Stark hela veckan

De här ungdomarna berättar hur Herren välsignar dem när de tar del av sakramentet och minns sina förbund under hela veckan.

Det är söndagskväll. Det betyder att det är måndag i morgon – tillbaka till läxor, jobb, fotbollsträning, pianolektioner med mera. Det är verkligen mycket att göra den här veckan! Men du har det under kontroll. Du klarar din långa att-göra-lista den här veckan.

Vill du veta hur?

Du har andlig styrka på din sida. Varje söndag kan du ta del av sakramentet och förnya förbundet som du har ingått. När du gör det har du blivit lovad att om du tar på dig Jesu Kristi namn, minns honom och håller hans bud så kommer du alltid att ha hans ande hos dig (se L&F 20:77, 79). Det betyder att du kan känna dig andligt stärkt oavsett vad som händer den här veckan.

Vi bad några ungdomar berätta om sina upplevelser med sakramentet och hur de har blivit stärkta av att minnas sina förbund hela veckan. Läs några av berättelserna. Kanske har du upplevt något liknande!

Genom att alltid minnas Frälsaren har jag mod att möta svåra prövningar. Halvvägs genom andra året på high school flyttade min familj tillbaka till Förenta staterna, men jag stannade kvar i Australien för att avsluta skolåret. När jag hade besökt dem under ett skollov och flög tillbaka till Australien, kände jag mig oerhört ensam. Men plötsligt insåg jag att jag inte var ensam. Jag hade aldrig varit det och kommer aldrig att vara det, för Frälsarens ande är alltid med mig medan jag strävar efter att följa honom. Det var den största trösten jag kunde ha fått i det ögonblicket.

Shannon S., 19 år, Sydney, Australien

När jag hör sakramentsbönerna påminner jag mig själv om att om jag håller mina dopförbund så kan jag ha Anden med mig. Min vecka är mycket lättare när jag har Anden med mig. Till exempel är det många elever i min skola som använder fula ord och pratar på olämpliga sätt. Genom att minnas mina förbund kan jag strunta i vad jag hör och till och med påverka några av mina kamrater så att de slutar prata på det sättet.

Jacob B., 14 år, Colorado, USA

I skolan fanns det en tjej som var funktionshindrad. De flesta använde det som en extra ursäkt för att reta henne. Min vän och jag var de enda som försökte hjälpa henne. Vissa dagar verkade det som om hela klassen gaddade ihop sig mot henne. Det var svårt att veta vad man skulle göra. Jag ville bara gå därifrån, men jag valde att minnas att hon är ett Guds barn och att tänka på hur Jesus skulle ha behandlat henne. Jag kände den Helige Andens lugnande inverkan. Jag kom ihåg att jag kunde ha ett positivt inflytande. Det var till stor hjälp att följa Frälsarens exempel. Då visste jag att allt skulle ordna sig.

I mitt dopförbund har jag blivit lovad att jag alltid ska ha den Helige Anden med mig om jag gör det som Frälsaren skulle göra. Jag är tacksam att jag har fått den trösten och styrkan från den Helige Anden.

Alexis L., 13 år, Kansas, USA

Vetskapen om att jag har ingått förbund om att ta på mig Kristi namn ger mig en känsla av plikt att följa honom, men det är inte alltid lätt. En gång under en gruppaktivitet såg jag en kille som inte hade någon att prata med. Jag kände att jag skulle gå och prata med honom. Först ville jag inte göra det. Jag är inte så bra på att anstränga mig för att bli vän med någon. Men när jag tänkte på vad Kristus skulle göra fick jag styrka att försöka få en ny vän. När jag pratade med honom kände jag hur den Helige Anden manade mig att ställa frågor och ha roligt.

Evan A., 16 år, Utah, USA

Under sakramentet brukade jag tänka på sådant som vad jag skulle göra under veckan, sådant som hände i skolan, eller mina vänner. Men tack vare Söndagsskolans lektioner och våra profeters budskap började jag förstå vad sakramentet innebär. Nu tänker jag på Jesu Kristi försoning, att han gav sitt liv för oss, betalade för våra synder och led all plåga. Det ger mig motivation att varje dag säga att jag kan sträva efter att bli som honom och visa samma kärlek som han visade andra. Jag kan sprida evangeliet till andra. Jag kan göra något för att vara värdigare att komma till templet och ta del av sakramentet.

Alessandra B., 17 år, Santiago, Chile

Sakramentet är en andlig injektion inför den kommande veckan. Det påminner mig om förbunden som jag har ingått med min Fader i himlen, och det vägleder mig genom veckan. Det får mig att tänka på Jesu Kristi offer för oss, och det förbereder mig andligt för den kommande veckan.

En gång var jag stressad och frustrerad, men när jag tog sakramentet och läste sakramentspsalmen, fylldes jag av Anden. Jag glömde bort stressen och fokuserade på Frälsaren.

Brett B., 17 år, Colorado, USA

Att ta på sig Jesu Kristi namn innebär för mig att minnas att hans ande alltid kan vara med oss och att vi måste välja att göra det rätta. En gång på en födelsedagsfest drack mina vänner, och de erbjöd mig alkohol. Jag sa nej. Sedan kom en av mina vänner i kyrkan och sa till dem att vi inte dricker alkohol på grund av vår religion. Genom att minnas Frälsaren kan jag alltid känna Anden nära mig, och det håller borta sådant som inte är bra från mig.

Miguel C., 16 år, Paraná, Brasilien

När jag tar del av sakramentet blir jag lugn och tänker på sådant som övertygar mig om att jag kan hantera allt som livet kan lägga i min väg. I juni upplevde jag en svår tid. En av mina bästa vänner flyttade, jag kämpade mot depression, och jag hade orealistiska tankar om min kropp. En söndag när jag tog del av sakramentet kom ett lugn över mig. Jag kände mig verkligen glad.

Olivia T., 14 år, Virginia, USA