Läs boken, finn Herren
Äldste Gary E. Stevenson
i de tolv apostlarnas kvorum
Kan ni se Mormons bok som er slutsten, er andliga styrkas medelpunkt?
Mary Elizabeth Rollins
Jag föreställer mig hur ni i det uppväxande släktet ser eller lyssnar på det här konferensmötet någonstans i världen. Jag vill återge en sann berättelse för er, en berättelse som kan vara både ett exempel och en lärdom. Den kan visa er hur man kommer närmare Herren och får större kraft att stå emot frestelser.
Det här är en berättelse om en ung flicka som bodde i New York och förlorade sin far när hans båt sjönk i en stor sjö. Hon, hennes mor, äldre bror och yngre syster flyttade till ett samhälle i en annan stat för att bo hos hennes moster och morbror. En tid efter att familjen hade kommit dit, kom missionärer och medlemmar i en nyligen organiserad religion till deras samhälle med den underbara nyheten om evangeliets återställelse. De berättade den anmärkningsvärda berättelsen om en ängel som gav en forntida uppteckning till en ung man som hette Joseph Smith, en uppteckning som han hade översatt med Guds kraft. Två av besökarna, Oliver Cowdery och John Whitmer, hade faktiskt sett plåtarna med inristningar med egna ögon, och Whitmer hade hållit i guldplåtarna med sina egna händer. Den här uppteckningen hade nyligen publicerats, och broder Whitmer hade med sig boken. Bokens titel var förstås Mormons bok.
När tolvåriga Mary hörde missionärerna berätta om boken fick hon en speciell känsla i hjärtat. Fastän Mormons bok var tjock och hade många sidor, längtade Mary efter att få läsa den. Innan broder Whitmer gick gav han ett exemplar av den värdefulla boken till broder Isaac Morley, en vän till Marys morbror och lokal ledare för den nya kyrkan.
Mary skrev senare: ”Jag gick hem till [broder Morley] … och bad att få se boken. [Han] lade den i min hand, [och] när jag tittade på den fick jag en så stark önskan att läsa den att jag inte kunde låta bli att be honom låta mig ta med den hem och läsa den. … Han sa … att han knappt hade haft tid själv att läsa ett kapitel, och bara ett fåtal bröder hade ens sett den, men jag vädjade så enträget att han till slut sa: ’Flicka lilla, om du tar med boken hit före frukost i morgon, får du ta den.’”
Mary sprang hem och var så fängslad av boken att hon stannade uppe nästan hela natten och läste den. Nästa morgon när hon återlämnade boken, sa broder Morley: ”Du läste väl inte så mycket i den” och ”jag tror inte du kan berätta något alls ur den.” Mary sträckte på sig och återgav första versen i Mormons bok ur minnet. Sedan berättade hon om profeten Nephi. Mary skrev senare: ”Han såg förvånat på mig och sa: ’Flicka lilla, ta hem boken och läs ut den, jag kan vänta.’”
En kort tid senare hade Mary läst ut boken och var den första i samhället som hade läst hela boken. Hon visste att den var sann och att den kom från hennes himmelske Fader. När hon läste boken fann hon Herren
En månad senare kom en speciell besökare hem till henne. Det här är vad Mary skrev om det oförglömliga mötet den dagen: ”När [Joseph Smith] såg mig, tittade han allvarligt på mig. … Efter en liten stund … gav han mig en speciell välsignelse … och gav mig boken som present. Och han sa att han skulle ge broder Morley ett annat [exemplar]. … Vi kände alla att han var en gudsman, för han talade med kraft, som en person med myndighet.”
Den här unga flickan, Mary Elizabeth Rollins, såg många fler underverk i sitt liv och behöll alltid sitt vittnesbörd om Mormons bok.1 Den här berättelsen är särskilt betydelsefull för mig eftersom hon är en av mina förfäder. Tack vare Marys exempel och andra upplevelser i mitt liv har jag lärt mig att man aldrig är för ung för att söka och få ett vittnesbörd om Mormons bok.
Slutstenen i ert vittnesbörd
Det finns en lärdom för er i Marys berättelse. Var och en av er unga män, unga kvinnor och barn kan få samma känslor som hon hade. När ni läser Mormons bok och ber med en önskan att få veta om den är sann, kan ni också få samma känsla i hjärtat som Mary fick. Ni kan också upptäcka, när ni står och vittnar om Mormons bok, att ni får samma bekräftelse från Anden. Den Helige Anden talar till ert hjärta. Ni kan också få en bekräftelse från Anden när ni hör andra vittna om Mormons bok. Var och en av de här andliga bekräftelserna kan leda till att Mormons bok blir slutstenen i ert vittnesbörd.
Låt mig förklara. Profeten Joseph Smith, som översatte Mormons bok ”genom Guds gåva och kraft”, sa att Mormons bok var ”den mest felfria boken av alla på jorden och vår religions slutsten”.2
Sedan Mormons bok trycktes första gången 1830 har över 174 miljoner exemplar publicerats på 110 olika språk, vilket visar att Mormons bok fortfarande är slutstenen i vår religion. Men vad innebär det här för var och en av er?
I arkitektoniska termer är en slutsten en viktig del av ett valv. Det är den kilformade stenen mitt i och överst i ett valv. Det är den viktigaste stenen eftersom den håller sidorna av valvet på plats, så att de inte faller ihop. Och det är det konstruktionselement som gör att porten, eller öppningen nedanför, går att komma igenom.
I evangelietermer är det en gåva och välsignelse av Herren att slutstenen i vår religion är något så påtagligt och gripbart som Mormons bok, och att vi kan hålla i den och läsa den. Kan ni se Mormons bok som er slutsten, er andliga styrkas medelpunkt?
President Ezra Taft Benson utvecklade den här lärdomen från Joseph Smith. Han sa: ”Det finns tre sätt på vilka Mormons bok är vår religions slutsten. Den är slutstenen i vittnesbördet om Kristus. Den är slutstenen i vår lära. Den är slutstenen i vårt vittnesbörd.”
President Benson sa vidare: ”Mormons bok undervisar oss om sanningen … [och] bär vittnesbörd om Kristus. … Men det finns något mer. Det finns en kraft i boken som börjar flöda in i era liv i det ögonblick som ni allvarligt börjar studera boken. Ni får större förmåga att motstå frestelser … Ni finner kraft att stanna kvar på den trånga och smala stigen.”3
Mitt personliga vittnesbörd
I mitt fall blev Mormons bok slutstenen i mitt vittnesbörd under en period av flera år och genom ett antal upplevelser. En mäktig upplevelse som formade mitt vittnesbörd inträffade när jag som ung missionär verkade i mitt första område: Kumamoto, Japan. Min kamrat och jag gick från dörr till dörr. Jag träffade en äldre kvinna som vänligt bjöd in oss i farstun, som heter genkan på japanska. Hon bjöd oss på kall dryck den där varma dagen. Jag hade inte varit i Japan så länge och hade nyligen läst ut Mormons bok och bett om att få veta med säkerhet att den var sann.
Eftersom jag var ny talade jag inte japanska särskilt bra. Jag tror faktiskt inte att kvinnan förstod så mycket av det jag sa. Jag började undervisa henne om Mormons bok och beskrev hur Joseph Smith fick en forntida uppteckning som inristats på guldplåtar av en ängel, och hur han översatte dem genom Guds kraft.
När jag vittnade om att Mormons bok är Guds ord och ännu ett vittne om Jesus Kristus, fick jag det starkaste intryck följt av en varm känsla av tröst och lugn, vilket skrifterna beskriver som att hjärtat börjar brinna inom oss.4 Den känslan var en mäktig bekräftelse för mig på att Mormons bok verkligen är Guds ord. Vid det tillfället var mina känslor så starka att jag fick tårar i ögonen när jag pratade med den japanska gamla kvinnan. Jag har aldrig glömt den speciella känslan från den dagen.
Ert personliga vittnesbörd
Var och en av er kan också få ett personligt vittnesbörd om den här boken! Inser ni att Mormons bok skrevs för oss – för vår tid? Den här boken är en av välsignelserna med att leva i vad vi kallar tidernas fullhets utdelning. Fastän Mormons bok skrevs av inspirerade författare för länge sedan, varav många var profeter, hade varken de eller folket på deras tid förmånen att ha hela boken. Nu har ni inom nära räckhåll heliga uppteckningar som profeter, präster och kungar satte högt värde på, tog till sig och bevarade! Ni har förmånen att hålla en komplett Mormons bok i händerna. Intressant nog såg Moroni, en av profeterna i Mormons bok, vår tid – er tid. Han såg också er i en syn för många hundra år sedan. Moroni skrev:
”Se, Herren har visat mig stora och förunderliga ting om … den dagen då dessa”, vilket innebär Mormons bok, ”skall komma fram bland er.
Se, jag talar till er som om ni vore närvarande, och ändå är ni inte det. Men se, Jesus Kristus har visat er för mig, och jag känner era gärningar.”5
För att hjälpa er att göra Mormons bok till slutstenen i era vittnesbörd, ger jag er en utmaning. Nyligen fick jag veta att många ungdomar tillbringar i genomsnitt sju timmar om dagen med att titta på teve, dator eller smartphone.6 Vill ni med tanke på det göra en liten förändring? Vill ni ersätta en del av den dagliga skärmtiden, särskilt den som ägnas åt sociala medier, internet, spel eller teve, med att läsa Mormons bok? Om undersökningarna jag nämnde är korrekta, kan ni lätt ta er tid till dagliga studier av Mormons bok, om så bara 10 minuter om dagen. Och ni kan studera på ett sätt som gör att ni tycker om innehållet och förstår det – på en enhet eller i bokform. President Russell M. Nelson varnade oss nyligen: ”Vi bör aldrig låta läsningen av Mormons bok bli till en betungande plikt, som om vi sväljer en besk medicin snabbt och sedan resolut bockar av den rutan.”7
Ni barn som är yngre kan läsa den med en förälder, en mor- eller farförälder eller någon annan som ni tycker om. Om ett kapitel, en vers eller en del blir så svår att ni tappar lusten att läsa, så fortsätt bara till nästa, och till nästa igen. Jag föreställer mig hur ni följer Marys exempel. Jag föreställer mig hur ni entusiastiskt tar er tid och hittar en lugn plats där ni kan läsa Mormons bok. Jag ser hur ni upptäcker svar, känner vägledning och får ett vittnesbörd om Mormons bok och ett vittnesbörd om Jesus Kristus. När ni läser boken, finner ni Herren.
Ni läser er igenom den här dyrbara boken och möter er älskade Frälsare, Herren Jesus Kristus, på nästan varje sida. Det är beräknat att det i genomsnitt finns någon form av hans namn cirka en gång varannan vers.8 Även Kristus själv vittnade om dess sannhet i vår tid med orden: ”Så sant er Herre och er Gud lever är den sann.”9
Jag är tacksam för den inbjudan och det löfte som Herren genom profeten Moroni har gett er var och en – och alla som läser Mormons bok. Jag avslutar med att läsa inbjudan och löftet och lägger till mitt vittnesbörd: ”Och jag uppmanar er att ni, när ni får dessa uppteckningar [Mormons bok], frågar Gud, den evige Fadern, i [Jesu] Kristi namn, om inte dessa uppteckningar är sanna. Och om ni frågar med ett uppriktigt hjärta, med ärligt uppsåt och med tro på Kristus, skall han uppenbara sanningen om dem för er genom den Helige Andens kraft.”10
Jag vittnar om evangeliets återställelse i de här sista dagarna och om Mormons bok som ett påtagligt bevis på återställelsen. Liksom orden i den här boken inspirerade en tolvårig flicka att ta till sig Jesu Kristi återställda kyrka för nästan två hundra år sedan, ska sanningarna ni hittar där lyfta och inspirera er på liknande sätt. De stärker er tro, fyller era själar med ljus och förbereder er för en framtid som ni knappt kan föreställa er.
På bokens sidor upptäcker ni Guds oändliga kärlek och ofattbara nåd. När ni strävar efter att följa lärosatserna ni hittar där får ni större glädje, större kunskap, och svaren på många av de svårigheter som jordelivet innebär öppnas för er. När ni läser boken, finner ni Herren. Mormons bok är Guds uppenbarade ord. Om detta vittnar jag av hela mitt hjärta och hela min själ, i Jesu Kristi namn, amen.