ofta överraskar de här utmaningarna oss. Även om vi försöker förbereda oss för livets stormar upptäcker vi ofta att vi inte har kraften inom oss att stilla dem.
Jesu Kristi verksamhet och underverk ger oss hopp om att vi kan få hjälp när vi möter dessa stormar. Frälsaren utförde två av dessa underverk på Galileiska sjön. I båda fallen färdades Frälsaren och hans apostlar över vattnet på natten mitt i hårda stormar. Ett noggrant studium av de andliga och fysiska aspekterna av de här två underverken kan ge oss några viktiga lärdomar om Frälsarens makt att hjälpa oss rida ut våra egna stormar.
Ibland stillar han stormen …
Underverket (Markus 4:35–41)
Markus berättar att det första av dessa två underverk ägde rum efter att Jesus hade tillbringat en stor del av dagen med att undervisa folket vid Galileiska sjön. Folket satt på en sluttning med utsikt över vattnet och Frälsaren satt i en båt. På kvällen gick Frälsaren och hans apostlar ombord på en båt för att fara över till östra sidan av sjön.
Men snart fångades båten i en hård storm. Medan Frälsaren sov fridfullt arbetade hans lärjungar desperat för att rädda sina liv. Vindarna och de höga vågorna hotade att sänka båten. I desperation väckte apostlarna till slut Frälsaren med sina ångestfyllda ord: ”Mästare! Bryr du dig inte om att vi går under?” Sedan skedde det stora underverket:
”Han vaknade och talade strängt till vinden och sade till sjön: ’Frid, var lugn’ [se King James Version, Mark 4:39]. Då lade sig vinden och det blev alldeles stilla.
Han sade till dem: ’Varför är ni rädda? Har ni fortfarande ingen tro?’” (Markus 4:38–40).
Vetenskapen
Galileiska sjöns unika geografiska beskaffenhet gör den mottaglig för stormvindar. Sjön är drygt 2 mil lång och över 1 mil bred, och är belägen 210 meter under havets yta, med omgivande berg. Några av bergen reser sig så högt som 610 meter över havet. På kvällen stiger ofta den varma, fuktiga luften över vattnet, medan svalare luft från bergen snabbt sänker sig, vilket skapar hårda vindar vid vattenytan. Dessutom är Galileiska sjön relativt grund, med ett maxdjup på 76 meter, vilket tenderar att ge större vågor när vinden är hård.
Även om framsteg har gjorts när det gäller att simulera och förutspå stormar, har människan inte förmågan att kontrollera dem. Det är bara under det senaste århundradet som vi har lärt oss hur vi kan påverka både väder och klimat. Molnsådd har använts för att framkalla nederbörd, och det finns bevis på att stadsmiljöer och föroreningar kan förändra det lokala och globala klimatet. Men förmågan att avsluta en storm, särskilt på så kort tid, ligger bortom människans förmåga. Vind uppstår till följd av variationer i temperatur och tryck mellan olika områden. En stormvind slutar bara när temperaturen och trycket kommer i jämvikt.
Lärdomarna
Något jag har lärt mig av det här underverket är att Frälsaren har makt över elementen. Det var Frälsaren som skapade landmassorna, vattnen, atmosfären och allt på jorden (se Johannes 1:3). I skapelsen hade han makten att befalla elementen och de lydde (se Abraham 4:18). Underverket att stilla stormen visade att han hade samma makt under sin jordiska verksamhet.
Jag tror att Frälsaren undervisade om den frälsande och skyddande kraft han har. Ondskans vindar kan orsaka alla möjliga slags tumultartade vågor i våra liv (se Helaman 5:12). När vi vänder oss till Frälsaren kan vi bli beskyddade från ondskan och dess följder. Vi kan bli frälsta från andlig undergång. (Se Matteus 7:24–27.)
Frälsaren har i sanning kraften att stilla stormarna i våra liv. Ibland blir stormarna stillade snabbt, och andra gånger måste vi uthärda stormarna en tid. Men kom ihåg att samma vindar kan orsaka större vågor på grunt vatten jämfört med på djupt vatten. När vi fördjupar vår tro på Frälsaren upptäcker vi att vi blir mindre påverkade av andliga vindar och vågor som tidigare skulle ha hotat att överväldiga oss.
Ibland lugnar han sjömannen
Trons fullkomnare, av J. Alan Barrett
Underverket (Matteus 14:22–33)
När en stor skara hade följt efter Frälsaren till en öde plats undervisade han dem och mättade dem sedan mirakulöst. På kvällen skickade han iväg lärjungarna på en båt för att i förväg fara över sjön. Han skingrade mängden och gick sedan upp på ett berg i närheten för att be.
Det var stark motvind på sjön och lärjungarna gjorde inte några större framsteg. Senare den natten valde Frälsaren att möta upp dem på ett mirakulöst sätt: genom att gå på vattnet.
När Petrus såg honom ville han lämna båtens relativa säkerhet för att efterlikna Frälsaren och gå på vattnet. Petrus lyckades till en början, men när rädslan tog över började han sjunka, tills Frälsaren räddade honom. (Se Matteus 14:22–33.)
Vetenskapen
En av de konkreta slutsatserna vi kan dra av det här underverket är att Frälsarens kunskap om gravitation, vätskedynamik och andra fysikaliska principer ligger på en nivå långt över vår egen. Vår vetenskapliga kunskap om till exempel gravitation [även kallad tyngdlagen] har utvecklats med tiden. På 1600-talet beskrev sir Isaac Newton gravitation matematiskt, som en kraft som verkar mellan två massor i universum. Den engelske vetenskapsmannen Henry Cavendish visade i slutet av 1700-talet att det finns en mätbar gravitationskraft. Synen på gravitation som en kraft förändrades när Albert Einstein publicerade sin allmänna relativitetsteori 1915. Hans förklaring av gravitation, som nu är allmänt accepterad, är att massor skapar en krökning av både tid och rum.
Allteftersom vår kunskap om gravitation har vuxit har vi tillämpat denna insikt på sätt som har förändrat vår uppfattning om de begränsningar som den utsätter oss för. Föreställ dig till exempel hur det skulle ha varit att vara en av de tusentals i New York City längs Hudsonfloden som såg när Wilbur Wright 1909 susade upp i skyn och flög över floden och runt frihetsgudinnan. Människorna på den tiden förundrades när Wilbur Wright tycktes trotsa tyngdlagen. De hade bevittnat ett underverk – underverket att flyga.
Lärdomarna
Frälsarens underverk då han gick på Galileiska sjön visar att vi fortfarande har mycket att lära oss om gravitation och andra fysikaliska lagar. Det finns så mycket vi inte förstår helt och fullt ännu.
Frälsaren kan också ha undervisat sina lärjungar då och nu om sin makt att stärka, lyfta och möjliggöra. Vi ställs alla inför utmaningarnas vindar och vågor i det här livet. Det är med oss som med Petrus. Ibland avtar inte stormarna, och den enda vägen genom dem och vidare mot vår eviga bestämmelse är att gå ut i stormen med ett fast fokus på Frälsaren.
Vi måste ha tro på Frälsarens möjliggörande kraft att hjälpa oss övervinna våra egna rädslor och begränsningar. Det här är ett viktigt tema som går som en röd tråd genom båda dessa underverk.
Det finns så många lärdomar från de här underverken som kan hjälpa och inspirera oss när vi färdas fram på vår egen resa. Frälsarens underverk står som ett mäktigt vittne om hans gudomlighet, hans intelligens och hans stora försoningsoffer för var och en av oss. Genom hans makt kan vi få frid när vågorna hotar att begrava oss, och vi kan lita på att han lyfter oss till en högre sfär i vår Faders rike.
Han har verkligen makten att stilla stormarna och lugna sjömännen.