Tre sätt att bygga ett heligt hem
Vardagliga aktiviteter i vårt hem skänker möjligheter att utöva kärlek, tjänande och lydnad och att samarbeta.
Att ta hand om sina hem var för pionjärerna ett tungt arbete under kärva yttre omständigheter. Beakta berättelsen om Ann Howell Burt. Hon emigrerade från Wales, gifte sig och bodde i en jordkula i norra Utah under sommaren 1863. Som ung mor var hon tvungen att arbeta hårt för att hålla ordning och se till familjens behov. Hon skrev i sin dagbok:
”För några dagar sedan dödade jag en skallerorm med en brödkavel då ormen kom krälande nerför trappan. Jag höll just på att laga kvällsmat och babyn var på golvet eller snarare på marken … Jag blev hemskt rädd. …
För några dagar sedan, medan jag höll flugor borta från babyns ansikte medan han sov … upptäckte jag … att en stor tarantel kröp mot barnet. Jag tog tag i kvasten, körde upp änden mot spindeln och när den hade satt sig på den … kastade jag den snabbt i elden.”1
Även om inte många av oss behöver oroa oss för tarantlar och ormar som invaderar våra hem så har ännu farligare inflytanden som hotar oss. Våra spindlar och ormar är av moraliskt slag och mycket bedrägliga. De utgörs av abort, förakt för hushållsarbete, svårigheter att ha gemensamma familjemåltider, mödrars och fäders förändrade roller och äktenskapets upplösning genom skilsmässa, samboende och äktenskap mellan personer av samma kön. Det vore trevligt om vi kunde slå tillbaka dessa inkräktare med hushållsredskap, men vi har förlorat många av våra kavlar och kvastar.
Familjelivets förfall
Idag är det normalt att höra unga kvinnor beskriva sina målsättningar inför framtiden i form av spännande karriärplaner. Dessa unga kvinnor vill troligen också bli hustrur och mödrar, men idag verkar det mer lämpligt att först tillkännage målsättningar inom karriären. Även om vi sätter värde på dessa möjligheter för kvinnor, har moderskap och hemkunskap nästan helt försvunnit från vårt moderna samhälle som naturliga och uppskattade inriktningar för kvinnor.
Istället tycks budskapet vara att om mödrar har tillgång till moderna bekvämligheter som kan ta hand om deras hem och familj, så bör de känna sig fria att förverkliga sig själva. Hemmet anses ofta felaktigt som en plats som kvinnor behöver bryta sig loss ifrån. En del ideologier vill till och med få kvinnor att tro att plikter i hemmet begränsar deras fulla potential, och kvinnor och män frestas att ringakta de viktiga, vardagliga aspekterna av hemlivet — och sålunda går våra kavlar och kvastar förlorade.
Även om moderna bekvämligheter har befriat oss från en del av arbetet med att ta hand om ett hem, har de lett till en försämring av familjelivet. Vi frestas att ringakta värdet av vardagliga aktiviteter i hemmet, som att ha gemensamma måltider, och i processen går vi miste om viktiga möjligheter för enskild tillväxt och tillväxt i familjen. Författaren Cheryl Mendelson förklarar: ”När människor mer och mer vänder sig till utomstående institutioner för att få sina [vardagliga] behov tillgodosedda … minskar [våra] färdigheter och förväntningar, vilket leder till att hemmen får sämre möjligheter att tillgodose våra behov.”2
På en generalkonferens varnade president Spencer W Kimball (1895–1985): ”Många av de band som tidigare förstärkt och bevarat familjen är i dag upplösta. Den tid ska komma då endast de som har en djup och aktiv tro på familjen är i stånd att bevara sin familj bland den tilltagande ondskan runt omkring oss.”3
Skydda vårt hem och vår familj
Hur kan vi framgångsrikt försvara vårt hem mot denna ”tilltagande ondska” och gå fram emot våra eviga målsättningar?
För det första behöver vi återupptäcka och bevara hemmets heliga natur och dess avsikt. I kyrkans Bible Dictionary står det: ”Endast hemmet kan jämföras med templet i helighet.”4 Om vårt hem kan jämföras med templet, vad är det då med hemmet som gör det heligt? En ordbok definierar helig som ”tillhörande eller invigd till Gud, förtjänt av vördnad, avskild till eller invigd till en viss person, ett visst objekt eller syfte, [något] som inte får kränkas eller ringaktas, lämpligt skyddad mot till exempel våld eller intrång.”5
Tillämpa denna definition av helig på vardagliga aktiviteter i ditt hem som måltider, musik, rekreation, tvätt och skötsel av hem och trädgård. Vardagliga aktiviteter kan ha ett högre syfte och får inte ringaktas. De ger oss möjligheter att utvecklas och utöva karaktärsdanande dygder och sedligt uppförande. Genom att utföra dessa alldagliga aktiviteter kan vi lära oss mer om moraliska sanningar och praktisera ärlighet, tålamod, kärlek och broderlig omtanke. Alldagligt arbete och rekreation i hemmet erbjuder rikligt med tillfällen för barn och vuxna att fatta beslut och inhämta lärdom av dem. Ett barn, en make eller till och med en rumskamrat kan till exempel välja att bidra till hemmet genom att se vad som behöver göras och göra det med glädje. Alternativet är att han eller hon väntar på att bli ombedd och därefter beklagar sig över olägenheten.
Vardagliga händelser i vårt hem kan verka så enkla att vi förbiser deras betydelse — liksom Israels barn när de hemsöktes av ormar. För att bli botade behövde de bara titta på en kopparorm på en påle (se 4 Mos 21:8–9), men eftersom det var så enkelt var det många som inte gjorde det. ”Emedan detta medel var så enkelt, eller så lätt, var det många, som omkommo.” (1 Nephi 17:41) Vardagliga aktiviteter i vårt hem kan tyckas enkla, men just på grund av att de är enkla, vanligt förekommande och upprepas erbjuder de viktiga tillfällen till uppbyggnad av enskilda och familjer.
För det andra behöver vi dagligen samlas vid matbordet. Idag tycker många det är lättare att själva ta sig en matbit i köket, äta i bilen, eller bege sig till närmaste restaurang för ett snabbt mål mat istället för att förbereda en måltid och sitta ner tillsammans som familj.
Vad går vi miste om? Familjemåltider har ett flertal gynnsamma effekter. Forskning visar att familjemåltider hjälper barn att få ett bättre näringsintag,6 färre psykologiska problem och minskar risken för självdestruktivt beteende.7 Familjemåltider i en positiv miljö spelar också en viktig roll i att förhindra ohälsosamma viktkontrollerande vanor.8
De enkla handlingarna att förbereda en måltid och njuta av den tillsammans hjälper familjemedlemmarna att hålla sig nära varandra. Måltiden behöver inte vara minutiöst utarbetad för att skapa tid till samvaro och få en känsla för hur dagen har varit för varje person. Yttre störande element kan tas itu med så att betoningen ligger på att dela ut mat, samtala och umgås. Barnen lär sig att äta familjens mat istället för att göra individuella beställningar som på en restaurang. Den reguljära familjemåltiden ger barnen en känsla av trygghet eftersom de vet vad de kan förvänta sig i slutet av varje dag. Det är också en tidpunkt för att uttrycka tacksamhet till Gud i bön för måltiden och andra välsignelser. Men det viktigaste är att rutinen med familjemåltider kan främja avslappnade diskussioner om evangeliet.
För det tredje behöver vi inse att familjeaktiviteter har timliga och andliga effekter. Gud har endast gett oss andliga befallningar, inga timliga. (Se L&F 29:35.) Timlig innebär tillfällig, att något bara varar en tid. Hans befallningar är eviga. Vi kan tillämpa detta på vårt hem genom att inse att våra handlingar på jorden för med sig eviga konsekvenser. Våra handlingar formar den person vi blir nu och i livet härefter. Makar ska till exempel ”älska och vårda sig om varandra och sina barn”,9 de främjar utvecklandet av egenskaper som gör det möjligt för dem och deras barn att framåtskrida i evigheten.
Vi får livsbefrämjande undervisning i hemmet som bygger upp en stark karaktär. Familjeforskaren Enola Aird påminner oss om att vi i hemmet lär oss att arbeta och hur vi ska styra oss själva, vi lär oss att uppföra oss och vara dygdiga, vi lär oss hur vi ska bli oberoende — eller inte.10 ”Utan föräldrars humanistiska arbete kan barn bli ganska smarta, välutbildade och framgångsrika, men så själviska, självcentrerade och hänsynslösa att de praktiskt taget är ociviliserade — oförmögna att leva i en känsla av gemenskap med andra.”11
Om vi inser värdet av vardagligt liv så kan vi inse att även det minsta barn kan känna sig värdefull genom någonting så alldagligt som att vika tvätt. Små barn kan sortera strumpor, sortera färger, vika handdukar och få beröm för sina prestationer. Allteftersom uppgifternas svårighets-grad ökar under årens lopp får barnen större tillit till sin förmåga att välja och göra sådant som är värdefullt.
Lysa upp vårt hem
Familjeansvar ger möjligheter att praktisera hur man förvärvar ljus och sanning genom lydnad. Jesus Kristus är världens ljus. När vi följer honom och håller hans bud vandrar vi i hans ljus. Ju bättre efterföljare vi är desto mer ljus och sanning får vi. Vi kan vara en förebild i fråga om lydnad för våra barn genom att utföra våra ansvarsuppgifter. Genom att till exempel lära sig att regelbundet utföra vardagssysslor kan föräldrar och barn lära sig lydnad och noggrannhet i det lilla, i det som inte får så allvarliga följder. Då är de bättre förberedda att hålla buden och ingå heliga förbund.
Bland de viktiga grundläggande instruktioner som gavs när kyrkan organiserades var att man skulle ”fullgöra alla familjeplikter”. (L&F 20:47; 51) Tre år senare tillrättavisades några av de ledande bröderna i kyrkan för att ha försummat sina familjeplikter. (Se L&F 93:41–50.) Idag påminns vi på nytt om våra heliga familjeplikter i tillkännagivandet om familjen.
Vi betraktar ofta familjeplikter som familjebön, hemafton och läsning i skrifterna, men vi bör också komma ihåg att aktiviteter som att ordna med mat och ta hand om kläder hjälper oss att utöva kärlek, tjänande, lydnad och samförstånd. Dessa enkla, vardagliga rutiner har stor makt i vårt liv.
Kan vi närma oss Herren i vardagen — genom familjemåltider och sund rekreation? Absolut. Hur mycket ljus vill vi ha? Herren lovade: ”Den som mottager ljus och förbliver i Gud får mera ljus” (L&F 50:24), och ”åt de trofasta skall [jag] giva rad efter rad, bud efter bud, och med detta vill jag försöka och pröva eder.” (L&F 98:12)
Visa trofasthet i det lilla och det som är större ska tillfalla er. Tillfällen att lära och praktisera i hemmet är heliga, det är tillfällen att tillväxa andligen och närma sig Frälsaren. Denna tillväxtprocess är en livslång strävan och vår hemmiljö ger oss upprepade, ständiga möjligheter att öva på att bli gudalika personer och familjer.
Från ett tal under en brasafton den 5 april 2005 vid Brigham Young-universitetet.