2017
Kristi tröstande kraft
February 2017


Kristi tröstande kraft

Talking on a train in New York City

Illustration Allen Garns

För ett antal år sedan planerade min vän Joseph att köra från Utah till Washington D. C. Han frågade om jag ville följa med på resan. Längs vägen besökte vi några av kyrkans historiska platser, och när vi kom till östkusten körde vi till New York.

Vi kom dit bara två veckor efter de tragiska händelserna som inträffade den 11 september 2001. Vi kände starkt att vi skulle besöka platsen där de båda skyskraporna hade förstörts.

Vi såg en soldat som med vinkningar ledde en folksamling genom en myllrande gata medan de tittade på ruinerna. Han delade ut pappersnäsdukar som de kunde torka tårarna med.

Joseph och jag kunde känna hur djupt de här händelserna hade sårat alla, och vi ville göra något åt det. Vi bestämde oss för att det bästa vi kunde göra var att prata med olika personer, lyssna på deras berättelser och kanske ge dem ett budskap om hoppet som finns i Jesu Kristi återställda evangelium.

Senare tog vi tunnelbanan tillbaka till vårt hotell. Mitt emot mig satt en kvinna som läste en bok. Jag undrade vad som pågick i hennes liv. Jag presenterade mig och sa att vi var på besök i New York. Jag sa att vi var nyfikna på hur hon hade upplevt händelserna den 11 september.

Hon hette Maria och hade bott i New York i flera årtionden. Hon arbetade i en byggnad några kvarter från de båda skyskraporna. Hon berättade att några veckor före den 11 september hade hon fått en stark känsla av att hon skulle be och fråga om Gud fanns. Hon sa att hon dittills i sitt liv inte hade bett mycket eller känt att hon behövde det. Hon kände inte att hon fick svar på sina böner förrän terroristerna tog ner skyskraporna den där ödesdigra morgonen. Det var kaos och förvirring överallt omkring henne, men ändå kände hon sig lugn. Maria sa att hon kände en enorm frid, och trots den oförklarliga förstörelsen kände hon att Gud fanns och vakade över henne.

När Maria hade berättat det här för oss sa Joseph och jag att hon hade känt Anden från hennes himmelske Fader genom den speciella friden och trösten. Vi sa att hon alltid kunde få känna den friden genom att söka honom i bön och läsa Mormons bok. Vi gav henne en Mormons bok och sa att boken skulle fortsätta ge henne den frid som hon hade sökt. Hon blev mycket glad när hon fick den och tackade oss.

Jag vet inte vad som sedan hände i Marias berättelse, för Joseph och jag behövde gå av vid vår station, men jag vet att vår himmelske Fader älskar var och en av sina söner och döttrar. Jag vet att han känner till detaljerna i våra liv, särskilt när det verkar som om allt går fel runt omkring oss. Han kan ge en outsäglig frid som kommer från hans ande, genom hans Sons, Jesu Kristi kraft. Kristi ljus kan lysa klart genom alla prövningars och tragediers mörker, för han har övervunnit allt.