Ungdomar
För evigt länkad till min familj
Författaren bor i Utah, USA.
När jag adopterades som treåring ställde min biologiska mor som villkor att mina föräldrar gick med på att låta mina förrättningar i kyrkan utföras först när jag hade fyllt 12. Hon ansåg att jag behövde vara gammal nog att göra de valen själv, men det var verkligen svårt att vänta.
Ja, det var svårt att se många av mina vänner döpas när de fyllde åtta, men det som var ännu svårare var att veta att jag inte fick beseglas till mina adoptivföräldrar och fem äldre syskon förrän jag fyllde 12. Jag var rädd för att något skulle hända mig så att jag inte skulle kunna beseglas till dem.
När min tolvårsdag närmade sig började vi planera för mitt dop och beseglingen till min familj. Mina föräldrar lät mig välja vilket tempel vi skulle beseglas i. Jag hade alltid tyckt att San Diego-templet i Kalifornien var det vackraste, så hela familjen gick med på att köra till Kalifornien för beseglingen.
Jag längtade efter att bli en evig familj med mina föräldrar och syskon. Under beseglingen kände jag Anden så starkt att det är svårt att beskriva. Nu när jag äntligen är beseglad till min familj har min oro ersatts av tröst och frid, för nu vet jag att jag är länkad till dem för evigt.