Vår himmelske Faders fastställda normer
Från ”Standards and Tolerance”, ett tal som hölls under ett andligt möte vid Brigham Young University–Idaho den 13 november 2012. För hela texten på engelska, gå till http://speeches.byu.edu.
Guds normer är fastställda, och ingen kan ändra på dem. De som tror att de kan det kommer att bli mycket förvånade vid den yttersta domen.
Mitt första jobb efter college var att arbeta för en ledande flygplanstillverkare. Där lärde jag mig att företaget hade specifikationer för varenda del, för att flygplanen skulle bli säkra. Delarna måste certifieras för att uppfylla alla normer som form, storlek och tolerans.
Om en del uppfyllde normen, placerades den i lagret för att användas i tillverkningen. Om den inte uppfyllde normerna, lades den åt sidan och skickades tillbaka till leverantören. Leverantörerna såg till att sätta sig in i och uppfylla alla kraven, även tolerans.
Skulle ni vilja flyga med ett plan som var tillverkat av undermåliga delar? Givetvis inte! Ni skulle vilja att delarna uppfyllde normen med råge. En del människor verkar dock vara villiga att lägga sig till med undermåliga beteenden i sitt liv. Men endast genom att ha kunskap om, förstå och efterleva Kristi lära, kan man anta det beteende som krävs för att nå upphöjelse.
Tolerans är ett ord som vi ofta hör i samhället idag, vanligtvis i bemärkelsen att tolerera eller acceptera andra människors kulturer eller beteende. Ibland används det av människor som vill att man ska acceptera det de gör, utan att ta hänsyn till hur det påverkar samhället eller andra. Min avsikt är inte att tala om den definitionen, utan att fokusera på den tekniska definitionen av ordet och dess tillämpning på oss.
Tolerans används för att precisera godtagbara avvikelser från en fastställd norm. Toleransen för en tillverkad del kan anges som 13 cm lång, plus eller minus 0,0025 cm. En annan del kan anges vara tillverkad av ett visst material som är 99,9% rent, som guldtackor. Herren har angett toleranser för att hjälpa oss bli värdiga att nå upphöjelse.
Normer och bedömning
Frälsningens normer kallas bud, vilka vår Fader i himlen har gett oss. De här normerna tillämpas på alla delar av vårt liv, alltid. De tillämpas inte selektivt vid en viss tidpunkt eller i en viss situation. Buden preciserar de toleranser som krävs för att vi ska nå upphöjelse.
Det finns en bedömning som på sätt och vis är som certifieringsprocessen för en flygplansdel. Precis som det finns kvalitetstester för flygplansdelar, bedömer vår himmelske Fader om vi klarar testet. Det är till vår fördel att känna till och uppfylla normerna för den tolerans som Herren har fastställt.
Ni kommer ihåg att de tio jungfrurna i Frälsarens liknelse hade blivit bjudna till en bröllopsfest. När brudgummen kom hade fem av dem olja och fick komma in. De andra fem kom sent och fick inte komma in. (Se Matt. 25:1–13.)
Angående den här liknelsen sa äldste Dallin H. Oaks i de tolv apostlarnas kvorum: ”Proportionerna i denna liknelse är nedslående. Det är tydligt att de tio jungfrurna representerar medlemmarna i Kristi kyrka, för alla hade blivit bjudna till bröllopsfesten och alla visste vad som krävdes för att få komma in när brudgummen kom. Men endast hälften var redo när han kom.”1
De första fem jungfrurna uppfyllde normerna, och det måste vi också göra.
Gud skapade oss i sin egen avbild. Planen för oss på den här jorden är vi ska få en kropp, göra erfarenheter, ta emot förrättningar och hålla ut till änden. Normer har fastslagits och toleranserna vi måste leva efter för att nå upphöjelse har angetts. Gud har lovat att vi kan bli upphöjda, men han har också sagt: ”Jag, Herren, är bunden när ni gör vad jag säger, men när ni inte gör vad jag säger har ni inget löfte” (L&F 82:10).
Normer och handlingsfrihet
I Guds frälsningsplan formas, gestaltas och slipas vi för att bli som honom. Det är något vi var och en själva måste gå igenom.
”Ty se, detta är mitt verk och min härlighet – att åstadkomma odödlighet och evigt liv för människan” (Mose 1:39).
Gud har bestämt vad vi måste göra och vilka normer vi måste uppfylla. Något ganska anmärkningsvärt är att han ger oss den moraliska handlingsfriheten att bestämma om vi ska acceptera och uppfylla dessa normer. Våra val får dock konsekvenser. Han gav oss handlingsfrihet, men han ger oss inte myndigheten att ändra på normerna eller på konsekvenserna av våra beslut.
Eftersom det finns normer och eftersom vi är fria att välja, finns det en slutgiltig dom när vi var och en granskas för att se om vi uppfyller normerna – med andra ord, för att se om vi har levt upp till de normer och toleranser som Gud har angett. Hans dom är slutgiltig.
Läran om omvändelse låter oss rätta till eller reparera defekter, men det är bättre att fokusera på att uppfylla Guds normer än att planera att åberopa omvändelsens princip före domen. Jag lärde mig den läxan när jag var ung.
Som tonåring tillbringade jag mina somrar med att arbeta på min morfars farm i Wyoming. Det var en får- och boskapsfarm på mer än 800 hektar, med ytterligare betesmarker. Driften av farmen krävde mycket utrustning. Eftersom den närmaste reparationsverkstaden låg mycket långt bort, lärde min morfar oss att noggrant underhålla utrustningen och inspektera allting innan vi lämnade gårdsbyggnaden. Om något gick sönder, hände det vanligen långt ifrån huset, och det innebar en lång promenad.
Jag lärde mig snabbt lagen om konsekvenser. Det var alltid bättre att undvika problem än att ta en lång promenad. Detsamma gäller vår himmelske Faders bud. Han ser skillnaden mellan någon som uppriktigt strävar efter att bli som honom och någon som balanserar på kanten men försöker hålla sig precis innanför de acceptabla gränserna.
Normer och motstånd
Det finns de i dagens värld som strävar efter att avfärda eller ändra på de normer som Gud har fastslagit. Det här är inget nytt fenomen.
”Ve dem som kallar det onda gott och det goda ont, som gör mörker till ljus och ljus till mörker, som gör bittert till sött och sött till bittert!” (2 Nephi 15:20).
Vi får inte låta oss luras eller ge efter för dem som försöker övertyga oss om att Guds normer har förändrats. De har ingen myndighet att ändra på normerna. Endast han som utformat dem, vår himmelske Fader, kan ändra på specifikationerna.
Det är lätt för oss alla att förstå hur dumt det skulle vara om en leverantör av flygplansdelar lyssnade på någon som inte var insatt, som förespråkade ändringar i specifikationerna eller toleranserna för en tillverkningsdel. Ingen av oss skulle vilja flyga med ett plan som tillverkats med en sådan del.
Inte heller skulle någon anklaga en flygplanstillverkare som förkastade sådana delar för att vara obetänksam eller intolerant. Tillverkaren skulle inte gå med på att låta sig skrämmas eller hetsas till att acceptera delar som inte kan certifieras. Att göra det skulle vara att äventyra företaget och de passagerares liv vilka flyger med dess flygplan.
Detsamma gäller Guds lagar och bud. Hans normer är fastställda, och ingen kan ändra på dem. Människor som tror att de kan det kommer att bli mycket förvånade vid den yttersta domen.
Att uppfylla normerna
Vår himmelske Fader har utformat frälsningsplanen. Han har ordnat allt som behövs för att vi ska kunna kvalificera oss för att återvända till hans närhet. Normerna är fastställda, kända och lätt tillgängliga för oss var och en.
Frälsaren har talat om för oss att vi alla har förmåga att uppfylla normerna. Visdomsordet bevisar det, för det tillkännager att det är ”givet som en princip med ett löfte, anpassat efter förmågan hos de svaga och de svagaste av alla heliga som är eller kan kallas heliga” (L&F 89:3; kursivering tillagd).
Frälsaren lär också att vi ”inte skall frestas mer än [vi] förmår uthärda” (L&F 64:20), men vi måste ständigt vaka och be (se Alma 13:28).
Ni har kraften: ”Ty inom [er] finns kraften varigenom [ni] kan handla av [er] själva. Och i den mån som människor gör gott skall de på intet sätt mista sin lön” (L&F 58:28).
Du kan uppfylla normerna och toleranserna. Du har förmåga att nå upphöjelse.
Vägledning från den helige Anden
Vi får veta vilka normerna är genom att närvara i kyrkan och genom att studera och efterleva de lärdomar som finns i skrifterna och i våra nutida profeters ord.
Den största källan till vägledning är de maningar som kommer från den helige Anden, som tillkännager för oss allt som vi bör göra (se 2 Nephi 32:2–3). Med hjälp av den helige Anden och Kristi ljus (se Moroni 7:16–18) kan vi veta vad som är rätt och fel. Vi kan få vägledning genom livet. Vi kan få känslor i vårt hjärta och tankar som kommer till vårt sinne som kan ge tröst och vägledning. Detta gäller också barn.
Gud har lovat att han ska hjälpa oss i vår strävan att uppfylla hans normer. På samma sätt som vi inte frivilligt skulle flyga med ett plan som tillverkats av undermåliga delar, ska vi inte heller acceptera eller anta ett undermåligt beteende. Endast genom att ha kunskap om, förstå och efterleva Kristi lära, kan vi nå upphöjelse.