Berätta för mig
Bikupsflickorna i Iowa Citys första församling var för unga för att delta i ungdomarnas handkärrevandring, men de hade bestämt sig för att delta i firandet av handkärrepionjärerna. På rekommendation från en av sina ledare samtyckte de unga kvinnorna till att vara historieberättare vid handkärrefestivalen.
Flickorna bestämde sig för att använda denna erfarenhet som ett projekt i Personlig tillväxt. Varje flicka sydde sin egen bahytt som en del av en autentisk pionjärkostym till festivalen. De övade i timmar på att memorera den berättelse som de hade valt —berättelsen om Fanny Fry, som färdades tillsammans med George Rowleys handkärrekompani 1859.
Fanny separerades från sin familj och utstod stora svårigheter när hon gick över prärien. En dag svimmade hon och blev överkörd av sin egen handkärra. Eftersom systrarna i kompaniet trodde att hon var död började de förbereda hennes begravning. Bikupsflickorna älskar att berätta hur överraskade dessa goda systrar blev då Fanny öppnade sina ögon. Trots sina skador kämpade Fanny vidare och förenades senare med sin syster.
”Jag älskar att tänka på hur modigt det var av Fanny att lämna sin familj och att överleva”, säger Summer Burch. ”Hon var tuff.”
”Jag beundrar henne eftersom hon aldrig var negativ, även när saker och ting gick på tok”, säger Allison Engle.
På festivalens morgon visade Summer och Allison, tillsammans med de andra bikupsflickorna Miranda Decker, Kendra Dawson, Lyssa Abel och Jenna Abel prov på de egenskaper som de beundrar hos Fanny Fry. Dagen var blåsig, regnig och kall. Men de trotsade kylan med villiga hjärtan och glada anleten. Varje flicka stod på sin postering, klädd i full pionjärdräkt, beredd att återge Fannys berättelse för alla och envar som ville lyssna.