Vår tid i Herrens hus
I och med stängningen av Stockholms tempel bad vi paren som tjänade i tempelpresidentskapet att dela med sig av sina reflektioner. Först ut är Bo Christer och Nancy Bertilson som tjänade som tempelpresident respektive tempelvärdinna. Sedan följer Gunilla och Ulf Lundahl som tjänade som assistent till tempelvärdinnan respektive förste rådgivare till tempelpresidenten. Därefter en text av Kevin och Susan Richardson, andre rådgivare till tempelpresidenten respektive assistent till tempelvärdinnan.
Onsdagen den 29 mars 2023 klockan halv tre på eftermiddagen uttalade president Bo Christer Bertilson orden ”The Stockholm Sweden Temple is now decommissioned”, det vill säga att templet i Stockholm avvecklats från fortsatt tjänst. Därmed avslutades drygt 37 års idogt tjänande i Herrens hus i Stockholm. Tempelvärdinnan, syster Nancy Bertilson, bar sitt vittnesbörd om verkets storhet och känslan av att hängivna sista dagars heliga tempeltjänare på andra sidan slöjan också deltog denna historiska dag.
När vi kallades av president Eyring rådde coronapandemi och stora restriktioner i templets öppethållande samt strikta hygienregler och bud om munskydd och idog desinficering. Ett nytt datasystem och bokningar online krävde inlärning. Successivt lättade restriktioner och vi fick utöka tillgänglighet och slippa bära munskydd. Äntligen fick vi se vandras vänliga leenden – så glada vi var!
Den 12 september 2022 lät första presidentskapet annonsera ombyggnation av templet i Stockholm under 3 år. Tiden från dess tills stängningen har inneburit allt intensivare arbete. Syskon från Norge, Lettland, Sverige, Finland och USA har valt att tjäna under långa perioder. Ungdomar har kommit i stora antal liksom tempeltjänare, som de sista månaderna var så många att de knappt rymdes i två begåvningsrum – ett för systrar och ett för bröder. Sista veckan var tidvis alla fyra sessionssalar för begåvning, alla tre beseglingsrum, rummen för inledande förrättningar på både kvinnor och mäns sida samt dopssalen igång samtidigt under hela dagen.
Lördagen den 25 mars var sista dagen som templet hölls öppet för förrättningsarbete. Paret Linda och Johannes Stenberg var skiftkoordinatorer och extra sessioner hölls för att tillgodose de många besökarnas önskemål om att hinna utföra arbete. Den avslutande begåvningssessionen startade klockan 15. Utan att så planerats blev president Bertilson den siste som inbjöds att passera förlåten i detta tempel.
Tisdagen den 28 mars inleddes avvecklingen av templet inför ombyggnationen. Templets fasta personal, presidentskapet och tempelvärdinnan med assistenter påbörjade enligt instruktioner från templets skrivare Ola Kärn och fastighetschef Jens Carlsson ett intensivt arbete med att demontera allt heligt material. John Doughty och Justin Boulter från kyrkans tempelavdelning deltog aktivt med händer och fötter i arbetet och övervakade att allt gick rätt till.
Onsdagen den 29 mars klockan 13 samlades vi utanför templets entré när Jens Carlsson tog bort ”hörnstenen” och blottade den kopparlåda som förvarar minnen från templets invigning 1985 och som planeras öppnas 100 år efter dess insättande. Snön yrde och i sträng kyla överlämnade president Bertilson lådan till broder Carlsson för förvaring tills templet återinvigs och lådan återinsätts bakom ”hörnstenen”.
En timme senare, klockan 14.20, samlades tempelpresidentskapet, skrivare, all fast personal och tempelavdelningens representanter i celestiala rummet på stolar som fyllde salen. Andäktig vördnad och tystnad rådde och många sågs rörda till tårar. Som bärare av prästadömets nycklar för templet, påminde president Bertilson kort om templets invigning och betydelse för att tusen och åter tusenden fått sina förrättningar utförda här. Han uppsände en kort innerlig bön av tacksamhet och vädjande hopp: tacksamhet för möjligheten vi fått att tjäna och utveckla kärlek och himmelsk sällskaplighet; vädjande hopp om att vårt tjänande må tas emot av Gud och de förfäder vi utfört arbete för och att vi uppfyller president Nelsons uppmaning att samla Israels folk på båda sidor av slöjan, och Malakis profetia om att ”vända fädernas hjärtan till barnen och barnens hjärtan till deras fäder” (Malaki 4:6).
Första presidentskapet och tempelavdelningen har fått vår rapport om templets stängning, våra förhoppningar för framtiden och vårt innerliga tack för förmånen att under ett år och sju månader ha fått tjäna i dessa unika ämbeten som vi kommit att älska. Älska, inte minst på grund av de vänskapsband som knutits med hängivna och kärleksfulla rådgivare och assistenter – Nymans, Lundahls och Richardsons, skrivarna med Ola Kärn i spetsen, personalen, förrättningsarbetare och ställföreträdare från Sverige, Norge, Lettland, USA och Finland.
Vi har upplevt mirakel som vittnar om att templet är Herrens hus. Vi har känt Hans kärlek, ande, frid och ljus i rikt mått. Slöjan är tunn i templet och vi har dagligen vägletts av osynliga händer och sett Israels insamling och prästadömets nycklar användas för att uppfylla Malakis profetia.
Nu ser vi med tillförsikt fram emot det ”nya” templet och väntar ivrigt på att komma dit rena och redo att tjäna. Till dess får vi söka närliggande tempel – främst Helsingfors och Köpenhamn. Tempel är fantastiska universitet där Kristus är centralgestalten och hans försoningsoffer, kärlek, vänlighet och sätt att tjäna och hålla heliga ting heliga undervisas om i ord och gärning. Förrättningarna vittnar om en kärleksfull och barmhärtig Gud som älskar vart och ett av sina barn och som vill att vi kommer till honom – genom Kristus. ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig” (Johannes 14:6). Vi vittnar mer än någonsin om att Jesus Kristus är världens Frälsare och leder detta verk.