Vi talar om Kristus
Det är inte för sent för en andra chans
Författaren bor i Virginia, USA.
Pappan till en av mina elever som hade det jobbigt, sa till sin dotter: ”Det är inte för sent för dig att lyckas.” Herren säger samma sak till oss.
Illustration Kelley McMorris
Sandra var elev i min kurs i avancerad engelska. Flera veckor gick och hon hade ännu inte gjort några av sina läxor eller projekt. Hon satt bara och dagdrömde vid sin bänk. Hon hittade på ursäkter för varför hon inte hade gjort sina uppgifter och hon visade varken den inställning eller arbetade på det sätt som krävs för att lyckas med en så svår kurs.
Hennes skolkurator och jag bestämde oss för att ha ett möte med Sandra, hennes pappa och några av hennes andra lärare för att avgöra vilken inriktning hon skulle ta: Skulle hon hoppa av de avancerade kurserna och ta standardkurserna i stället? Den outtalade frågan som tyngde oss alla var: Kunde vi hitta ett sätt att hjälpa Sandra lyckas?
Eftersom jag tänkte att Sandra hade fått så många chanser att lyckas men i stället hade valt att misslyckas, kom jag till mötet mycket tung till sinnes. Jag hoppades i hemlighet att hon skulle bestämma sig för att hoppa av min kurs så att jag inte behövde oroa mig för henne längre. Jag kände att jag hade gjort allt jag kunde och att det redan var för sent.
Under mötet visade Sandras kroppsspråk att också hon tvivlade på sin förmåga att lyckas. Hon stirrade ner på bordet när jag berättade om hennes misslyckanden i engelskakursen. När historieläraren sa att Sandra misslyckades med hans kurs också, hasade hon ännu längre ner på stolen och jag kunde se tårar rinna nerför hennes ansikte.
Jag uppbådade lite medkänsla och förklarade för henne och hennes pappa att om Sandra ville lyckas med de här svåra kurserna så behövde hon ändra på beteendet som hade dragit henne så djupt ner i det här hålet, och det skulle inte bli lätt.
Ett budskap från hennes pappa
Skolkuratorn vände sig sedan till Sandras pappa, en man med bristfällig utbildning som verkade känna sig obekväm i skolmiljön. Skolkuratorn frågade honom om han hade några frågor till lärarna. Han sa att han inte hade det och tackade oss för vad vi hade gjort för Sandra. Men sedan sa han att han hade något att säga till sin dotter.
Jag stelnade till. Jag hade varit med på föräldramöten där föräldrarna hade tillrättavisat sina barn framför ögonen på lärare och kuratorer, och skällt på dem för att de var lata, ouppmärksamma och omotiverade. Jag väntade mig at få höra det igen.
Det jag hörde i stället förvånade mig. Sandras ödmjuka pappa vände sig mot sin tårögda 16-åriga dotter som kände sig nedtyngd av skam och ånger och sa till henne: ”Det är inte för sent. Det är inte för sent för dig att lyckas. Det är verkligen inte för sent.”
Jag lämnade mötet tacksam för hans kärleksfulla reaktion, men jag var bekymrad över att han inte hade någon aning om vad som skulle krävas av hans dotter för att hon skulle lyckas i det här läget. Det verkade omöjligt. Jag fick veta senare att hon hade bestämt sig för att hoppa av historiekursen men inte min engelskakurs.
Senare den dagen när jag knäböjde i bön och begrundade mina egna tillkortakommanden och bad min himmelske Fader om förlåtelse, insåg jag hur mycket Sandras pappa kunde lära mig. Osäkerhet och känslor av otillräcklighet hade ibland fått mig att undra om jag var värdig eller förtjänade en andra chans. I de situationerna valde Herren, liksom Sandras far, att inte läxa upp mig utan i stället uppmuntra mig: ”Det är inte för sent, min dotter. Det är inte för sent.”
Evangeliets budskap
Hur ofta har vi inte trott på motståndarens budskap att vi är utom hopp? Men profeterna säger annorlunda. Jesaja förkunnar: ”Den ogudaktige må … vända om till Herren, så skall han förbarma sig över honom, och till vår Gud, ty han skall ge mycken förlåtelse” (Jes. 55:7). Mormon vittnade också: ”Så ofta de omvände sig och med ärligt uppsåt sökte få förlåtelse blev de förlåtna” (Moro. 6:8). Glädjen i evangeliet är att det aldrig är för sent. För lika ofta som vi söker förlåtelse, lika ofta gör Herrens återlösning att vi kan börja om.
Sandra, som var motiverad att börja om, gjorde långsamma men betydande förändringar. Förändringen var inte lätt. Det krävdes dagliga ansträngningar för henne att övervinna sina dåliga vanor, men hon skördade belöningarna för sina ansträngningar när betygen gradvis förbättrades.
Ur evangeliets perspektiv baseras inte vårt slutliga betyg på hur länge vi vacklar eller hur djupt vi har grävt ner oss i ett hål. I stället bedömer Herren våra liv med utgångspunkt i vilken riktning vi går, hur vi har omvänt oss och hur mycket vi har litat till Herrens försoning.
Med min begränsade fattningsförmåga hade jag tvivlat på Sandras förmåga att övervinna misstagen i det förflutna. Vår fullkomlige Fader, däremot, förlorar aldrig hoppet om sina barns förmåga att uppnå frälsning genom att bli fullkomnade i Kristus. Det har ingen betydelse hur långt bort vi har kommit – han söker alltid efter de enskilda fåren. Herren bönfaller oss att inte längre vandra som främlingar i synd utan i stället hoppfullt söka honom och glädjas åt välsignelserna i hans oändliga försoning. Det är sannerligen aldrig för sent.