En eld i mitt hjärta
Jag hann bli femton år innan jag bar mitt vittnesbörd offentligt. Jag hade aldrig tvivlat på att evangeliet var sant, men under mitt första år i seminariet började jag få ett eget vittnesbörd om kyrkan och om Mormons bok.
På sommaren efter mitt första seminarieår anordnade vår stav en ungdomskonferens vid en lägerplats. Konferensen avslutades med ett vittnesbördsmöte, men jag hade inte för avsikt att bära mitt vittnesbörd. Snart började Anden viska att jag behövde gå upp och bära mitt vittnesbörd. Jag försökte ignorera den men kände ändå att jag borde gå upp. Till slut bestämde jag mig för att bära mitt vittnesbörd och när jag gjorde det kom en varm känsla över mig, så varm att det kändes som om hjärtat brann. Jag hade en eld i mitt hjärta.
Sedan dess har jag lärt mig hur viktigt det är att bära sitt vittnesbörd, för varje gång jag gör det så stärks mitt vittnesbörd. Jag ska fortsätta bära mitt vittnesbörd i hela mitt liv.