Välkommen till glädjens kyrka
Tack vare vår Frälsare Jesu Kristi återlösande liv och mission kan – och bör – vi vara de mest glädjefyllda människorna på jorden!
Jag döptes i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga på julafton 1987 – för nästan 37 år sedan. Det var verkligen en underbar dag i mitt liv och på min eviga resa, och jag är djupt tacksam för de vänner som beredde vägen och förde mig till den nya födelsens vatten.
Oavsett om du döptes i går eller för åratal sedan, oavsett om dina möten hålls i ett stort möteshus för flera församlingar eller i en hydda med halmtak, oavsett om du tar emot sakramentet till minne av Frälsaren på thai eller swahili, så vill jag säga: Välkommen till glädjens kyrka! Välkommen till glädjens kyrka!
Glädjens kyrka
Tack vare vår himmelske Faders kärleksfulla plan för vart och ett av sina barn, och tack vare vår Frälsare Jesu Kristi återlösande liv och mission, kan – och bör – vi vara de lyckligaste människorna på jorden! Även när livets stormar i en ofta orolig värld piskar oss kan vi utveckla en växande och bestående känsla av glädje och inre frid tack vare vårt hopp i Kristus och insikten om vår plats i den storartade lycksalighetsplanen.
Herrens seniorapostel, president Russell M. Nelson, har talat om glädjen som kommer av att leva ett liv med Jesus Kristus i centrum i nästan varje tal han har hållit sedan han blev president för kyrkan. Han sammanfattade det koncist: ”Glädje kommer från och tack vare honom … För sista dagars heliga är Jesus Kristus glädje!”
Vi är medlemmar i Jesu Kristi kyrka. Vi är medlemmar i glädjens kyrka! Och ingenstans borde vår glädje som ett folk vara tydligare än när vi samlas varje sabbat på sakramentsmötet för att dyrka källan till all glädje! Här samlas vi med våra församlings- och grensfamiljer för att fira Herrens nattvards sakrament, vår befrielse från synd och död, och Frälsarens mäktiga nåd! Hit kommer vi för att uppleva glädjen, tillflykten, förlåtelsen, tacksägelsen och tillhörigheten som finns genom Jesus Kristus!
Är det den här andan av kollektiv glädje i Kristus du hittar? Är det den du har med dig? Kanske tror du att det här inte gäller dig i någon större grad, eller så kanske du bara är van vid hur saker och ting alltid har gjorts. Men vi kan alla bidra, oavsett ålder eller ämbete, till att göra våra sakramentsmöten till de glädjerika, kristusfokuserade, välkomnande stunder som de kan vara, vibrerande av glädjefylld vördnad.
Glädjefylld vördnad
Glädjefylld vördnad? ”Är det något verkligt?” kanske du undrar. Ja, det är det! Vi älskar, vördar och respekterar vår Gud djupt, och vår vördnad flödar ur en själ som gläds åt Kristi överflödande kärlek, barmhärtighet och frälsning! Denna glädjefyllda vördnad för Herren bör vara kännetecknande för våra högtidliga sakramentsmöten.
Men för många innebär vördnad bara detta: att lägga armarna i kors över bröstet, böja huvudet, blunda och vara stilla – på obestämd tid! Det här kan vara ett bra sätt att undervisa energiska små barn, men låt oss inse, allteftersom vi växer och lär, att vördnad är mycket mer än så. Är det så vi skulle vara om Frälsaren var med oss? Nej, för vi ”mättas av glädje inför [hans] ansikte”!
För många av oss kräver den här förändringen i sakramentsmötena övning.
Närvaro kontra tillbedjan
Vi samlas inte på sabbaten bara för att vara med på sakramentsmötet och bocka av det på listan. Vi samlas för att tillbe Gud. Det är en väsentlig skillnad mellan dem. Att närvara innebär att vi är där. Men att tillbe är att avsiktligt prisa och dyrka vår Gud på ett sätt som förvandlar oss!
På förhöjningen och bland de församlade
Om vi samlas för att minnas Frälsaren och återlösningen som han har möjliggjort bör våra ansikten återspegla vår glädje och tacksamhet! Äldste F. Enzio Busche berättade en gång om när han var grenspresident och en liten pojke i församlingen tittade på honom på förhöjningen och högt frågade: ”Vad har mannen med den sura minen där uppe att göra?” De som sitter på förhöjningen – talare, ledare, körer – och de församlade kommunicerar till varandra detta ”välkomnande till glädjens kyrka” genom sina ansiktsuttryck!
Psalmsång
När vi sjunger, prisar vi då tillsammans vår Gud och Kung oavsett kvalitén på våra röster, eller mumlar vi bara eller sjunger inte alls? I skrifterna står det att ”de rättfärdigas sång är en bön till Gud” som hans själ gläds över. Så låt oss sjunga! Och prisa honom!
Tal och vittnesbörd
I tal och vittnesbörd fokuserar vi på vår himmelske Fader och Jesus Kristus och på frukterna av att ödmjukt leva efter deras evangelium, frukter som är ”sötare än allt som är sött”. Då njuter vi verkligen ”ända till dess vi är mättade, så att vi inte hungrar, och inte heller … törstar” och våra bördor blir lättare genom glädjen i Sonen.
Sakramentet
Mötets härliga huvudfokus är när sakramentet välsignas och tas emot, då brödet och vattnet representerar vår Herres försoningsgåva som är hela syftet med att vi samlas. Det här är ”en helig tid för andlig förnyelse” när vi återigen vittnar om att vi är villiga att ta på oss Jesu Kristi namn och ånyo ingå förbundet att alltid minnas Frälsaren och hålla hans bud.
Under vissa perioder i livet kanske vi närmar oss sakramentet med tungt hjärta och överväldigande bördor. Andra gånger kommer vi fria och otyngda av bekymmer och besvär. När vi lyssnar uppmärksamt då brödet och vattnet välsignas och tar del av dessa heliga symboler kan vi begrunda Frälsarens offer, hans kval i Getsemane, hans ångest på korset och de bedrövelser och smärtor han utstod för vår skull. Det är detta som ger lindring åt våra själar när vi kopplar samman vårt lidande med hans. Andra gånger förundras vi med tacksam vördnad över den intensiva och ljuvliga glädjen i det som Jesu storslagna gåva har möjliggjort i vårt liv och i vår evighet! Vi gläds åt det som ska komma – vår kärleksfulla återförening med vår älskade Fader och uppståndne Frälsare.
Vi kanske har blivit betingade att anta att syftet med sakramentet är att sitta på kyrkbänken och bara tänka på alla de sätt som vi strulade till det under den gångna veckan. Men låt oss vända på det. I lugnet kan vi begrunda alla de sätt varpå Herren obevekligt har välsignat oss med sin underbara kärlek den veckan! Vi kan reflektera över vad det innebär att upptäcka ”glädjen i daglig omvändelse”. Vi kan tacka för de gånger Frälsaren kom in i våra prövningar och våra triumfer och de tillfällen då vi kände hans nåd, förlåtelse och kraft ge oss styrka att övervinna våra svårigheter och bära våra bördor med tålamod och till och med glädje.
Vi tänker på de lidanden och orättvisor som vår Återlösare tillfogades för våra synder, och det ger anledning till allvarlig begrundan. Men ibland fastnar vi där – i trädgården, vid korset, inne i graven. Vi rör oss inte uppåt mot glädjen över att graven öppnades, att döden besegrades och att Kristus segrade över allt som kan hindra oss från att känna frid och återvända till vårt himmelska hem. Oavsett om vi fäller tårar av sorg eller tacksamhet under sakramentet, må vi förundras över den goda nyheten att Fadern har gett oss sin Son!
Föräldrar med barn som är små eller har särskilda behov
För föräldrar till barn som är små eller har särskilda behov finns det oftast ingen tid för lugn och stilla begrundan under sakramentet. Men stundtals under veckan kan du genom ditt exempel undervisa om den kärlek, tacksamhet och glädje du känner för och från Frälsaren i din ständiga omsorg om hans små lamm. Ingen ansträngning i denna strävan är förgäves. Gud är så medveten om dig.
Familjeråd, församlingsråd och grensråd
Hemma kan vi också stärka våra förhoppningar och förväntningar rörande vår tid i kyrkan. I familjeråd kan vi diskutera hur var och en på meningsfulla sätt kan bidra till att välkomna alla till glädjens kyrka! Vi kan planera för och förvänta oss att få en glädjefylld upplevelse i kyrkan.
Församlings- och grensråden kan visualisera och skapa en kultur av glädjefylld vördnad under sakramentstimmen, och fastställa praktiska steg och visuella signaler som är till hjälp.
Glädje
Glädje skiljer sig åt från person till person. För vissa kan det vara översvallande hälsningar vid dörren. För andra är det att i tysthet hjälpa andra att känna sig hemma genom att le och sitta hos dem med ett vänligt och öppet hjärta. För dem som känner sig utanför eller marginaliserade är värmen i detta välkomnande avgörande. Det bästa är att fråga oss hur Frälsaren vill att vår sakramentstimme ska vara. Hur vill han att vi ska få alla hans barn att känna sig välkomna, omhändertagna, närda och älskade? Hur vill han att vi ska känna när vi kommer för att förnyas genom att minnas och tillbe honom?
Avslutning
I början av min resa i tro var glädjen i Jesus Kristus min första stora upptäckt, och den förändrade min värld. Om du ännu inte har upptäckt den glädjen, sök då efter den. Det här är en inbjudan att ta emot Frälsarens gåva av frid, ljus och glädje – att njuta av den, förundras över den och glädjas åt den, varje sabbat.
Ammon i Mormons bok uttrycker känslorna i mitt hjärta när han säger:
”Har vi nu inte skäl att fröjda oss? Jo, jag säger er: Det har aldrig sedan världens begynnelse funnits [ett folk] som har haft så stor anledning att fröjda sig som vi. Ja, min glädje hänför mig så att jag till och med skryter över min Gud, för han har all makt, all visdom och all insikt. Han förstår allting och han är en barmhärtig varelse, ja, till frälsning för dem som omvänder sig och tror på hans namn.
Om nu detta är att skryta, ja, då vill jag skryta. För detta är mitt liv och mitt ljus, min glädje … och min stora tacksägelse.”
Välkommen till glädjens kyrka! I Jesu Kristi namn, amen.