Måsarna är på väg

Gunnel Hedberg i Örebro församling är närmast en legend. Hon har en sprudlande kreativitet och en stor del av hennes livsgärning har kretsat kring att skriva musikaler och att tillgängliggöra kyrkans svenska historia.Gunnels mål är alltid att vidröra med Anden och att hjälpa individer att tillväxa. Gunnel är idag 84 år. Läs här om hur hennes löfte att inte sätta upp någon ytterligare musikal fick sättas åt sidan.

Gunnel berättar själv:

Löftet att inte sätta upp en ny musikal var allvarligt menat och jag koncentrerade mig helt på uppgiften att arrangera sångnummer för söndagskören som jag ledde i kyrkan. Men så inträffade två saker. I mars 2020 fick min make Arne en hjärtinfarkt och hans aorta var på väg att brista. Det blev operation med oro för framtiden. Några dagar senare slog coronarestriktionerna till och förändrade det sociala livet totalt. Vi funderade naturligtvis på framtiden och jag läste i Church News att syster Wendy Nelson vid ett tillfälle sagt ungefär så här: ”Herren håller allt i sin hand och har förberett en utväg, för ni minns väl pionjärerna och måsarna? De är på väg.”

Det var som att tända ett ljus i mig. Jag kände att jag skulle skriva ett synopsis till en föreställning med titeln ”Måsarna är på väg”. Jag var motvillig och ringde några personer som måste hänga med på den här resan för att det skulle fungera. De har stöttat mig genom många musikaler. Jag hoppades de skulle säga ”nej” för då skulle jag kunna glömma det hela. Men de sa inte nej utan JA och då satte jag igång. Denna gång kände jag att jag skulle ta med människors erfarenhet av Guds hjälpande hand. Och i stället för att använda en genomgående story som bär föreställningen framåt, har det blivit flera berättelser, kring vilka dialog och sånger är placerade. Ett helt nytt grepp för mig, även om jag iscensatte det i en sagobetonad miljö med flickan som kommer hit från ”Landet bortom stjärnor” för att se om vi hanterar livet med klarsyn och tro på Herrens hand. Vi har kallat ”Måsarna är på väg” för ett sångspel, eftersom det innehåller ungefär lika mycket av musik och dialog.

I Örebro har vi nu satt upp omkring 17 musikaler. Vissa har då spelats flera gånger, ibland med justeringar och med delvis nya sånger. Jag är den som skriver manus och sångtexter. Genom åren har jag fått hjälp av flera duktiga låtskrivare. Den här gången var det Peter Edvinsson, Neil Baker, Leo Happonen och Tony Knutsson som bidrog med nyskrivna sånger. Den sistnämnda har tillsammans med André Fagerman moderniserat bakgrunderna i de fall vi använt gamla låtar. Även Pauli Tuisku i Finland, som är gift med mitt barnbarn, arrangerade en av sångerna. Lisane Keann har repeterat med sånggruppen och Suzan Vennerholm har varit sångcoach för solisterna. Suzan, som är min dotter, har tagit en stor del av det repetitionsarbete som jag själv gjorde tidigare. Jag märker av åldern när jag är tillsammans med ensemblen. Jag gör mig bäst framför datorn numera. Jag ser mig själv som idégivare, men det är Suzans förtjänst att vi kom fram till mållinjen, tillsammans med vårt tekniska geni Patrik Berglund.

Det har varit en fantastisk känsla att återigen komma tillsammans för repetitioner och föreställning i vårt nyrenoverade kapell. Jag slutar aldrig att förundras över vad som kan åstadkommas när vi tillsammans arbetar på ett gemensamt mål.