Denna, den största av alla tidsutdelningar
Jag vill tala till er om den rädsla som råder i världen i dag och om några av de utmaningar vi möter. Sedan den 11 september 2001 har vi blivit mer skrämda och oroade av internationella händelser och den nästan allomfattande nya användningen av ordet terror. Jag vet att många av er har undrat i ert hjärta vad allt detta innebär i förhållande till världens undergång och ert liv i samband med detta. Många har frågat: ”Är detta tiden för Frälsarens andra ankomst och allt det som profeterna sagt ska hända i samband med den händelsen?”
Faktum är att inte långt efter den 11 september frågade en missionär mig i all uppriktighet och fylld av tro: ”Äldste Holland, är det här de sista dagarna?” Jag såg uppriktigheten i hans ansikte och något av rädsla i hans ögon. Jag sade: ”Ja, äldste, vi är i de sista dagarna, men det är egentligen ingen nyhet. Frälsarens utlovade andra ankomst började med profeten Joseph Smiths första syn 1820. Vi kan vara säkra på att vi lever i de sista dagarna — i många, många år.” Jag skakade vänligt hand med honom och lät honom gå. Han log, såg lite lugnare ut efter att ha satt allt detta i sitt rätta sammanhang och höll sitt huvud lite högre när han gick.
Jag vill genast säga att jag vet vad den unge mannen egentligen frågade. Vad han egentligen menade var: ”Kommer jag att hinna slutföra min mission? Är det någon idé att jag skaffar mig en utbildning? Kan jag hoppas på att hinna gifta mig? Har jag en framtid? Kommer jag att kunna vara lycklig?” Och jag säger samma sak till er som jag sade till honom: ”Ja, absolut — på alla frågorna.”
Vad gäller den faktiska tiden för Kristi segerrika offentliga ankomst och dess omskakande händelser, så vet jag inte när det kommer att ske. Ingen vet. Frälsaren sade att inte ens himlens änglar vet det. (Se Matteus 24:36.)
Vi bör vara uppmärksamma på tecknen och leva så trofast vi någonsin kan, och vi bör dela med oss av evangeliet till alla, så att välsignelserna och skydden kan vara tillgängliga för alla. Men vi får inte paralyseras bara för att vi en dag kommer att få uppleva denna händelse och andra händelser i samband med den. Vi får inte sluta leva vårt liv. Faktum är att vi borde leva mer fullständigt än någonsin tidigare. Vi lever trots allt i tidernas fullhets utdelning.
Ha tro, var inte rädda
Jag har bara två saker att säga till er som oroar er för framtiden. Jag säger det med kärlek och från hjärtat.
För det första får vi aldrig låta rädsla och rädslans fader (Satan själv) avleda oss från vår tro och från att leva trofast. Varje person i varje tidsålder har behövt vandra i tro mot det som alltid har inneburit en grad av osäkerhet. Det ingår i planen. Var bara trofasta. Gud har kontrollen. Han vet vad ni heter och han vet vad ni behöver.
Tro på Herren Jesus Kristus — det är evangeliets första princip. Vi måste fortsätta framåt. Gud förväntar sig att ni har tillräckligt med tro och beslutsamhet och tillräcklig tillit till Honom, för att fortsätta gå, leva och glädja er. Han förväntar sig att ni inte bara ska uthärda framtiden, han förväntar sig att ni omfamnar och formar framtiden — att ni älskar den och gläder er åt den och fröjdar er över era möjligheter.
Gud väntar ivrigt på möjligheten att besvara era böner och uppfylla era drömmar, liksom han alltid har gjort. Men han kan inte göra det om ni inte ber och han kan det inte om ni inte drömmer. Kort sagt kan han inte göra det om ni inte tror.
Två skriftställen som skänker tröst
Här är två skriftställen, båda riktade till dem som lever under svåra tider.
Det första kommer från kapitel 101 i Läran och förbunden. Denna uppenbarelse kom när de heliga som samlats i Missouri utsattes för fruktansvärd förföljelse. Jag antar att det, när det var som värst, var den svåraste och farligaste — mest ”terrorfyllda” tiden om jag får kalla den så — som kyrkan dittills hade upplevt.
Ändå sade Herren till sitt folk under denna skrämmande tid:
”Därför vare edra hjärtan vid gott mod för Sions skull, ty allt kött är i mina händer. Varen lugna och veten att jag är Gud.
Sion skall inte flyttas från sitt rum, oaktat dess barn äro skingrade.
De som äro kvar och som äro renhjärtade skola återvända och komma till sina arvedelar — de och deras barn — sjungande sånger av evig glädje för att uppbygga Sions öde platser;
och allt detta på det profetiorna må uppfyllas.” (L&F 101:16–19)
Så låt era hjärtan vara vid gott mod för Sions skull. Och kom ihåg den mest grundläggande definitionen vi har fått av Sion: det är ”de renhjärtade”. (L&F 97:21) Om ni är villiga att hålla ert hjärta rent kommer ni och era barn och barnbarn att sjunga sånger av evig glädje medan ni bygger upp Sion — och ni kommer inte att flyttas från ert rum.
Det andra skriftstället jag vill citera är de ord som Frälsaren sade till sina lärjungar strax innan korsfästelsen, i en tid när de ställdes inför rädsla, förvirring och förföljelse. I sitt sista gemensamma råd till dem i jordelivet sade han: ”Detta har jag talat till er, för att ni skall ha frid i mig. I världen får ni lida, men var vid gott mod. Jag har övervunnit världen.” (Joh 16:33)
Så, i en värld av prövningar , låt oss komma ihåg vår tro. Låt oss minnas de andra löftena och profetiorna som getts, alla dem som uppmuntrar oss, och låt oss leva livet mer till fullo, på ett djärvare och modigare sätt än någonsin tidigare.
Kristus har övervunnit världen och stakat ut en rak väg för oss. Han har sagt till oss i vår tid: ”Omgjorden edra länder och varen redo. Se, riket är edert, och fienden skall icke få överhanden.” (L&F 38:9)
Tre profetiska citat
Detta leder vidare till det andra jag vill säga om den tid vi lever i. Vi står på jordelivets scen under den största evangelieutdelningen som mänskligheten någonsin fått och vi behöver göra det bästa vi kan av det.
Följande är ett av mina favoritcitat från profeten Joseph Smith (1805–1844): ”Uppbyggandet av Sion är ett ämne som intresserat Guds folk i alla tider. Det är ett ämne som profeter, präster och kungar har uppehållit sig vid med särskilt intresse. De har med glädjefull förväntan sett fram emot den dag i vilken vi nu lever, och eldade av himmelsk och fröjdefull förväntan har de sjungit och skrivit och profeterat om denna vår dag …Vi är det gynnade folk som Gud har [utvalt] till att frambringa de sista dagarnas härlighet.”1
Lägg märke till denna liknande försäkran från president Wilford Woodruff (1807–1898): ”Den Allsmäktige har hand om sitt folk. Vi kommer att få alla de uppenbarelser vi behöver om vi endast vill göra vår plikt och lyda Guds bud … Medan jag … lever vill jag göra min plikt. Jag vill att de heliga ska göra sin plikt … Deras ansvar är stort och mäktigt. Guds ögon och alla heliga profeter iakttar oss. Detta är den stora utdelning som det har talats om ända sedan världen blev till. Vi har samlats tillsammans … genom Guds kraft och bud. Vi utför Guds verk … Må vi utföra vår mission.”2
Till sist, den här gången från president Gordon B Hinckley, vår nutida profet som leder oss genom vår tidsålders svåra tid: ”Vi i denna generation är kulmen av allt som varit tidigare. Det är inte tillräckligt att bara vara känd som medlem i denna kyrka. Vi har ett allvarligt ansvar. Låt oss inse det och ta itu med det.
Vi måste leva som Kristi sanna efterföljare, med kristlig kärlek mot alla, återgälda ont med gott, undervisa om Herrens väg genom vårt exempel och fullborda det omfattande arbete han givit oss.
Må vi leva värdiga den strålande gåva av ljus och kunskap och evig sanning som har kommit till oss genom det förflutnas alla svårigheter. Av någon anledning, bland alla som har vandrat på jorden, valdes vi ut för denna unika och anmärkningsvärda tid. Var tacksamma, och framför allt trofasta.”3
Under en representativ tids-period lade inte våra profeter fokus på de terrorfyllda tider de levde i eller på de hotfulla delarna av de sista dagarna som vi lever i. De talade istället om möjligheterna och välsignelserna, och framför allt ansvaret att ta tillvara de privilegier vi fått i denna den största av alla tidsutdelningar. Jag älskar delen av citatet från profeten Joseph Smith där han säger att tidigare profeter, präster och kungar ”med glädjefull förväntan [har] sett fram emot den dag i vilken vi nu lever, och … sjungit och skrivit och profeterat om denna vår dag”. Vad var de så glada över? Jag försäkrar er att de inte var fokuserade på terror eller tragedier. President Woodruffs ord löd: ”Guds ögon och alla heliga profeter iakttar oss. Detta är den stora utdelning som det har talats om ända sedan världen blev till.” Låt mig upprepa president Hinckleys ord: ”Genom det förflutnas alla svårigheter valdes vi av någon anledning ut för denna unika och anmärkningsvärda tid bland alla som har vandrat på jorden. Var tacksamma, och framför allt, var trofasta.”
Jag vet inte hur detta får er att känna er, men för mig försvinner plötsligt all min onödiga oro inför den tid vi lever i, och jag ödmjukas och hänförs andligen, motiverad av de möjligheter vi har fått. Gud vakar över sin värld, sin kyrka, sina ledare och han vakar definitivt över er. Låt oss bara se till att vi är de ”renhjärtade” och att vi är trofasta. Då väntar er stora välsignelser. Då kommer era barn och barnbarn verkligen att vara lyckligt lottade.
Tänk på den hjälp vi har fått med att sprida evangeliets ljus till en förmörkad värld. Vi har omkring 53 000 missionärer — utan tvekan långt fler idag än under någon annan tidsålder. Och det antalet upprepas vartannat år av dem som ersätter föregångarna! Men vi behöver ännu fler.
För mer än 2000 år sedan fanns det ett enda tempel i Gamla världen och två eller tre tempel i Mormons boks historia, men idag lever vi i en tid där tempel skjuter upp så snabbt att vi knappt kan hålla räkningen på dem!
Lägg därtill underverket med datorer som hjälper oss att nedteckna vår släkthistoria och systematiskt utföra frälsande förrättningar för våra döda. Lägg därtill moderna fortskaffningsmedel som gör det möjligt för generalauktoriteterna att resa jorden runt och personligen vittna om Herren för alla heliga i alla länder. Och tänk på att dit vi inte kan komma kan vi idag ”sända”, som skrifterna säger. (Se L&F 84:62.)
Och tänk på all utbildning, vetenskap, teknologi, kommunikation, transport, medicin, näringslära och uppenbarelse som omger oss. Vi börjar då förstå vad ängeln Moroni menade när han upprepade gånger citerade Gamla testamentets profet Joel och sade till pojkprofeten Joseph Smith att Gud i de sista dagarna skulle utgjuta sin Ande över ”allt kött” och att hela mänskligheten skulle välsignas med ljus inom alla kunskapsområden som en del av Jesu Kristi evangeliums återställelse. (Joel 2:28; kursivering tillagd; se också JS skrifter 2:41.)
När vi tänker på alla dessa välsignelser som vi har fått i vår tidsutdelning stannar vi upp för att säga till vår Fader i himlen: ”O store Gud.”4
En bröllopsfest
Låt mig lägga till något till detta sätt att se på vår tidsutdelning. Eftersom vi lever i den sista och största av alla tidsutdelningar, eftersom allt slutligen kommer att kulminera och uppfyllas i vår tid, är det därför ett särskilt, mycket specifikt ansvar som vilar på oss i kyrkan idag som inte har vilat på kyrkans medlemmar på riktigt samma sätt under någon tid tidigare. Vi har ansvaret att förbereda Guds Lamms kyrka för att ta emot Guds Lamm — när han kommer personligen, i triumfartad härlighet, för att ta på sig sin tusenåriga roll som herrarnas Herre och konungarnas Konung.
Vi har ansvaret som kyrka och som enskilda medlemmar i denna kyrka, att leva värdigt så att Kristus kan komma till oss, att leva värdigt så att han kan hälsa oss välkomna, och så att han kan acceptera och ta emot oss och ta oss till sig. Det liv vi uppvisar för Honom under den heliga stunden måste vara värdigt Honom!
Som skrifterna uttrycker det är det vi, av alla som har levt, som har fått ansvaret att förbereda bruden (kyrkan) för brudgummen (Frälsaren) och som måste vara värdiga en inbjudan till bröllopsfesten. (Se Matteus 22:2–14; 25:1–12; L&F 88:92, 96.)
Så när jag bortser från min rädsla inför framtiden så fylls jag av en överväldigande känsla av ansvar att förbereda mig (och, i den utsträckning jag kan, hjälpa kyrkans medlemmar att förbereda sig) för denna sedan länge profeterade dag, för den dagen när vi kommer att presentera kyrkan för Honom vars kyrka det är.
Jag vet inte när den dagen kommer. Jag vet inte vilka som kommer att vara närvarande för att uppleva den. Men detta vet jag: När Kristus kommer så måste medlemmarna i hans kyrka se ut och handla som medlemmar i hans kyrka bör se ut och handla, om vi ska vara antagliga för honom. Vi måste utföra hans verk och vi måste leva efter hans undervisning. Han måste genast och med lätthet kunna se att vi verkligen är hans lärjungar.
Säkerligen är det därför som president Hinckley sade: ”Det är inte tillräckligt [för oss, för er eller för mig, idag, i vår tid] att bara vara känd som medlem i denna kyrka … Vi måste leva som Kristi sanna efterföljare.” Detta är de sista dagarna och ni och jag måste vara de bästa sista dagars heliga vi kan vara.
Var förtröstansfulla
Finns det en lycklig framtid för er och era efterkommande i dessa sista dagar? Ja, absolut! Kommer det att vara svåra tider när de sista dagarnas dystra varningar och profetior uppfylls? Naturligtvis. Kommer de som bygger på Kristi klippa att kunna stå emot stormen, haglet och de mäktiga pilarna i virvelvinden? Det vet ni att de kommer att göra. Ni har fått veta det från en säker källa. Ni har hans ord på det! ”Den klippa, varpå I ären byggda, är en säker grundval på vilken människorna, om de bygga därpå, icke kunna misslyckas.” (Helaman 5:12)
Jag ger er min kärlek och mitt vittnesbörd om att Gud inte bara lever, utan att han också älskar oss. Han älskar dig. Allt han gör är för vårt bästa och för att skydda oss. Det finns ondska och sorg i världen, men hos honom finns ingen ondska eller fara. Han är vår Fader — en fullkomlig far — och han kommer att skydda oss från stormen.
Jag vittnar inte endast om att Jesus är Kristus, Guds helige och enfödde Son, utan också om att han lever, att han älskar oss och att vi, genom styrkan och förtjänsten i hans försoningsoffer, också kan leva för evigt.
Detta är Guds kyrka och rike på jorden. Sanningen är återställd. Lev med tillförsikt, optimism, tro och hängivenhet. Möt livets svårigheter med allvar, men inte med rädsla eller missmod. Känn de heligas glädje i de sista dagarna — aldrig förlamande oro eller destruktiv hopplöshet.
”Frukta därför icke, du lilla hjord … Vänden alla edra tankar till [Kristus], tvivlen icke, frukten icke.” (L&F 6:34, 36)
”I … haven ännu icke förstått, huru stora välsignelser Fadern håller … i beredskap åt eder … Varen … vid gott mod … Eder tillhör riket och dess välsignelser äro edra. Evighetens skatter äro ock edra.” (L&F 78:17–18)
Jag ger er min välsignelse, min kärlek och ett apostoliskt vittnesbörd om sanningen i dessa ting.
Från Kyrkans utbildningsverksamhets brasafton den 12 september 2004.