Vi talar om Kristus
Helbrägdagörelsens sanna underverk
Författaren bor i Wyoming, USA.
Efter min olycka lärde jag mig att fysisk förlamning inte går att bota – men tack vare Jesu Kristi försoning går det att bota andlig förlamning.
Året 2000 var fullt av betydelsefulla händelser för min familj och mig. Min fru och jag firade vår första bröllopsdag. Vi blev föräldrar för första gången. Det var också det året jag blev förlamad, bara fem veckor efter vår dotters födelse.
Den sommaren hade jag hjälpt en äldre syster i vår församling genom att regelbundet cykla fem kvarter från vår lägenhet hem till henne för att klippa gräsmattan. Men en morgon var jag mycket trött och inte så alert som jag borde – och jag blev oturligt nog påkörd av en bil. Det var en underverk att jag överlevde, men tråkigt nog kom jag inte undan utan skador. En vecka efter olyckan vaknade jag och insåg att jag var förlamad. Jag kunde inte röra en muskel nedanför midjan.
Förlamning är en permanent åkomma. Trots vår tids alla framsteg inom vetenskap och medicin så går det inte att bota förlamning. Naturligtvis var jag rädd först, och orolig för hur jag skulle kunna vara make och far. Rädslan ersattes sedan av ilska mot mig själv för att jag hade varit så dum – för att jag inte hade stannat vid den där korsningen, och för att jag inte hade haft någon hjälm på mig.
Jag kände mig som en börda. Det tog många månader vid ett rehabiliteringssjukhus för att lära mig leva resten av mitt liv med mitt handikapp och att bli oberoende igen. Samtidigt har tillvaron som förlamad hjälpt mig att förstå skrifterna och vår Frälsares försoning bättre.
Kristus ber i Getsemane örtagård, av Hermann Clementz
Särskilt en insikt kom när jag begrundade underverken som Kristus hade utfört. I Markus 2 förlåter Jesus en lam man för hans synder och botar honom. När de skriftlärda ifrågasatte Jesu erbjudande om förlåtelse, sa han: ”Vilket är lättast, att säga till den lame: Dina synder är förlåtna, eller att säga: Stig upp, ta din bädd och gå?” (vers 9).
Jag hade läst det skriftstället många gånger, men jag förstod det aldrig förrän efter min olycka. När man läser kapitlet påminns man om just hur mirakulös helbrägdagörelsen var. I dag, trots att det har gått 2000 år och många framsteg inom medicin har gjorts, kan inte enbart människan åstadkomma sådan helbrägdagörelse, och jag lever med den verkligheten varje dag. Många tror att det här är lärdomen bakom det här skriftstället – att Kristus har makt att bota även det obotliga. Men skriftstället innehåller så mycket mer, särskilt när vi ser bortom det fysiska underverket och i stället fokuserar på det andliga underverket.
Precis som det är omöjligt för en förlamad att ”stiga upp och gå”, är det lika omöjligt för en människa att själv övervinna den andliga förlamning som orsakas av synd. Jag har lärt mig att det är Frälsarens försoning som är det verkliga underverket i det här skriftstället. Jag kanske aldrig får uppleva underverket att fysiskt kunna ställa mig upp och gå igen under jordelivet, men jag har upplevt det större underverket att få mina synder förlåtna genom min Herre och Frälsare Jesu Kristi försoning. Just det underverket bekräftas i vers 10 och 11:
”Men det skall ni veta att Människosonen har makt på jorden att förlåta synder, (säger han till den lame).
’Till dig säger jag: Stig upp, ta din bädd och gå hem!’”
Att bli botade från syndens följder är det största underverk vi kan få, allt tack vare Jesus Kristus. Kristus tog på sig våra skröpligheter när han sonade våra synder. Han vet vad vi går igenom. Han förstår våra enskilda handikapp, svagheter och utmaningar, oavsett hur stora eller små de är. Det finns ingen annan människa i den här världen som kan bota syndens andliga förlamning.
Jag är tacksam för den insikt som jag har välsignats med. Den ger mig det nödvändiga perspektivet när jag lever med mitt handikapp och strävar efter att använda det så att jag kan lära och växa. Jag har lyckats sluta tycka synd om mig själv och göra sådant som jag tyckte om att göra före olyckan, och jag har haft förmånen att kunna tjäna trots mitt tillstånd. Några kan tycka att det är svårt att vara tacksam när man har ett handikapp, men Gud välsignar oss hela tiden – också i sådana situationer. Jag är tacksam mot min Frälsare, för hans försoning och för hans underbara underverk i mitt liv.