”Om ni har lärt känna mig”
Äldste David A. Bednar
i de tolv apostlarnas kvorum
Känner vi bara till Frälsaren, eller lär vi undan för undan känna honom? Hur lär vi känna Herren?
När Frälsaren avslutade sin bergspredikan betonade han den eviga sanningen att ”endast om vi gör Faderns vilja, är Sonens frälsande nåd möjlig att ernå”.1
Han förkunnade:
”Inte skall var och en som säger ’Herre, Herre’ till mig komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Faders vilja.
Många skall säga till mig på den dagen: Herre, Herre, har vi inte profeterat med hjälp av ditt namn och med hjälp av ditt namn drivit ut onda andar och med hjälp av ditt namn gjort många kraftgärningar?
Men då skall jag säga dem sanningen: Jag har aldrig känt er. Gå bort ifrån mig, ni laglösa!”2
Vi förstår den här lärdomen bättre när vi begrundar en inspirerad revision av texten. Det är betecknande att Herrens ord i Bibeln, ”jag har aldrig känt er”, i Joseph Smiths översättning har ändrats till ”ni har aldrig känt mig”.3
Tänk också på liknelsen om de tio jungfrurna. Kom ihåg att de fem oförståndiga och oförberedda jungfrurna gick för att skaffa olja till sina lampor efter att ha hört ropet om att gå och möta brudgummen.
”Men när de hade gått för att köpa kom brudgummen. Och de som stod färdiga gick med honom in till bröllopsfesten, och dörren stängdes.
Sedan kom de [fem oförståndiga] jungfrurna tillbaka och sade: Herre, Herre, öppna för oss!
Men han svarade: Amen säger jag er: Jag känner er inte.”4
Betydelsen av den här liknelsen för oss var och en utvecklas av ännu en inspirerad revision. Det är viktigt att veta att orden ”jag känner er inte” som de står skrivna i Bibeln förtydligades i Joseph Smiths översättning till ”ni känner mig inte”.5
Orden ”ni har aldrig känt mig” och ”ni känner mig inte” bör vara skäl för djup andlig självrannsakan för var och en av oss. Känner vi bara till Frälsaren, eller lär vi undan för undan känna honom? Hur lär vi känna Herren? De här själsfrågorna är vad mitt budskap handlar om. Jag inbjuder innerligt den Helige Anden att vara med oss när vi tillsammans tänker igenom det här viktiga ämnet.
Att lära känna honom
Jesus sa:
”Jag är vägen och sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.
Om ni har lärt känna mig, skall ni också lära känna min Fader.”6
Vi lär känna Fadern när vi lär känna hans älskade Son.
En storslagen avsikt med jordelivet är att vi inte bara ska lära oss om Faderns Enfödde, utan också sträva efter att lära känna honom. Fyra nödvändiga steg som kan hjälpa oss lära känna Herren är att utöva tro på honom, följa honom, tjäna honom och lita på honom.
Utöva tro på honom
Att utöva tro på Jesus Kristus är att förlita sig på hans förtjänster, barmhärtighet och nåd.7 Vi börjar lära känna Frälsaren när vi väcker våra själsförmågor och prövar hans ord till dess vi kan ge plats i hjärtat för en del av hans ord.8 När vår tro på Herren växer förlitar vi oss på honom och tror på hans kraft att återlösa, hela och stärka oss.
Sann tro kretsar kring Herren och leder alltid till rättfärdiga gärningar. ”Tro på Kristus är den första principen i uppenbarad religion, … grunden till all rättfärdighet … och principen för handling hos alla intelligenta varelser.”9 Eftersom gärningar i enlighet med de rätta principer som Återlösaren förkunnade är nödvändiga för att få och utöva sann tro, ”är tron utan gärningar död”10. Vi ska vara ”ordets görare, inte bara dess hörare”.11
Det finns ett starkt samband mellan att höra Guds ord och att ta emot den andliga gåvan att tro på Frälsaren, eftersom ”tron kommer av predikan och predikan i kraft av Kristi ord”.12 Vi bekantar oss med honom och hans röst när vi studerar och mättar oss med hans ord i skrifterna13, ber till Fadern i hans namn med ärligt uppsåt14 och söker den Helige Andens ständiga sällskap15. Att vi lär och tillämpar Kristi lärdomar i våra liv är en förutsättning för att vi ska få gåvan att tro på honom.16
Att utöva tro på Herren är en nödvändig förberedelse för att följa honom.
Följa honom
”När Jesus vandrade utmed Galileiska sjön, fick han se två bröder, Simon som kallas Petrus och hans bror Andreas, kasta ut nät i sjön. De var fiskare.
Han sade till dem: ’Följ mig, så skall jag göra er till människofiskare.’
Genast lämnade de näten och följde honom.”17
Petrus och Andreas är stora föredömen i att höra och följa Mästaren.
Frälsaren säger på samma sätt till er och mig: ”Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och ta sitt kors på sig och följa mig.”18 Att ta sitt kors på sig är att avstå från all ogudaktighet och varje världslig lusta och att hålla Herrens bud.19
Frälsaren har uppmanat oss att bli som han är.20 Att följa Herren innebär alltså att efterlikna honom. Vi fortsätter att lära känna Herren när vi genom kraften i hans försoning försöker bli som han.
I sin verksamhet på jorden utstakade Jesus vägen, visade vägen och var ett fullkomligt föredöme. ”En korrekt uppfattning om hans karaktär, fullkomlighet och egenskaper”21 ger oss ett varaktigt syfte och en tydlig riktning när vi följer honom på det hängivna lärjungeskapets väg.
När vi följer Frälsaren kan vi också ta emot ”faktisk kunskap om att den riktning vi följer i livet”22 är förenlig med Guds vilja. En sådan kunskap är inte ett ogripbart mysterium och handlar inte främst om timliga strävanden eller vanliga jordiska bekymmer. Snarare är en ständig och ihärdig rörelse framåt längs förbundets stig den riktning i livet som behagar honom.
Lehis dröm i Mormons bok pekar ut den stig vi bör följa, de utmaningar vi får möta och de andliga resurser vi kan få hjälp av när vi följer och kommer till Frälsaren. Att sträva framåt på den trånga och smala stigen är det han vill att vi ska göra. Att vi ska få smaka på trädets frukt och bli djupt ”omvända till Herren”23 är de välsignelser han så innerligt vill att vi ska ta emot. Därför kallar han på oss att komma och följa honom.24
Både att utöva tro på och följa Jesus Kristus är nödvändiga förberedelser för att tjäna honom.
Tjäna honom
”Ty hur kan en människa känna den mästare som hon inte har tjänat och som är en främling för henne och är långt borta från hennes hjärtas tankar och avsikter?25
Vi lär känna Herren mer fullständigt när vi tjänar honom och arbetar i hans rike. När vi gör det välsignar han oss givmilt med himmelsk hjälp, andliga gåvor och större förmåga. Vi blir aldrig lämnade ensamma när vi arbetar i hans vingård.
Han förkunnade: ”Jag skall gå framför ert ansikte. Jag skall vara på er högra sida och på er vänstra, och min Ande skall vara i era hjärtan och mina änglar runtomkring er för att upprätthålla er.”26
Vi lär känna Frälsaren när vi gör vårt bästa för att gå dit han vill att vi ska gå, när vi strävar efter att säga det han vill att vi ska säga och när vi blir det han vill att vi ska bli.27 När vi undergivet erkänner vårt totala beroende av honom ger han oss större förmåga att tjäna honom bättre. Gradvis liknar våra önskningar allt mer hans önskningar och hans avsikter blir våra avsikter, så att vi ”inte kommer att be om något som strider mot hans vilja”28.
Att tjäna honom kräver hela vårt hjärta, vår förmåga, vårt förstånd och vår styrka.29 Följaktligen står osjälviskt tjänande i strid med den naturliga människans egensinniga och själviska tendenser. Vi lär oss att älska dem vi tjänar. Och eftersom vi tjänar Gud när vi tjänar andra, lär vi oss att älska honom och våra bröder och systrar djupare. Sådan kärlek är en manifestation av människokärlekens andliga gåva, ja, Kristi rena kärlek.30
”Be till Fadern av allt ert hjärta att ni må vara fyllda av denna kärlek som han har utgjutit över alla som är hans Sons, Jesu Kristi, sanna efterföljare, så att ni kan bli Guds söner, så att vi, när han visar sig, skall bli lika honom, ty vi skall se honom sådan han är, så att vi kan ha detta hopp och så att vi kan bli renade alldeles som han är ren.”31
Vi lär känna Herren när vi fylls av hans kärlek.
Lita på honom
Är det möjligt att utöva tro på honom, följa honom och tjäna honom utan att lita på honom?
Jag känner medlemmar i kyrkan som håller de lärdomar och principer som finns i skrifterna och som predikats från den här talarstolen för att vara sanna. Och ändå har de svårt att lita på att evangeliets sanningar gäller just deras liv och deras omständigheter. De verkar ha tro på Frälsaren, men de litar inte på att hans utlovade välsignelser kan tillfalla dem eller verka i deras liv. Jag möter också bröder och systrar som tjänar plikttroget, men för vilka det återupprättade evangeliet ännu inte har blivit en levande och omvandlande verklighet i deras liv. Vi lär känna Herren när vi inte bara tror på att han finns utan även litar på honom och det han försäkrar oss om.
I Nya testamentet bad en far Frälsaren att bota hans barn. Jesus svarade:
”Om du kan, säger du. Allt förmår den som tror.
Genast ropade barnets far: ’Jag tror. Hjälp min otro!’”32
Jag har många gånger funderat på den här faderns vädjan: ”Hjälp min otro!” Jag undrar om det mannen vädjade om kanske inte främst var att få hjälp med att tro på Kristus som vår Återlösare och på hans läkande kraft. Han kan redan ha erkänt Kristus som Guds Son. Men kanske behövde han hjälp med att lita på att Mästarens läkande kraft verkligen kunde vara så personlig och anpassad att den kunde hjälpa hans egen älskade son. Han kanske trodde på Kristus i allmänhet men litade inte på att Kristus kunde hjälpa honom konkret på en personlig nivå.
Vi vittnar ofta om det vi vet är sant, men en mer relevant fråga för oss alla är kanske om vi litar på det vi vet.
Heliga förrättningar som utförs genom rätt prästadömsmyndighet är nödvändiga för att vi ska kunna lita på Frälsaren, lära känna honom och slutligen lita på det vi vet.
”Och [melkisedekska] prästadömet förvaltar evangeliet och innehar nyckeln till rikets hemligheter, ja, nyckeln till kunskapen om Gud.
Därför är gudaktighetens kraft uppenbar i dess [förrättningar].”33
Vi tror på och lär känna Herren när nyckeln till kunskapen om Gud, som förvaltas genom melkisedekska prästadömet, låser upp dörren och gör det möjligt för oss alla att ta emot gudaktighetens kraft i våra liv. Vi litar på och lär känna Frälsaren när vi följer honom genom att ta emot och trofast hedra heliga förrättningar och alltmer får hans bild i vårt ansikte34. Vi litar på och lär känna Kristus när vi personligen upplever den omvandlande, läkande, stärkande och heliggörande kraften i hans försoning. Vi litar på och lär känna Mästaren när ”hans ords kraft [slår rot] i oss”35 och skrivs in i vårt sinne och hjärta36 och när vi ”överger alla [våra] synder för att lära känna [honom]”37.
Att lita på honom är att lita på att hans överflödande välsignelser är tillgängliga i och tillämpbara på våra egna liv och familjer. Att lita på honom av hela vår själ38 är något vi kan göra när vi strävar framåt längs förbundets stig, underkastar oss honom och följer hans prioriteringar och tidsplan för oss. Att lita på honom – att hålla hans kraft och löften för sanna – inbjuder till perspektiv, frid och glädje i våra liv.
Löfte och vittnesbörd
En dag ska varje knä böjas och varje tunga bekänna att Jesus är Kristus.39 På den välsignade dagen kommer vi att veta att han känner var och en av oss vid namn. Och jag vittnar om och lovar att vi inte bara kan ha kunskap om Herren utan också kan lära känna honom genom att utöva tro på honom, följa, tjäna och lita på honom. Det vittnar jag om i Jesu Kristi heliga namn, amen.