Ta hand om hjorden: Undervisa ungdomar om ledarskap

Från en intervju med president Dieter F Uchtdorf, andre rådgivare i första presidentskapet, och äldste M Russell Ballard i de tolv apostlarnas kvorum

För en del ungdomar är vuxenlivet långt borta. Men det dröjer inte länge förrän den uppväxande generationen är ledare i sitt hem och i kyrkan. Vad kan vi lära dem nu?

Det är ett viktigt ansvar att förbereda det uppväxande släktet för att bygga upp starka familjer, leda kyrkan och återvända till vår himmelske Fader — ett ansvar som omfattar ledare, lärare och framför allt föräldrarna. ”Ansvaret att fostra ledare i kyrkan tillhör fadern och modern”, förklarar äldste M Russell Ballard i de tolv apostlarnas kvorum. ”Under tonåren när ungdomar växer och mognar och kommer allt närmare vuxenlivet har kyrkan en viktig roll i att ge dem möjligheter att leda, men det börjar i hemmet.”

Äldste Ballard och president Dieter F Uchtdorf, andre rådgivare i första presidentskapet, tar här upp tio principer rörande ledarskapsundervisning för ungdomar som härrör från egna iakttagelser och upplevelser.

1. Börja hemma

Undervisning om ledarskap i hemmet kan ske under de enklaste former, till exempel när en förälder lagar mat eller reparerar något i huset, säger äldste Ballard.

”Enligt min bedömning finns det ingen ersättning för fäder eller mödrar som tar ett barn — också när barnet är litet — och visar honom eller henne vad de gör och hur de gör det. Barnet växer upp med stor kunskap om livet och om hur man gör saker bara genom att vara i närheten av sin pappa eller mamma. Det gör också att barnet känner att han eller hon är en del av familjerådsprocessen.

”Det finns situationer där ungdomar inte har både far och mor hemma. Vi är medvetna om detta. Men någon uppfostrar dem, och den personen är nummer ett när det gäller att lära dem hur man gör saker och ting och hur man leder.”

Undervisning om evangeliet kan ske i hemmet även om ungdomarna är medlemmar i kyrkan men inte deras föräldrar, säger president Uchtdorf. Församlings- eller grensledare kan be föräldrar — oavsett om de är sista dagars heliga eller inte — att engagera sig i barnens aktiviteter i kyrkan. Några av de bästa metoderna inbegriper verktyg som redan finns.

”Ledare kan dra nytta av de beprövade verktyg kyrkan har — broschyren Vägledning för de unga och programmen Plikt mot Gud och Personlig tillväxt. Handledning för föräldrar och ungdomsledare förklarar hur vi kan hjälpa våra ungdomar lyckas med dessa program och utveckla ledaregenskaper”, säger president Uchtdorf. ”Ta dessa verktyg till ungdomarnas hem. Uppmana föräldrarna att hjälpa sina barn uppnå målen och uppgifterna och allt det andra goda som erbjuds.

Detta kräver särskilda ansträngningar från ledarnas sida, men det hjälper föräldrarna att etablera den ledarförmåga som grundläggs i familjen. Det visar också vad kyrkan handlar om. Det visar dem att kyrkan enar familjer och framhåller underbara värderingar — värderingar som gör oss mer kristuslika. Det visar föräldrarna att vi ’tala om Kristus, vi fröjda oss i Kristus, vi predika om Kristus, vi profetera om Kristus … på det våra barn må veta på vilken källa de måste rikta sina blickar för att få förlåtelse för sina synder’. (2 Nephi 25:26) Om vi använder det som finns på plats kan vi hjälpa alla våra ungdomar att bli ledare.”

2. Undervisa i råd

Äldste Ballard påpekar att det inte är ovanligt att vuxna ledare antar ansvarsuppgifter som egentligen tillhör ungdomarna. ”Ledarskapet bland ungdomarna växer när ledarna omsorgsfullt rådgör med deras organisationer”, säger han. ”Låt oss till exempel säga att det finns fem pojkar som är aktiva och tre som inte är det i ett kvorum med diakoner. Vems ansvar är det att återaktivera de tre pojkarna som inte är aktiva? Alldeles för många ledare skulle säga att det är deras.”

I stället bör en ledare ta upp saken i ett rådsmöte med kvorumpresidentskapets medlemmar och fråga: ”Vad ska vi göra, hur ska vi göra det och vem ska göra vad?” säger äldste Ballard.

”Om en biskop eller en annan ledare sköter allting, undviker att engagera andra och inte använder alla resurser han har tillgång till så tror ungdomarna att det är det en ledare gör. Det är en stor tragedi när en biskop tänker: ’Det här är min församling och vi ska göra det på mitt sätt’, och förlorar ur sikte att det är Herrens församling. Vi bör söka efter att få veta vad han vill att vi ska göra och hur han vill att vi ska sammanföra alla resurser för att saker och ting ska hända.”

3. Undervisningstillfällen hemma och i kyrkan

Det är ytterst viktigt att ungdomar får möjlighet att undervisa — också när det gäller enkla saker som att bära sitt vittnesbörd, delge en tanke om ett skriftställe eller stå upp för evangelieprinciper i ett samtal, säger president Uchtdorf. Han tillägger att undervisning är ledarskapets kärna.

”Ofta är ungdomarna de enda medlemmarna i sin skola så de behöver lära sig att de verkligen är värdefulla och att de kan sin religion. De behöver inse att de alltid undervisar, vad de än gör. Om vi ger våra ungdomar möjlighet att undervisa och uppmuntrar dem att inte skämmas för evangeliet så hjälper vi dem storligen.”

Kyrkans organisation ger inte bara tillfällen till andlig tillväxt utan också tillfällen till utveckling inom andra områden. President Uchtdorf säger följande om sin yrkesbana inom flyget: ”Allt som hjälpte mig åstadkomma det jag åstadkom i mitt yrke lärde jag mig i kyrkan.”

Han säger att han nu ser att samma sak händer med hans familj. ”Mina sonsöner är kända för sitt medlemskap i kyrkan och de är kända för att de är bäst på att presentera saker. Varför? Därför att de har lärt sig dessa färdigheter hemma och i kyrkan. De är inte ens medvetna om att de har lärt sig detta — det bara händer.”

4. Hjälp dem övervinna rädsla

När äldste Ballard var knappt 30 år kallades han att verka som biskop. ”Jag kände stor oro”, minns han. ”Jag hade aldrig varit biskop förut. Båda mina rådgivare var gamla nog att vara min far. Jag tänkte på alla biskopar som jag någonsin haft och försökte från deras exempel hämta sådant som jag beundrade och ansåg värdefullt. Men i slutändan är det själva genomförandet av uppgiften, vad den än är, som hjälper dig att övervinna rädslan.”

Rädsla är en naturlig del av en ny uppgift, tillägger äldste Ballard. ”En tolvåring som blir president i diakonernas kvorum känner en viss ängslan. Han kan undra: ’Hur leder man ett möte?’ Någon visar honom hur man gör det. Han kanske tabbar sig, och det kan vara svårt. Men efter några gånger vet han hur han ska göra. Han har då tagit ett stort kliv framåt. När man väl vet hur man ska göra något så leder man plötsligt utan rädsla.”

Självtillit kommer också av att vi förstår vilka vi är, tillägger president Uchtdorf. ”Ta Mose i Den kostbara pärlan. Han får lära sig att han är skapad i Guds avbild och att Gud har ett arbete för honom att utföra. När man vet att man går Herrens ärende så blir det annorlunda. Det är därför våra ungdomar behöver veta vilka de är och att Herren är med dem.

”När jag var tonåring undervisade en missionär min klass eftersom vi var i en liten gren. En sak han sade slog mig verkligen: ’När Gud är med dig, vem kan då vara emot dig?’ Detta slags självförtroende ger dig kraft att göra saker fastän du är rädd, fastän du inte känner dig kvalificerad att göra dem.”

5. Låt dem lära sig sin plikt

Ledare kan vara benägna att leda, tillhandahålla musik eller be på brasaftnar eller andra möten för ungdomar, men de bör i stället vara ”skuggledare” och ha uppsikt över de ungdomar som utför dessa uppgifter, säger president Uchtdorf.

”Detta kan vara en utmaning för föräldrar och ledare eftersom de vet att de förmodligen gör det snabbare och bättre. Det krävs tålamod för att låta ungdomarna göra det. Ibland innebär det att man låter dem tabba sig. I skrifterna står det: ’Så att … mitt folk [må] erhålla fullkomligare undervisning, vinna erfarenhet samt mera fullkomligt förstå sina plikter och vad jag fordrar av dem.’ (L&F 105:10: kursivering tillagd)

”Du är ett exempel för dem och låter dem ta lärdom. Tänk på Frälsaren. Han låter oss göra sitt arbete här i våra olika kallelser. Han har tålamod med oss. Det är det vi behöver göra med våra ungdomar.”

Äldste Ballard berättar som exempel om något han upplevde med en sonson som återvänt från sin mission och ville hänga några saker på betongväggarna i sin lägenhet. Äldste Ballard åkte till sonsonens lägenhet för att visa honom hur man borrar hål och sätter i pluggar.

”Jag gjorde ett hål och frågade var han ville ha nästa. Han visade mig var och jag sade: ’Okej, sätt det där. Du såg mig göra det. Nu är det din tur. Här är borren.’ Och han gjorde det. Han gjorde resten av hålen också. Det gick långsamt för han var nervös. Jag skulle ha gjort det dubbelt så snabbt. Men nu vet han hur man gör. Det stärkte hans självförtroende. Om han vill hänga upp något annat så kan han bara komma och låna verktyget. Jag hoppas att han lämnar tillbaka det!”

6. Ge dem helhetsbilden

Det är viktigt att förklara för ungdomar att en av anledningarna till att de blir ombedda att lyda och tjäna är att de kommer att leda familjer och kyrkan i framtiden. Men deras lydnad och tjänande gör mer än att förbereda dem för deras framtida familj och ansvar i kyrkan; det förbereder dem också för att uppfylla sin egen mission i livet.

Att lägga fokuseringen på helhetsbilden välsignar inte bara ungdomarna utan också deras ledare, säger president Uchtdorf. ”Ibland tror jag att vi koncentrerar oss för mycket på detaljer. Om våra vuxna ledare införlivar helhetsbilden av vårt syfte och potential i ungdomarnas hjärta och sinne så blir detaljerna lätta att ta hand om.”

Det är också viktigt att vi kommunicerar tydligt och vänligt med ungdomarna, tillägger han. ”När jag var 13 år kallades jag att verka som president för diakonernas kvorum. Vår grenspresident tog några minuter och hittade ett klassrum där vi kunde prata och talade om för mig vad jag behövde göra. Han gav mig underbara instruktioner om vad som förväntades av mig, både från hans och från Herrens sida.

”Vet du hur många diakoner vi hade i vår klass? Två. Men han tog sig ändå tid att förbereda sig själv och förbereda mig. Det var 50 år sedan men jag minns fortfarande hur detta berörde mitt hjärta. Han ville att jag skulle lyckas. Han gav mig sin uppmärksamhet och tid. Han gav vänliga och raka instruktioner, och han följde upp.”

7. Låt dem ta ansvar

Herren behöver inga beundrare. Han behöver efterföljare, säger president Uchtdorf. ”Man lär sig att bli ledare genom att först lära sig att bli efterföljare. I skrifterna står det att vi ska ’handla av [oss] själva’ och inte ’låta [oss] påverkas’.” (2 Nephi 2:26)

”Nästa steg är uppföljning. Det är det vi lär oss i templet — principen om att återvända och rapportera. Men några av våra ledare är på något sätt rädda för att ge instruktioner, att ge ett vänligt men tydligt budskap om vad som förväntas och sedan följa upp. Saker och ting blir inte perfekt gjort, men uppmuntra ungdomarna när de försöker. De kommer att minnas det. De kanske inte minns orden men de minns känslan.”

8. Du är berättigad till inspiration

När äldste Ballard var ung biskop orsakade en busig nioåring sin primärlärare en hel del ångest. Efter flera veckor tog läraren med sig pojken till biskopens kontor och sade: ”Här är någon från din hjord. Ta hand om honom.”

Biskop Ballard visste inte vad han skulle göra. Men så fick han inspiration: Be barnet att rapportera om sitt uppförande i Primär varje vecka. Biskop Ballard gav honom den uppgiften och det förändrade pojkens inställning. Han såg att han kunde göra saker och ting på ett annorlunda sätt.

”Jag kom inte att tänka på det där med ansvarighet förrän han stod på tröskeln”, säger äldste Ballard. ”Men genom Andens kraft inspirerar Herren en värdig och rättfärdig lärare eller ledare att veta vad han eller hon ska göra och säga för att locka fram det bästa hos alla, särskilt våra ungdomar.”

Nioåringen blev förresten en underbar man, säger äldste Ballard. Han verkade som missionär, gifte sig i templet och blev en stor ledare.

Den andliga förberedelse som är nödvändig för att få inspiration kräver en del arbete, säger president Uchtdorf, men den är ytterst viktig. Han fick en liknande lärdom under sin yrkesbana som pilot. Det var roligt att flyga 747:or säger han, men den förberedelse som krävdes för att få upp planen från marken innebar en hel del arbete. ”För en lärare eller ledare består detta arbete av bön och att ta reda på vad just denna unga man eller unga kvinna behöver. Ledare behöver också se till att ungdomsprogrammet inte bara består av roliga aktiviteter utan att det också är ett underbart, glädjefyllt tillfälle att hjälpa dem utvecklas och bli vad det är meningen att de ska bli.”

9. Tillbaka till hemmet

I slutändan behöver ledare — särskilt biskopsråden — vara ansvariga för att på lämpligt sätt meddela och undervisa föräldrar om vad som händer med ungdomarna i församlingen. Biskopar och grenspresidenter ska inte avslöja personlig, konfidentiell information, men de kan undervisa om allmänna angelägenheter när flera är samlade.

”Om jag var biskop i dag”, säger äldste Ballard, ”tror jag inte att jag skulle tveka att gå till prästadömets och Hjälpföreningens lektion den femte söndagen i månaden och prata med föräldrarna om det som bekymrade mig i fråga om ungdomarna. Jag skulle säga: ’Det jag vet om era ungdomar efter intervjuerna som jag har haft under årens lopp stannar mellan mig och dem, och det vet de. Jag ska inte svika deras förtroende. Men allmänt sett har vi ett problem. Ni föräldrar behöver känna till och agera i fråga om detta …’ En del föräldrar kan vara rädda för att få reda på vad det är som verkligen sker. Men de behöver få reda på det.”

10. Inse ungdomarnas eviga potential

”Vi har höjt ribban”, säger äldste Ballard. ”Men det innebär inte att den bara har höjts för ungdomarna. Den har också höjts för föräldrarna, som har huvudansvaret för att undervisa sina barn om principer. Den har höjts för ledarna. Den har höjts för lärarna. Vi måste alla ta ett kliv uppåt i en värld som går utför så fort som denna.

”Vi ser att de älskar Herren”, fortsätter han. ”Tänk på att han älskar dem. Inuti den unga kvinnans eller mannens kropp som du undervisar finns en evig ande. Dessa ungdomar tillhör vår himmelske Fader och han intresserar sig storligen för alla sina barns liv. Vi måste hålla vittnesbördets eld brinnande inom dem.”

Från en intervju med president Dieter F Uchtdorf, andre rådgivare i första presidentskapet, och äldste M Russell Ballard i de tolv apostlarnas kvorum