Ungdomar
Be om frid
Författaren bor i Arizona, USA.
Mina föräldrar hade ofta möten efter kyrkan och jag brukade passa mina tre yngre bröder och hjälpa dem att laga lunch. De var ofta retliga och hungriga. Om de började bråkade kunde jag oftast lösa små problem lätt. Men ibland var det svårt att få dem att bli sams när de hade börjat bråka eftersom jag själv blev irriterad.
En eftermiddag var det särskilt svårt för mina bröder att hålla sams. Jag märkte att mina försök att lugna ner dem bara gjorde saker och ting värre eftersom jag var arg. Så jag lagade bara min egen lunch och sa inget mer. Till slut sa jag: ”Jag tänker be. En liten stund kan ni väl vara tysta.” När de hade lugnat ner sig bad jag bordsbön. Innan jag avslutade bönen tillade jag: ”Och snälla hjälp oss att vara fridstiftare.”
Först verkade de inte ha hört det utan började bråka igen. Jag blev irriterad men jag behövde vara så kärleksfull och lugn som jag kunde eftersom jag just hade bett om att vara det. Efter en minut kände jag mig mycket lugn. Jag åt utan att säga något, och pojkarna slutade bråka efter ett stund. Jag insåg att det lugn jag kände var svaret på en enkel bön. Jag hade bett om att kunna stifta frid, och min himmelske Fader hade hjälpt mig att hålla mig lugn när det var så frestande att bli arg. Jag vet att han verkligen kan ge oss frid.