“Vårt” tempel
Ulla Engman i Västerhaninge församling besökte trofast templet varje dag. Inför en stängning av templet i två veckor för städning och reparationer, sa syster Engman: ”Vad ska jag göra då?” Det är en fråga vi alla kan ställa oss när templet i Västerhaninge är stängt.
Sedan 1950-talet har medlemmar i Sverige tillhört ett tempeldistrikt. De har kunnat kallas som tempeltjänare. Detta upphör nu, eftersom de flesta svenska medlemmar under tiden templet i Stockholm byggs om, ej tillhör något tempeldistrikt.
Den största förändringen gällande tempelaktivitet blir för närboende medlemmar som tjänat i ett skift varje vecka eller månad och de medlemmar som dagligen eller ofta besökt templet. För dem som rest långt till templet i Stockholm blir den största skillnaden att de inte kan tjäna som tempeltjänare i de tempel de väljer att besöka.
Som medlem kan man besöka vilket tempel som helst när man har en giltig tempelrekommendation. Så har det alltid varit och gäller också oss i Sverige. Vid gruppresor behöver vi schemalägga och samarbeta med templet vi besöker för att försäkra oss om att plats och övernattningsmöjligheter finns. Det är heller inte nytt.
President Nelson har givit oss rådet att tillbringa mer tid i templet, och lovat oss att om vi gör det, får vi nya insikter och ny kraft och kan komma närmare Gud och Jesus Kristus varje dag. Hur gör vi det utan att ha ett tempel som är ”vårt”? Vi kan begrunda och fokusera på våra tempelförbund. Vi kan vara beslutsamma och exakta i att hålla dem. Varje söndag när vi tar del av sakramentet och förnyar våra förbund gäller detta också våra tempelförbund.
Att prioritera släktforskning och sända in eller ta med egna familjenamn till templet, utföra släkthistoriskt arbete, föra dagbok och sammanställa levnadsberättelser i ord och bild vänder ”barnens hjärtan till deras fäder”. Det binder oss till Abrahams välsignelser och förbund.
Hur ofta vi kan besöka ett tempel de närmaste åren varierar stort för oss i våra olika levnadssituationer. Vi behöver hjälpas åt och vi behöver handla i tro. Det kommer att bli gemensamt arrangerade resor vi kan ansluta till. Familjer kommer att resa tillsammans. Medlemmar kommer att fylla sina bilar för tempelbesök.
Herren kommer att välsigna våra ansträngningar och planer. Vi kan i enlighet med våra önskningar och handlingar ha templets och Elia ande brinnande i våra liv även utan ett tempel som är ”vårt”. Om några år kommer templet i Västerhaninge åter att öppna sina portar för oss, återinvigt med makt och stor härlighet.