”’Kom till mig’: Livets andliga uppdrag”, Liahona, augusti 2023.
”Kom till mig”: Livets andliga uppdrag
Att lära känna och älska Herren Jesus Kristus är något du fortsätter göra under hela ditt liv.
Kristus kallar Petrus och Andreas, av James Taylor Harwood
Som lärjungar till Herren Jesus Kristus gläds vi åt hans inbjudan: ”Kom till mig.” Hans uppmaning till oss lyder: ”Ta på er mitt ok och lär av mig” (Matteus 11:28–29). Det innebär att vi tror på honom och med glädje tar till oss hans namn, hans lärdomar och hans bud.
Alla kommer vi till jorden med olika talanger och egenskaper, och vi får alla unika livsupplevelser. Men att sätta Jesus Kristus främst i livet är allas vårt livs uppdrag. Under en livstid av tro, studier, bön och omvändelse lär vi känna och älskar honom mer och mer.
Vi lever i denna värld full av utmaningar och distraktioner. För att kunna fokusera på eviga ting, leva ett liv med tro på Jesus Kristus och uppleva ständig omvändelse under livets många årtionden krävs vårt mod och vår hängivenhet, tillsammans med hjälp från himlen.
Hitta styrka i förrättningar och förbund
En stor hjälp från himlen får vi i form av tempelförrättningar och förbund som låter oss vara ”stadigt grundade och fast rotade”1 i vårt uppdrag att komma till Frälsaren.
President Russell M. Nelson har lärt: ”Att ingå i en förbundsrelation med Gud binder oss vid honom på ett sätt som gör allt i livet lättare.” Han sa inte att livet blir lätt för att vi ingår förbund, ”men att gå i ok tillsammans med Frälsaren innebär att ni har tillgång till hans styrka och återlösande kraft”.2
Det finns kanske de som undrar varför Herren befaller sin profet att bygga och inviga så många tempel över hela jorden. I denna alltmer kaotiska värld är tryggheten och påminnelserna om våra förrättningar och förbund nödvändiga. De får oss att fortsätta framåt på det vi nu kallar förbundsstigen.
President Nelson har sagt: ”Templets förrättningar och de förbund du ingår där är nyckeln till att stärka ditt liv, ditt äktenskap, din familj och din förmåga att motstå motståndarens angrepp. Din gudsdyrkan i templet … stärker ditt beslut att hålla dig kvar på förbundsstigen.”3
Lev värdig den Helige Andens gåva
Jag har alltid älskat de här orden från aposteln Paulus som skrevs för nästan 2 000 år sedan, men som är lika otroligt sanna i dag:
”Så vet heller ingen vad som finns i Gud utom Guds Ande.
Men vi har … fått … Anden som är från Gud, för att vi ska veta vad vi fått av Gud …
Med ord som Anden lär oss …
En oandlig människa tar inte emot det som kommer från Guds Ande. Det är dårskap för henne, och hon kan inte förstå det eftersom det måste bedömas på ett andligt sätt.” (1 Korintierbrevet 2:11–14).
Andliga sanningar och vägledning från den Helige Anden kan inte helt beskrivas med ord. De är ”djupen i Gud” (v. 10), ”berett åt dem som älskar honom” (v. 9).
När vi tar emot den Helige Andens gåva vid dopet måste vi sträva efter att leva värdigt dess ständiga inflytande genom att ge akt på det vi gör, det vi säger och vilka vi umgås med. När vi gör det kommer andligt ljus med större visshet till våra själar, vilket gör att vi ”inte [bygger] på människors visdom utan på Guds kraft” (v. 5).
President Nelson har gett oss rådet att välja ”att avstå från allt som fördriver Anden”4 och ”att utföra det andliga arbete som krävs för att njuta av den Helige Andens gåva och för att höra Andens röst oftare och tydligare”.5
Håll fast vid andliga upplevelser
När Paulus berättade om sin mäktiga omvändelse på vägen till Damaskus, sa han: ”[Plötsligt strålade] ett starkt ljus från himlen” (Apostlagärningarna 22:6) – så starkt att han blev förblindad – och han hörde Herrens röst.
Intressant nog såg också de som var med Paulus ljuset men de hörde inte rösten (se Apostlagärningarna 22:9). Varför inte? Trodde de på Paulus, eller försökte de övertyga honom om att han hade inbillat sig upplevelsen?
Efter speciella andliga upplevelser finns det kanske de som undrar: ”Kände jag verkligen det?” eller ”Kanske jag bara föreställer mig det?” Men de som är visa, som Paulus, glömmer inte eller ignorerar inte andliga upplevelser. De håller fast vid dem och fortsätter tänka på dem.
Under åren som följde på den första synen utsattes profeten Joseph Smith ofta för motstånd och förföljelse, men han fortsatte modigt att vittna om att Fadern och Sonen hade visat sig för honom. ”Jag visste det,” sa Joseph, ”och jag visste att Gud visste det och jag kunde inte förneka det” (Joseph Smith – Historien 1:25).
Joseph glömde eller förnekade aldrig sina andliga upplevelser. Han höll fast vid dem hela sitt liv. I svåra tider tänkte han tillbaka på de stunderna för att försäkra sig om Guds kärlek och få styrka i det verk som Herren hade gett honom att utföra.
Vi får kanske aldrig se en himmelsk syn eller fysiskt höra Herrens röst, men andliga upplevelser kommer. Vi måste hålla fast vid dem. De stärker oss i vår strävan att komma till Kristus, och vår omvändelse fortsätter.
Välj tro
När missionärer kom till mig som missionspresident och berättade att saker och ting var jobbiga, berättade jag ofta för dem om aposteln Paulus svårigheter och vad vi kan lära oss av hans prövningar.
Paulus sa att han fem gånger fått rapp och tre gånger blivit piskad med spö. Han stenades en gång och led tre skeppsbrott (se 2 Korintierbrevet 11:24–25). Under sina resor råkade Paulus ut för ”faror på floder, faror bland rövare” och ”faror från [sina] landsmän … från hedningar”, och till och med ”falska bröder”. Han drevs ut ur städerna, fängslades och led ”möda och slit”, ”hunger och törst”, och var ”frusen och naken” (2 Korintierbrevet 11:26–27).
Få människor får så intensiva prövningar som Paulus, men alla får vi dem. Ingen är immun. Och ofta kommer prövningar när vi minst anar det. Hur höll Paulus sig fast i det ”lidande”, den ”nöd och ångest”, det ”upplopp” och ”arbete” som han utstod? (2 Korintierbrevet 6:4–5). Paulus kunde vara bedrövad men alltid glad och inget ha men äga allt (se 2 Korintierbrevet 6:10) eftersom han valde tro på Jesus Kristus.
Det är inte så svårt att välja tro på Jesus Kristus när vi är fyllda av andlig energi, men vi måste också välja tro när livet blir svårt. Vi kommer att inse att Frälsaren inte står i slutet av vår strävan och väntar på att vi ska komma till honom. Han står bredvid oss och visar vägen. Han är ju faktiskt vägen (se Johannes 14:6). President Nelson har sagt att ”Frälsaren lyfter upp oss över denna fallna världs dragningskraft genom att välsigna oss med större kärlek, ödmjukhet, generositet, vänlighet, självdisciplin, frid och ro.”6
Hans löften kommer att uppfyllas.
Jag är tacksam för min fasta övertygelse om att Jesus är Kristus. Han är vår Frälsare, vår Återlösare, vår älskade vän och vår Förespråkare. Under hela mitt liv har jag alltmer kommit att känna hans kärlek och att han verkligen lever. Jag vittnar om att det är en helig förmån att få lära känna och älska honom under jordelivet.
När vi kommer till Jesus Kristus lovar han oss förlåtelse för våra synder, ”det nya livet” (Romarbrevet 6:4) och ”ro för [våra] själar” (Matteus 11:29). I slutändan lovar han oss evigt liv med honom, hans Fader, hans hängivna lärjungar och våra rättfärdiga familjemedlemmar för evigt.
En dag ska vi falla på knä vid hans fötter. Den dagen kommer våra själar att glädjas när han uppfyller alla sina löften till dem som har kommit till honom med ”helhjärtat uppsåt” (3 Nephi 18:32), vuxit i sin kärlek till honom och sökt känna hans gudomliga närvaro under hela livet.
Det blir ett högst heligt, krönande ögonblick på vår andliga resa!