2016
Lär av Alma och Amulek
November 2016


Lär av Alma och Amulek

Det är min förhoppning att de som kommit bort från lärjungeskapets stig ska se med hjärtat och lära av Alma och Amulek.

Alma den yngre

En av de mest oförglömliga personligheterna i helig skrift är Alma den yngre. Trots att han var son till en stor profet gick han en tid vilse och blev en ”ogudaktig och avgudadyrkande människa”. Av skäl som vi bara kan gissa oss till motarbetade han aktivt sin far och sökte förgöra kyrkan. Och på grund av sin vältalighet och övertalningsförmåga hade han stor framgång.1

Men Almas liv förändrades när en Herrens ängel visade sig för honom och talade som med åskans röst. I tre dagar och tre nätter ”plågades [Alma] av evig pina … ja, med en fördömd själs kval”. Och sedan förde på något sätt ett vagt minne ljus till sinnets mörker – en evig sanning som han hade lärt av sin far: att Jesus Kristus skulle komma ”för att sona världens synder”. Alma hade långt tidigare förkastat sådana tankar, men nu ”grep hans sinne tag i denna tanke” och han satte ödmjukt och uppriktigt sin lit till Kristi försonings makt.2

Efter den här upplevelsen var Alma en förändrad människa. Från och med den stunden ägnade han sitt liv åt att gottgöra den skada han åstadkommit. Han är ett mäktigt exempel på omvändelse, förlåtelse och bestående trofasthet.

Alma valdes så småningom att efterträda sin far som ledare för Guds kyrka.

Alla medborgare i den nephitiska nationen måste ha känt till Almas berättelse. Hans tids Twitter, Instagram och Facebook skulle ha fyllts med bilder och berättelser om honom. Troligen fanns han ofta på omslaget till Zarahemlas Veckoblad och var ämne för ledarspalter och specialprogram. Kort sagt var han kanske den största kändisen på sin tid.

Men när Alma såg att hans folk glömde Gud och hängav sig åt stolthet och stridigheter, valde han att abdikera från sin post och ägna sig ”helt åt det höga prästadömet i Guds heliga orden”3, åt att predika omvändelse bland nephiterna.

I början hade Alma stor framgång – det vill säga, tills han begav sig till staden Ammonihah. Folket i den staden var väl medvetna om att Alma inte längre var deras politiska ledare och de hade föga respekt för hans prästadömes myndighet. De smädade honom, hånade honom och drev ut honom ur sin stad.

Nedslagen vände Alma ryggen åt staden Ammonihah.4

Men en ängel befallde honom att återvända.

Tänk er: Han tillsades att återvända till människor som avskydde honom och var fientliga mot kyrkan. Det var ett farligt, ja, kanske livsfarligt uppdrag. Men Alma tvekade inte. ”Han återvände med hast.”5

Alma hade fastat i många dagar när han kom in i staden. Där frågade han en fullständig främling om han ville ”ge en enkel Guds tjänare något att äta”.6

Amulek

Den mannen hette Amulek.

Amulek var en välbärgad, välkänd medborgare i Ammonihah. Fastän han kom från en lång släktlinje av troende, hade hans egen tro svalnat. Han bekände senare: ”Jag blev kallad många gånger och jag ville inte lyssna. Därför kände jag till dessa ting, men jag ville ändå inte [tro]. Därför fortsatte jag att göra uppror mot Gud.”7

Men Gud förberedde Amulek och när Amulek mötte Alma välkomnade han Herrens tjänare till sitt hem, där Alma stannade många dagar.8 Under den tiden öppnade Amulek sitt hjärta för Almas budskap och en förunderlig förändring kom över honom. Från den stunden trodde Amulek inte bara, han blev också en trons förkämpe.

När Alma gick ut igen för att undervisa Ammonihahs folk hade han ett andra vittne vid sin sida: Amulek, en av deras egna.

De händelser som följde är en av de bitterljuvaste berättelserna i skrifterna. Ni kan läsa om dem i Alma kapitel 8–16.

I dag vill jag be er tänka över två frågor:

För det första: ”Vad kan jag lära av Alma?”

För det andra: ”Hur liknar jag Amulek?”

Vad kan jag lära av Alma?

Låt mig börja med att fråga alla ledare i kyrkan förr, nu och i framtiden: ”Vad kan ni lära av Alma?”

Alma var en utomordentligt begåvad och kunnig man. Det kunde ha varit lätt att tro att han inte behövde någons hjälp. Men vad gjorde Alma när han återvände till Ammonihah?

Alma sökte upp Amulek och bad honom om hjälp.

Och Alma fick hjälp.

Av något skäl är vi som ledare ovilliga att finna och fråga våra Amulek. Kanske tänker vi att vi kan göra jobbet bättre själva, eller så vill vi slippa besvära andra, eller vi antar att andra inte vill hjälpa till. Alltför ofta tvekar vi att be människor använda sina gudagivna talanger och engagera sig i det stora frälsningsarbetet.

Tänk på Frälsaren. Började han etablera sin kyrka på egen hand?

Nej.

Han sa inte: ”Håll er undan. Det här klarar jag.” I stället sa han: ”Kom och följ mig.”9 Han inspirerade, uppmanade, instruerade och litade sedan på att hans efterföljare skulle ”göra det som ni har sett mig göra”10. På det sättet byggde Jesus Kristus inte bara upp sin kyrka utan också sina tjänare.

Vilket ämbete ni än har just nu – vare sig ni är diakonernas kvorumpresident, stavspresident eller områdespresident – måste ni för att ha framgång finna er Amulek.

Det kan vara någon som är anspråkslös eller till och med osynlig i era församlingar. Det kan vara någon som verkar ovillig eller oförmögen att tjäna. Era Amulek kan vara unga eller gamla, män eller kvinnor, oerfarna, trötta eller mindre aktiva i kyrkan. Men det som kanske inte syns vid första ögonkastet är att de hungrar efter att från er höra orden: ”Herren behöver dig! Jag behöver dig!”

Djupt inom sig vill många tjäna sin Gud. De vill vara redskap i hans händer. De vill svinga sin lie och sträva av all makt för att förbereda jorden för vår Frälsares återkomst. De vill bygga hans kyrka. Men de tvekar att börja. Ofta väntar de på att bli ombedda.

Jag uppmanar er att tänka på de personer i era församlingar och grenar, i era missioner och stavar, som behöver höra en kallelse till handling. Herren har arbetat med dem, han har förberett dem och uppmjukat deras hjärtan. Finn dem genom att se med hjärtat.

Räck ut en hand till dem. Undervisa dem. Inspirera dem. Fråga dem.

Återge för dem ängelns ord till Amulek; att Herrens välsignelse ska vila över dem och deras hus.11 Ni kanske förvånas över att finna en ståndaktig Herrens tjänare som annars hade förblivit gömd.

Hur liknar jag Amulek?

Medan några av oss bör söka efter sin Amulek, är för andra kanske frågan: ”Hur liknar jag Amulek?”

Du har kanske med åren blivit mindre hängiven i ditt lärjungeskap. Kanske har ditt vittnesbörds eld falnat. Kanske har du avlägsnat dig från Kristi kropp. Kanske har du blivit besviken eller till och med arg. Liksom människor i kyrkan i det forna Efesus har du kanske ”övergett din första kärlek”12 – Jesu Kristi evangeliums sublima, eviga sanningar.

Kanske känner du liksom Amulek i ditt hjärta att Herren har ”kallat [dig] många gånger, men du ”ville inte lyssna”.

Men Herren ser i dig det han såg i Amulek: potentialen hos en ståndaktig tjänare med ett viktigt arbete att utföra och ett vittnesbörd att sprida. Det finns tjänande som ingen annan kan ge på riktigt samma sätt. Herren har anförtrott dig sitt heliga prästadöme, som har den gudomliga potentialen att välsigna och lyfta andra. Lyssna med hjärtat och följ Andens maningar.

En medlems resa

Jag berördes av en broders resa. Han frågade sig själv: ”När Herren kallar, är jag villig att lyssna?” Jag ska kalla den här gode brodern för David.

David omvändes till kyrkan för ungefär 30 år sedan. Han verkade som missionär och studerade sedan juridik. Medan han studerade och arbetade för att försörja en ung familj, träffade han på en del information om kyrkan som förvirrade honom. Ju mer han läste sådant negativt material, desto mer osäker blev han. Till sist begärde han att hans namn skulle tas bort från kyrkans medlemsuppteckningar.

Från den tiden, liksom Alma i hans upprorsdagar, använde David mycket tid till att debattera med kyrkans medlemmar. Han deltog i diskussioner på nätet för att utmana deras tro.

Han var mycket bra på det här.

En av medlemmarna han debatterade med ska jag kalla Jacob. Jacob var alltid vänlig och respektfull mot David, men stod också fast i sitt försvar för kyrkan.

Genom åren utvecklade David och Jacob en ömsesidig respekt och vänskap. Vad David inte visste var att Jacob bad för David och gjorde det troget i mer än tio år. Han placerade sin väns namn på bönelistor i Herrens tempel och hoppades att Davids hjärta skulle uppmjukas.

David förändrades långsamt med tiden. Han började med tillgivenhet minnas de andliga upplevelser han en gång haft, och han mindes den glädje han känt när han var medlem i kyrkan.

Liksom Alma hade David inte helt glömt de evangeliets sanningar som han en gång tagit till sig. Och liksom Amulek kände David att Herren sträckte sig mot honom. David var nu delägare i en advokatbyrå – ett statusjobb. Han hade skaffat sig ett rykte som kritiker av kyrkan, och han var för stolt för att be om återinträde.

Ändå fortsatte han känna hur Herden drog i honom.

Han tog till sig skriftstället: ”Om någon av er brister i visdom skall han be till Gud, som ger åt alla villigt och utan förebråelser, och han skall få den.”13 Han bad: ”Käre Gud, jag vill vara en sista dagars helig igen, men jag har frågor som kräver svar.”

Han började lyssna till Andens viskningar och på inspirerade svar från vänner mer än någonsin tidigare. Ett efter ett vändes hans tvivel till tro, tills han slutligen insåg att han än en gång kände ett vittnesbörd om Jesus Kristus och hans återställda kyrka.

I den stunden visste han att han kunde övervinna sin stolthet och göra det som krävdes för att bli upptagen i kyrkan igen.

Till sist gick David ner i dopets vatten och började sedan räkna dagarna tills han kunde få sina välsignelser återgivna.

Jag är glad att kunna meddela att i somras återgavs Davids välsignelser till honom. Han är återigen fullt aktiv i kyrkan och är lärare i kursen Evangeliets lära i sin församling. Han tar varje tillfälle i akt att tala med andra om sin förändring, att gottgöra de skador han orsakat och att bära vittnesbörd om Jesu Kristi evangelium och kyrka.

Sammanfattning

Mina kära bröder, mina kära vänner, låt oss söka, finna, inspireras av och lita på våra församlingars och stavars Amulek. Det finns många Amulek i kyrkan i dag.

Kanske känner du en. Kanske är du en.

Kanske har Herren viskat till dig och uppmanat dig att återvända till din första kärlek, bidra med dina talanger, värdigt utöva prästadömet och tjäna sida vid sida med andra heliga för att komma närmare Jesus Kristus och bygga Guds rike här på jorden.

Vår älskade Frälsare vet var du är. Han känner ditt hjärta. Han vill rädda dig. Han sträcker sig ut mot dig. Vänd bara ditt hjärta till honom. Det är mitt hopp att de som lämnat lärjungeskapets stig – även om det bara är lite grann – ska betänka Guds godhet och nåd, se med sina hjärtan, lära av Alma och Amulek och höra Frälsarens livsförändrande ord: ”Kom och följ mig.”

Jag vädjar till dig att följa hans uppmaning, för då får du helt visst himlens skörd. Herrens välsignelser ska då vila över dig och ditt hus.14

Det vittnar jag om och välsignar er som en Herrens apostel i Jesu Kristi namn, amen.