Släktforskning och tempelvälsignelser
Från en presentation under släktforskningskonferensen RootsTech 2016 i Salt Lake City, Utah, USA, den 6 februari 2016. För att se en inspelning av presentationen på engelska, portugisiska eller spanska, gå till lds.org/go/217Renlund.
I sin presentation under RootsTech påminde äldste Dale G. Renlund och hans fru Ruth och dotter Ashley sista dagars heliga om att den verkliga kraften kommer när man kombinerar släktforskning med templets välsignelser.
ÄLDSTE RENLUND: I december 1963 körde min familj den sex timmar långa resan från Helsingfors till ön Larsmo vid Finlands västkust. Det var där min far växte upp och där min farmor Lena Sofia bodde.
Många år tidigare, år 1912, lyssnade Lena Sofia och min farfar Leander på missionärerna från Sverige som predikade det återställda evangeliet. På den tiden fanns det knappt 800 missionärer i hela världen.
Missionärerna undervisade om det återställda evangeliet och Lena Sofia och Leander döptes dagen därpå. De blev medlemmar i en liten gren, den första i Finland.
Bara några år senare dog Leanders mor, som hade bott hos dem, i tuberkulos. 1917 dog också Leander i tuberkulos, så Lena Sofia blev änka medan hon var gravid med deras tionde barn. Det barnet – min far – föddes två månader efter Leanders död. Lena Sofia begravde så småningom sju av sina tio barn. Det var en mycket svår prövning för henne, en fattig bondkvinna, att hålla ihop det som var kvar av hennes familj.
I nästan två årtionden fick hon inte en enda natts god sömn. Hon hade flera olika småjobb under dagen för att få ihop tillräckligt med mat att äta. På kvällarna tog hon hand om döende familjemedlemmar. Döden hängde bokstavligt talat över dem. På den tiden klövs timret och lades ofta på taksparrarna för att torka. Timret användes sedan till kistor för dem som dog. Det är svårt att föreställa sig vad Lena Sofia kände.
En dag träffade jag henne 1963. Jag hade just fyllt elva och hon var åttiosju. Hon var böjd av en livstids hårt arbete. Hon var så böjd att hennes längd inte ändrades när hon ställde sig upp från stolen. Huden på hennes ansikte och händer var väderbiten, lika härdad och fårad som slitet läder.
Hon stod så rakt hon kunde och pekade på ett foto på väggen och sa till mig [på svenska]: ”Det här är min gubbe.”
Jag hade skrivit in mig vid en svensktalande skola tidigare den hösten och hade just börjat lära mig svenska på nytt. Jag trodde att farmor av misstag hade använt presensformen av verbet när hon sa: ”Det här är min gubbe”, för Leander hade varit död i 46 år. Jag påpekade för mor att Lena Sofia skulle ha sagt: ”Det här var min gubbe.” Mor sa bara: ”Du förstår inte.”
Hon hade rätt. Jag förstod inte – inte som jag gör nu. Sedan dess har jag många gånger tänkt på vad den upplevelsen betydde och vad farmor hade lärt mig.
Tänk vilken styrka och tröst hon måste ha fått av att känna till beseglingskraften! Den kraften ger oss vägledning när vi forskar efter och lär oss om våra förfäder. Både släktforskningen och templets välsignelser kan vara meningsfulla, men den verkliga kraften kommer när vi kombinerar dem. Det är inte att bara blanda två saker på måfå, utan den ena vägleder den andra. Vetskapen om att de här förrättningarna en dag skulle utföras för henne och Leander gav Lena Sofia tröst och frid under hennes många år som änka.
Släktforskningens sanna värde
ASHLEY: Utan släktforskning kan inte beseglingsmyndigheten användas så som den ska användas. Och släktforskningens sanna värde ser man bara tack vare beseglingsmyndigheten. Den verkliga kraften finns i kombinationen.
SYSTER RENLUND: Jag tycker om den här tanken. Vi lär oss om de här välsignelserna överallt i skrifterna. Genom att kombinera dem får vi fler välsignelser och större kraft. Låt oss se på några exempel.
I Läran och förbunden säger Herren att han sände Elia för att ”inplanta i barnens hjärtan de löften som gavs till fäderna”. Och det här skulle vända barnens hjärtan till fäderna. Jag tror att det här är en del, Dale, av vad din farmor inplantade i dig. Sedan säger Herren att ”hela jorden [skulle] bli fullständigt ödelagd vid [Frälsarens andra] ankomst” om det inte skulle ske (se L&F 2:2–3). Det är ett mäktigt budskap.
Så även om vi hade alla släktforskningsuppteckningar som världen kunde erbjuda och alla som vi möjligtvis kunde samla, skulle ändamålet med skapelsen ha omintetgjorts och ödelagts utan beseglingsmyndigheten som återställdes av profeten Elia. Det här är ett av de första budskapen som Herren uppenbarade för profeten Joseph Smith i vår tidsutdelning.
ÄLDSTE RENLUND: Du har rätt, Ruth. Utan att ens veta det har jag känt styrkan och kraften i berättelser och exempel i hela mitt liv från farmor och andra föregångare.
Det finns en profetia i Läran och förbunden kapitel 128 där Joseph Smith citerar Malaki 4:5–6. Han förklarar orden ”vända … barnens hjärtan till deras fäder” när det gäller beseglingsmakten och dop för de döda. Och sedan säger han: ”Och inte bara detta, utan även det som aldrig har uppenbarats från världens grundläggning, utan har hållits dolt för de visa och kloka, skall uppenbaras för barn och spädbarn i denna tidernas fullbordans utdelning” (se L&F 128:17–18).
Tänk på det! Joseph förutsåg att till och med barn skulle förstå och veta sådant som lärda män och kvinnor i världen inte kunde förklara. Barn och ungdomar över hela världen tar del av de här välsignelserna varje dag, precis som jag gjorde när jag var elva och lärde mig om de här begreppen av min farmor och mor. Personer som aldrig får höra om Frälsaren medan de lever på jorden kan få möjlighet att ta emot samma välsignelser som de som har den möjligheten i det här livet. Möjligheterna till välsignelser är det ingen som undanhålls.
Tempelförrättningar och personlig kraft
SYSTER RENLUND: Och tempelförrättningarna är kärnan i personlig kraft. Faktum är att Herren har gett oss exempel på den här personliga kraften. De första heliga undervisades om behovet av att ta emot sin begåvning innan de kunde föra frälsningsarbetet framåt:
”Jag [finner] det … lämpligt att mina äldster väntar en kort tid på Sions återlösning,
så att de själva kan bereda sig, och så att mitt folk kan bli mer fullkomligt undervisade och få erfarenheter samt mera fullkomligt förstå sin plikt och vad jag kräver av deras händer.
Och detta kan inte åstadkommas förrän mina äldster har begåvats med kraft från höjden” (L&F 105:9–11).
Så Herren undervisade dem om vikten av att förbereda sig för att ta emot tempelbegåvningen så att äldsterna kunde välsignas med kraft från höjden. Tack vare den här välsignelsen blev de heliga mer fullkomligt undervisade om hur de skulle använda den kraften väl.
ÄLDSTE RENLUND: Man förstår ännu bättre om man fortsätter till kapitel 109, som är invigningsbönen för Kirtlands tempel. Joseph Smith ber: ”Och så att alla människor som träder över tröskeln till Herrens hus kan känna din kraft och känna sig tvungna att erkänna att du har helgat det och att det är ditt hus, en plats för din helighet” (L&F 109:13).
ASHLEY: Ja, tempelförrättningarna är rena och mäktiga. Och jag kan se, när man lägger tempeltjänsten till arbetet med att studera och lära sig om sina förfäder, hur kraften blir större och tar våra välsignelser till nästa nivå.
SYSTER RENLUND: Dale, tror du att Lena Sofia förstod det när hon sa det där om Leander till dig? Fanns det mer kraft i hennes insikter därför att hon erkände kraften i templet och kärleken till honom och hennes familj?
ÄLDSTE RENLUND: Ja, det var precis det hon undervisade om. Lena Sofia visste att hennes sedan länge döda man var och skulle förbli hennes genom evigheterna. Tack vare läran om eviga familjer fortsatte Leander att vara närvarande i hennes liv och en del av hennes stora hopp om framtiden. Lena var som andra som dog ”i tron … utan att ha fått det som var utlovat. Men de såg det i fjärran och hälsade det och bekände sig vara gäster och främlingar på jorden” (Hebr. 11:13).
Som en mäktig bekräftelse på hennes tro på beseglingsmyndigheten skickade Lena Sofia 1938 in släktuppteckningarna för sina avlidna barn som var över åtta år när de dog. På så sätt kunde deras tempelarbete utföras trots att hon själv inte kunde komma till templet under sin livstid. De här uppteckningarna var bland de första som skickades från Finland till ett tempel för tempelförrättningar.
Minns ni utmaningen som äldste Neil L. Andersen i de tolv apostlarnas kvorum gav under RootsTech 2014?
ASHLEY: Han sa: ”Förbered lika många namn för templet som de dop ni utför i templet.”1
SYSTER RENLUND: Och 2015 lade han till åtta ord: ”Och hjälp någon annan att göra samma sak.”2
Ytterligare andlig kraft
ÄLDSTE RENLUND: Precis. Jag har tänkt på den här apostoliska utmaningen och hur den kan fortsätta växa. I ljuset av vårt samtal tror jag vi kan lägga till ytterligare andlig kraft till det här löftet. Låt oss läsa i Hesekiel kapitel 47:
”Sedan förde han [en ängel] mig [Hesekiel] tillbaka till husets ingång, och där fick jag se vatten rinna fram under husets tröskel på östra sidan, ty husets framsida låg mot öster, och vattnet flöt ner under husets södra sida, söder om altaret.
Sedan förde han mig ut genom norra porten och ledde mig fram på en yttre väg till den yttre porten, den som vette åt öster. Där fick jag se vatten välla fram från den södra sidan.
Sedan gick mannen med ett mätsnöre i handen ett stycke mot öster och mätte upp tusen alnar och lät mig gå genom vattnet, och det räckte mig till vristen.
Sedan mätte han upp ytterligare tusen alnar och lät mig där gå genom vattnet, och det räckte mig till knäna. Ännu en gång mätte han upp tusen alnar och lät mig gå genom vattnet som då räckte mig till höfterna.
Ytterligare en gång mätte han upp tusen alnar, och nu var det en ström som jag inte kunde vada över. Vattnet gick så högt att man måste simma. Det var en ström som man inte kunde komma över. …
Då sade han till mig: ’Detta vatten rinner fram mot den östra delen av landet och flyter ner över Hedmarken och sedan ut i havet. Vattnet som bröt fram rinner till havet, och vattnet blir då sunt.
Överallt dit den dubbla strömmen kommer upplivas alla levande varelser som rör sig i stim, och fiskarna blir där mycket talrika, ty när detta vatten kommer dit blir vattnet sunt, och allt får liv där strömmen rinner ut” (Hes. 47:1–5, 8–9).
Hesekiel ser en ström som blir allt större när den flyter ner från huset. Vattnet som kommer ut från templet representerar de välsignelser som kommer från templet som botar familjer och ger dem liv.
ASHLEY: Men vattnet blir djupare när det kommer längre ut. Det förstår jag inte.
ÄLDSTE RENLUND: Tänk på mig (en person), mina föräldrar (två personer), mina far- och morföräldrar (fyra personer) – hela vägen tillbaka, och framåt också. Vattnets tillväxt liknar den gradvisa ökning som sker i familjen under generationernas gång.
Templets välsignelser är tillgängliga för allt och alla. Och vilka välsignelser! ”Allt får liv där strömmen rinner ut.”
”Hon har väntat länge nog”
ÄLDSTE RENLUND: Herren har en plan för att övervinna Lena Sofias prövningar, våra förluster, era tragedier – ja, alla människors elände. Han återställde sitt prästadöme och sin beseglingsmyndighet till jorden. Lena Sofia visste det, liksom min mamma Mariana.
SYSTER RENLUND: Du menar därför att hon skickade in Lena Sofias namn för tempelarbete?
ASHLEY: Jag älskar den berättelsen. En kort tid efter att Lena Sofia hade dött 1966, tog farmor Mariana själv hennes namn till kyrkans släktforskningsavdelning.3 Mannen bakom disken berättade för henne att enligt kyrkans riktlinjer måste en person ha varit död i minst ett år för att tempelarbetet ska kunna utföras för honom eller henne. Farmor Mariana svarade: ”Jag tycker inte om det svaret. Jag vill prata med någon som kan ge mig ett annat svar. Hon har väntat länge nog.”
Farfar Åke sa att han försökte lugna henne, men hon gav honom en blick som han kände igen mycket väl – att det var meningslöst att säga ett ord till om ämnet. Farfar skrev i sin dagbok: ”Jag borde nog tycka synd om mannen inne i sta’n som sa att man inte kan göra något förrän efter minst ett år. Han visste inte vem han hade att göra med. Jag kunde ha berättat det, men han frågade inte.”4
ÄLDSTE RENLUND: Mindre än två månader senare, med godkännande av kyrkans president, utfördes Lena Sofias och Leanders tempelarbete. Farmor Mariana och farfar Åke var ställföreträdande för Lena Sofia och Leander som beseglades för tid och all evighet i Salt Lake City-templet. Och visste ni att nu är kyrkans policy att en person som inte har kunnat ta emot templets välsignelser på grund av avståndet inte behöver vänta ett helt år? Därför kan andra som Lena Sofia ta emot de här välsignelserna så fort som möjligt. Som farmor Mariana sa till mannen på släktforskningsavdelningen: ”De har väntat länge nog.”
SYSTER RENLUND: Vilken härlig dag det var för vår familj! Tänk på hur glada Leander och Lena var, för att inte tala om hur glada deras barn var. De här välsignelserna är höjdpunkten av när släktforskning och tempeltjänst sammanförs och möjliggör den kraft vi har pratat om i dag.
Jag påmindes nyligen om att äldste David A. Bednar i de tolv apostlarnas kvorum har talat om den här kraften. För flera år sedan började han uppmana medlemmarna att upptäcka välsignelsen med att kombinera de båda gudomliga aspekterna templet och släktforskning.
Äldste Bednar sa: ”Släktforskning är inte ett program – och vi utför sedan arbete i templet. Allt sammanförs till ett i Kristus. Och det finns en kraft i att hitta [sina] egna förfäder och ta släktnamnen till Herrens hus. Jag har gjort det. Jag har arbetat och talat med hundratusentals personer som har utfört det arbetet. Och det är underbart att vara i templet, men det är ännu bättre när vi har gjort förarbetet så att vi kan utföra förrättningar för våra döda förfäder.”5
ASHLEY: President Russell M. Nelson, president för de tolv apostlarnas kvorum, lovade också att vi kan se den här kraften i våra liv. Han sa: ”Tempeltjänst och släktforskning har makten att välsigna dem som är på andra sidan slöjan, men har också samma makt att välsigna de levande. Det förädlar dem som deltar i det. De hjälper bokstavligen till att upphöja sin familj.”6
Ett löfte om beskydd
ÄLDSTE RENLUND: Jag är tacksam att kunna lägga mitt vittnesbörd till deras – att vara ännu en apostolisk röst som stöder den här tempelutmaningen. Jag ger samma löfte om beskydd som gavs tidigare. Bröder och systrar, jag lovar att ni och er familj beskyddas när ni antar utmaningen att hitta lika många namn att ta till templet som förrättningarna ni utför i templet, och att hjälpa andra att göra samma sak.
Om ni antar utmaningen strömmar välsignelser till er och er familj, liksom kraften i strömmen som Hesekiel talade om. Och strömmen blir allt större när ni fortsätter utföra det här arbetet och hjälper andra att göra detsamma. Ni blir inte bara beskyddade från världens frestelser och ondska, utan får också kraft själva – kraft att förändra er, kraft att omvända er, kraft att lära, kraft att helgas och kraft att vända er familjs hjärtan till varandra och läka det som behöver läkas.