Att sprida det återställda evangeliet

Äldste Dallin H. Oaks

i de tolv apostlarnas kvorum

Det vi kallar ”medlemsmissionsarbete” är inte ett program utan en kärleksfull inställning och ett sätt att nå personer omkring oss.

I.

Mot slutet av sin jordiska verksamhet befallde vår Frälsare Jesus Kristus sina lärjungar: ”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar” (Matt. 28:19) och ”Gå ut i hela världen och predika evangelium för hela skapelsen” (Mark. 16:15). Alla kristna har fått det här uppdraget att sprida evangeliet till alla. Många kallar det för ”det stora uppdraget”.

Som äldste Neil L. Andersen beskrev under dagens förmiddagsmöte är sista dagars heliga helt klart bland dem som tar det här stora ansvaret på störst allvar. Det borde vi vara, för vi vet att Gud älskar alla sina barn och att han i dessa sista dagar har återställt mer nödvändig kunskap och makt för att välsigna dem alla. Frälsaren lärde oss att älska alla som våra bröder och systrar, och det gör vi genom att sprida vittnesbördet och budskapet om det återställda evangeliet ”bland alla nationer, släkter, tungomål och folk” (L&F 112:1). Det här är en viktig del av innebörden i att vara en sista dagars helig. Vi ser det som ett glädjerikt privilegium. Vad kan vara mer glädjerikt än att sprida evighetens sanningar till Guds barn?

I dag har vi många medel att sprida evangeliet med, som inte fanns tillgängliga för tidigare generationer. Vi har teve, internet och sociala medier. Vi har många värdefulla budskap för att presentera det återställda evangeliet. Kyrkan har en framträdande ställning i många nationer. Vi har ett kraftigt ökat antal missionärer. Men använder vi alla de här resurserna på bästa sätt? Jag tror att de flesta av oss skulle säga nej. Vi vill uppfylla vårt gudagivna ansvar att förkunna det återställda evangeliet i hela världen på ett bättre sätt.

Det finns många bra förslag på hur man kan sprida evangeliet som kan fungera i enskilda stavar eller länder. Men eftersom vi är en världsomspännande kyrka vill jag ge förslag som fungerar överallt, från de nyaste enheterna till de mest etablerade, från kulturer som i dag är mottagliga för Jesu Kristi evangelium till kulturer och nationer som blir alltmer fientliga mot religion. Jag vill ge förslag som ni kan dela med personer som hängivet tror på Jesus Kristus lika väl som med människor som aldrig har hört hans namn, med människor som är nöjda med sitt nuvarande liv lika väl som med människor som desperat försöker förbättra sig själva.

Vad kan jag säga som kan vara till hjälp när ni sprider evangeliet, oavsett era omständigheter? Vi behöver hjälp från alla medlemmar, och alla medlemmar kan hjälpa till eftersom det finns mycket att göra för att sprida det återställda evangeliet bland alla nationer, släkter, tungomål och folk.

President Monson uppmanar medlemmar och missionärer att arbeta tillsammans

Vi vet alla att medlemmarnas deltagande i missionsarbetet är nödvändig både för att uppnå omvändelse och för att behålla nyomvända. President Thomas S. Monson har sagt: ”Nu är det dags för medlemmar och missionärer att komma samman … [och] verka i Herrens vingård för att föra själar till honom. Han har berett medel för oss till att sprida evangeliet på många olika sätt, och han hjälper oss i vårt arbete om vi handlar i tro för att utföra hans verk.”¹

Att sprida det återställda evangeliet är vår livslånga kristna plikt och förmån. Äldste Quentin L. Cook påminner oss: ”Missionsarbetet är inte bara en av de 88 tangenterna på ett piano som spelas då och då, det är ett durackord i en tilltalande melodi som behöver spelas ständigt under vårt liv om vi ska kunna förbli i harmoni med vår hängivenhet mot kristendomen och Jesu Kristi evangelium.”²

II.

Det finns tre saker som alla medlemmar kan göra för att sprida evangeliet, oavsett de omständigheter de lever och arbetar i. Vi borde alla göra allt det här.

För det första kan vi alla be om en önskan att hjälpa till med den här viktiga delen av frälsningsarbetet. Alla ansträngningar börjar med en önskan.

För det andra kan vi själva hålla buden. Trofasta, lydiga medlemmar är de mest övertygande vittnena om hur sant och värdefullt det återställda evangeliet är. Ännu viktigare är att trofasta medlemmar alltid har Frälsarens ande med sig som vägleder dem i deras strävan att delta i det stora verket att sprida Jesu Kristi återställda evangelium.

För det tredje kan vi be om inspiration om vad vi kan göra i våra omständigheter för att sprida evangeliet till andra. Det här skiljer sig från att be för missionärerna eller be om vad andra kan göra. Vi bör be om vad vi kan göra personligen. När vi ber bör vi komma ihåg att böner om den här sortens inspiration besvaras om de åtföljs av ett åtagande – något som i skrifterna kallas ”ärligt uppsåt” eller ”helhjärtat”. Var fast beslutna när ni ber att ni ska handla efter inspirationen ni tar emot, och lova Herren, om han inspirerar er att tala med någon om evangeliet, att ni ska göra det.

Vi behöver Herrens vägledning, för vid en viss tidpunkt är några redo för det återställda evangeliets ytterligare sanningar medan andra inte är det. Vi bör aldrig själva utge oss för att kunna bedöma vilka som är redo och vilka som inte är det. Herren känner alla sina barns hjärtan och om vi ber om inspiration hjälper han oss att hitta personer som han vet är ”beredda att höra ordet” (Alma 32:6).

Som en Herrens apostel uppmanar jag alla medlemmar och familjer i kyrkan att be till Herren om hjälp att hitta personer som är redo för att ta emot budskapet om Jesu Kristi återställda evangelium. Äldste M. Russell Ballard har gett det här viktiga rådet, som jag instämmer med: ”Lita på Herren. Han är den gode herden. Han känner sina får … Om vi inte engagerar oss kommer många som skulle ha lyssnat på återställelsens budskap att förbigås. … Principerna är ganska enkla: Be, enskilt och i familjen, om missionstillfällen.”³ När vi visar vår tro kommer de här tillfällena utan att det känns ”påtvingat eller krystat. De flödar som ett naturligt resultat av vår kärlek till våra bröder och systrar.”⁴

Jag vet att det är sant. Jag lägger till mitt löfte om att vi med tro på Herrens hjälp blir vägledda, inspirerade och får stor glädje i det här viktiga kärleksverket. Vi inser att framgång när det gäller att sprida evangeliet är att inbjuda människor med kärlek och med en uppriktig avsikt att hjälpa dem, oavsett vad de svarar.

III.

Här är några andra saker vi kan göra för att sprida evangeliet på ett bra sätt.

Vi måste komma ihåg att ”människor tar till sig [budskapet] när de är redo att göra det, inte när vi är redo att undervisa dem”.⁵ Det vi är intresserade av, till exempel de viktiga lärosatserna som tillkommit i den återställda kyrkan, är vanligtvis inte vad andra är intresserade av. Andra brukar vilja se följderna av läran, inte läran. När de ser eller upplever följderna av Jesu Kristi återställda evangelium i våra liv, känner de Anden och börjar bli intresserade av läran. De kan också bli intresserade när de söker efter större glädje, närhet till Gud eller att bättre förstå meningen med livet.⁶ Därför måste vi noggrant och under bön försöka förstå hur vi ska fråga andra om de är intresserade av att få veta mer. Det här beror på flera saker, som till exempel deras nuvarande omständigheter och vår relation till dem. Det här är ett bra ämne att diskutera i råd, kvorum och hjälpföreningar.
När vi talar med andra behöver vi komma ihåg att en inbjudan att få veta mer om Jesus Kristus och hans evangelium är att föredra framför en inbjudan att få veta mer om vår kyrka.⁷ Vi vill att andra ska bli omvända till evangeliet. Det är Mormons boks stora roll. Känslor för vår kyrka följer efter omvändelsen till Jesus Kristus, de kommer inte före den. Många som är misstänksamma mot kyrkor känner ändå kärlek till Frälsaren. Sätt det viktigaste främst.
När vi presenterar det återställda evangeliet för andra bör vi göra det på sätt som förmedlar äkta och kärleksfull omsorg om individen. Det händer när vi försöker hjälpa dem med problem som de förstått att de har, eller när vi arbetar med dem i tjänandeprojekt i samhället när vi lindrar lidande, hjälper fattiga och behövande eller förhöjer livskvalitén för andra.
Vårt arbete med att sprida evangeliet bör inte begränsas till vår krets av vänner och bekanta. Under OS hörde vi talas om en taxichaufför i Rio de Janeiro som tillhörde kyrkan. Han hade med sig exemplar av Mormons bok på sju olika språk som han gav till alla som ville ha en. Han kallade sig ”taximissionären”. Han sa: ”Rio de Janeiros gator … är mitt missionsfält.”⁸

Clayton M. Christensen, som har imponerande erfarenhet av att vara medlemsmissionär, säger att ”de senaste 20 åren har vi inte sett något samband mellan djupet i en relation och sannolikheten att den personen blir intresserad av att få veta mer om evangeliet”.⁹
Församlingarnas biskopsråd kan planera ett speciellt sakramentsmöte som medlemmarna uppmanas att ta med sig intresserade personer till. Församlingsmedlemmar tvekar mindre att ta med sig sina bekanta till ett sådant möte eftersom de känner sig säkrare på att mötets innehåll har planerats väl för att väcka intresse och representera kyrkan på ett bra sätt.
Det finns många andra tillfällen när vi kan sprida evangeliet. I somras fick jag till exempel ett glatt brev från en ny medlem som fick höra om det återställda evangeliet av en gammal klasskamrat som ringde upp henne för att fråga om en sjukdom hon drabbats av. Hon skriver: ”Jag upplystes av hans sätt att presentera sig för mig. När missionärerna hade undervisat mig i några månader blev jag döpt. Mitt liv har blivit bättre sedan dess.”¹⁰ Vi känner alla många som skulle få ett bättre liv genom det återställda evangeliet. Försöker vi kontakta dem?
Våra unga medlemmars fascination av och expertis inom sociala medier ger dem unika möjligheter att nå ut för att få andra intresserade av evangeliet. Mormon beskrev Frälsarens möte med nephiterna så här: ”Han undervisade och betjänade mängdens barn … , och han löste deras tungor så att de kunde uttrycka sig” (3 Ne. 26:14). I dag antar jag att vi skulle säga ”löste deras [tummar] så att de kunde uttrycka sig”. Sätt igång, ungdomar!

Att sprida evangeliet är inte en börda utan en glädje. Det vi kallar ”medlemsmissionsarbete” är inte ett program utan en kärleksfull inställning och ett sätt att nå människor omkring oss. Det är också en möjlighet att vittna om vad vi känner för vår Frälsares återställda evangelium. Som äldste Ballard har sagt: ”Ett mycket viktigt bevis på vår omvändelse och på vad vi känner för evangeliet i våra liv, är vår villighet att berätta om det för andra.”¹¹

Jag vittnar om Jesus Kristus, som är världens ljus och liv (se 3 Ne. 11:11). Hans återställda evangelium lyser upp vår väg under jordelivet. Hans försoning ger oss en försäkran om ett liv efter döden och styrkan att framhärda mot odödlighet. Och hans försoning ger oss möjlighet att få förlåtelse för våra synder och, enligt Guds härliga frälsningsplan, bli värdiga evigt liv, den största av alla Guds gåvor (L&F 14:7). I Jesu Kristi namn, amen.