Tjäna med ödmjukhet

När vi utvecklar större ödmjukhet förbättras vår förmåga att tjäna som Frälsaren gjorde.

Johannes döper Jesus, av Harry Anderson

Johannes Döparen är ett föredöme i fråga om ödmjukhet

Johannes Döparen upplevde stor framgång i sitt tjänande. Han fick många att förstå sanningen bättre. Men Johannes förstod att hans främsta roll var att förbereda folket för att förändras av Frälsaren. Johannes visste att Jesus ”måste bli större och jag mindre” (Johannes 3:30). Han insåg vem som förtjänade lovprisningen och äran. Han visste varifrån kraften att göra gott kom. Andra hade kanske fängslats av allt det goda de gjorde, men Johannes var ett föredöme i fråga om den kristuslika egenskapen ödmjukhet.

När Jesus kom till Johannes och bad om att få bli döpt, svarade Johannes ödmjukt med förvåning: ”Jag behöver döpas av dig – och du kommer till mig!” (Matteus 3:14). Sedan visade Johannes ödmjukhet igen genom att lyda Frälsarens anvisning och göra som han bad.

På grund av sin ödmjukhet kunde Johannes bereda vägen för många att komma till Jesus Kristus.

Utöva ödmjukhet i tjänande

När vi strävar efter att lära oss ödmjukhet hjälper det oss att tjäna varandra.

1. Det krävs ödmjukhet att tacka ja till ett uppdrag att tjäna från dem som kallats att leda oss (se 1 Petrusbrevet 5:1–6; Filipperbrevet 2:8). Ödmjukhet hjälper oss att gå framåt i tro på att Herren ska välsigna våra ansträngningar (se Ether 12:27; Läran och förbunden 1:28).

2. Det krävs ödmjukhet att söka vägledning och följa maningar. När vi är ödmjuka blir vi mer läraktiga och öppna för Andens maningar. (Se Läran och förbunden 112:10.) Ett ödmjukt hjärta är mer redo att ta emot inspiration och är mjukare och fyllt av barmhärtighet. När vi får inspiration hjälper det oss att tjäna på det sätt som är bäst för dem vi tjänar.

3. Det krävs ödmjukhet att umgås med och tjäna någon som skiljer sig från oss (se Romarbrevet 12:3–5; Filipperbrevet 2:1–3). Oavsett skillnaderna kan vi få bättre kontakt med andra om vi försöker förstå hur vi är lika. När vi övar på konsten att lyssna kan det hjälpa oss att förstå dem, lära oss av dem och inse hur vi kan hjälpa dem. Att ställa oss frågan ”Vad skulle hjälpa mig mest om jag var i deras skor?” kanske ger oss idéer.

4. Det krävs ödmjukhet att inse att vi alla fortfarande lär oss och växer tillsammans. Vi kan ha tålamod med andra och hoppas att de har tålamod med oss. (Se Kolosserbrevet 3:12–13.) Det krävs ödmjukhet att be om återkoppling på hur vi kan förbättra oss.

5. När vi är de som blir betjänade är det inte alltid lätt att ta emot hjälp. Det är naturligt att vi vill känna att vi kan hantera problemen på egen hand. Men att acceptera andras tjänande är ett sätt att stärka vänskapsbanden eftersom tjänande främjar kärleken mellan oss. Att låta andra tjäna oss kräver ett mjukt, ödmjukt hjärta som vi alla bör arbeta på att få. (Se 1 Petrusbrevet 3:8–9.)

Hur utvecklar vi ödmjukhet?

När vi lär känna Frälsaren vet vi bättre vad han skulle göra för att tjäna i vårt ställe. Hur kan vi utveckla den kristuslika egenskapen ödmjukhet?

Vi kan fasta och be om ödmjukhet (se Helaman 3:35; Psaltaren 35:13).
Vi kan minnas och vara tacksamma för vad han har gjort för oss (se Mosiah 4:11).
Vi kan erkänna att vi är beroende av honom (se Mosiah 2:23–25; Ether 12:27).
Vi kan omvända oss (se Alma 5:26–29).
Vår ödmjukhet kan öka när vi bjuder in Anden i våra liv (se Läran och förbunden 11:12).